Klimatfakta.info

2023-10-30

Solstorm

Innehåll: Explosion på solen | Inverkan på klimatet | Inträffade solstormar | Fotosyntesen | Solvind | Källor
Solstormar är kraftfulla utbrott av energi från solen. De kan skada elnät och satelliter. En storm kan inverka på jordens temperatur, molnigheten och fotosyntesen.

Explosion på solen

Publ 2023-10-30

En solstorm är en kraftig explosion på solen som består av strålning eller laddade partiklar. Solstormar uppstår när magnetfälten på solen vrider sig och bryter samman. Den frigör stora mängder energi som slungas ut i rymden. En solstorm kan pågå under sekunder till timmar.

Det finns två huvudtyper av solstormar:

  • Koronamassutkastningar (CME) är stora moln av plasma som slungas ut från solen med hastigheter på upp till 1 miljon kilometer i timmen. CME:er kan orsaka geomagnetiska stormar på jorden, som kan störa jordens magnetfält och orsaka störningar i elnät, satelliter och andra tekniska system.
  • Soleruptioner är kraftiga utbrott av strålning från solen. Soleruptioner kan orsaka störningar i radiokommunikation och kan vara farliga för rymdfarkoster.

Solstormar är ett naturligt fenomen som har inträffat i miljontals år. De är dock relativt sällsynta. En stor solstorm inträffar i genomsnitt vart 100:e år.

Här är några exempel på hur solstormar kan påverka jorden:

  • Geomagnetiska stormar kan orsaka störningar i elnät, satelliter och andra tekniska system
  • Solstormar kan orsaka norrsken.
  • Solstormar kan vara farliga för rymdfarkoster.

Forskare arbetar för att bättre förstå hur solstormar kan påverka jorden och utvecklar skydda för kritisk infrastruktur.

Inverkan på klimatet

Publ 2023-10-30

På kort sikt kan solstormar orsaka geomagnetiska stormar, som kan störa jordens magnetfält. Detta kan leda till att jordens atmosfär blir mer genomtränglig för solstrålning, vilket kan kyla ned jordens yta.

På lång sikt kan solstormar påverka jordens klimat genom att påverka mängden kosmisk strålning som når jorden. Kosmisk strålning kan bidra till bildandet av moln, och en minskning av kosmisk strålning kan därför leda till en minskning av molnigheten. Moln reflekterar solljus tillbaka ut i rymden, så en minskning av molnigheten kan leda till en uppvärmning av jordens yta.

Forskning visar att solstormar kan ha en signifikant inverkan på klimatet under perioder med hög solaktivitet. Under dessa perioder kan solstormar orsaka en nedkylning av jordens yta på upp till 1 grad Celsius.

Här är några exempel på hur solstormar kan påverka klimatet:

  • Geomagnetiska stormar kan störa jordens magnetfält och göra det mer genomträngligt för solstrålning. Detta kan leda till en nedkylning av jordens yta.
  • En minskning av kosmisk strålning kan leda till en minskning av molnigheten. Moln reflekterar solljus tillbaka ut i rymden, så en minskning av molnigheten kan leda till en uppvärmning av jordens yta.
  • Solstormar kan påverka jordens växtlighet. En studie från 2018 visade att solstormar kan minska växternas produktion av fotosyntetiska pigment. Detta kan leda till en minskning av växternas förmåga att binda koldioxid från atmosfären.

Det är viktigt att notera att solstormarnas inverkan på klimatet är komplex och att det fortfarande finns mycket som inte är känt om detta ämne.

Inträffade solstormar

Publ 2023-10-30

De senaste 100 åren har det inträffat ett antal stora solstormar. Den största solstormen som inträffade under denna period var den 1 september 1859, även känd som Carrington-händelsen. Denna solstorm orsakade omfattande störningar i telegrafsystemet i Nordamerika och Europa.

Under de senaste 100 åren har det inträffat ett antal mindre solstormar som också har orsakat störningar i tekniska system. Till exempel orsakade en solstorm den 23 oktober 2003 störningar i GPS-systemet i Europa.

Här är en lista över några av de största solstormarna som inträffat de senaste 100 åren:

  • 1 september 1859: Carrington-händelsen, en X45-klass CME
  • 19 september 1882: X45-klass CME
  • 25 september 1909: X28-klass CME
  • 12 maj 1921: X15-klass CME
  • 29 oktober 1938: X20-klass CME
  • 13 mars 1989: X15-klass CME, orsakade störningar i elnäten i Quebec, Kanada
  • 22 oktober 2003: X20-klass CME, orsakade störningar i GPS-systemet i Europa
  • 14 december 2006: X10-klass CME
  • 20 juli 2012: X15-klass CME, orsakade störningar i GPS-systemet i Alaska

Solaktiviteten är cyklisk, med en period på cirka 11 år. Under en solmaximum, som inträffar ungefär vart 11:e år, är solaktiviteten som högst. Under en solminimum, som inträffar ungefär vart 11:e år, är solaktiviteten som lägst.

Solaktiviteten har ökat de senaste åren, och forskare tror att vi kan förvänta oss fler solstormar under de kommande åren. Detta är oroande eftersom solstormar kan orsaka betydande störningar i tekniska system.

Fotosyntesen

Publ 2023-11-02

Solstormar kan påverka fotosyntesen på flera sätt:

  • Minska mängden solljus som når jorden. Detta kan göra det svårare för växter att producera energi.
  • Orsaka skador på växternas kloroplaster. Kloroplaster är de organeller som är ansvariga för fotosyntesen.
  • Frigöra skadliga ämnen i atmosfären. Dessa ämnen kan skada växternas celler.

Forskare har studerat hur solstormar påverkar fotosyntesen. De har funnit att solstormar kan orsaka upp till 30% minskning av fotosyntesen.

En minskning av fotosyntesen kan ha betydande konsekvenser för jordens ekosystem. Växter är basen för livsmedelskedjan, och en minskning av deras produktion kan leda till brist på mat. Solstormar kan också påverka växternas förmåga att absorbera koldioxid, vilket kan leda till ökade växthusgaser i atmosfären.

Det finns inget sätt att helt skydda växter mot solstormars påverkan. Men forskare arbetar med att utveckla tekniker för att minska effekterna av solstormar. En möjlig metod är att använda konstgjorda moln för att blockera solljuset från att nå jorden.

Solvind

Publ 2023-11-03

Solvind är partiklar som strömmar ut från solen under dagar till år under det att en solstorm är en explosion under sekunder till timmar.

Solvinden är en ström av laddade partiklar som strömmar ut från solens yta under dagar till år. Den består främst av protoner och elektroner, men kan också innehålla andra partiklar, såsom heliumatomer och neutronstjärnor.

Solvindens hastighet varierar, men den ligger vanligtvis på mellan 400 och 800 kilometer per sekund. Den når jorden på cirka tre dagar.

Solvinden kan orsaka norrsken, som är ett spektakulärt naturfenomen som kan ses på himlen på norra och södra halvklotet.

Källor

Publ 2023-11-03

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?

Mer att läsa.


Fotosyntes
Solstorm (2023-10-30)
Koldioxid (2023-03-03)
Fotosyntes (2021-05-30)

Solen
Rymdvädrets inverkan på klimatet (2023-12-02)
Geomagnetiska stormar (2023-12-01)
Solstorm (2023-10-30)
Solmaximum och solminimum (2023-01-12)
Solpaneler (2022-10-21)
Solen (2022-09-06)
Henrik Svensmark (2022-06-21)
Solens instrålning till jorden (2021-12-08)
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur (2021-08-15)
Jordens strålningsbalans (2021-08-15)

Solfläckar
Solstorm (2023-10-30)
Solmaximum och solminimum (2023-01-12)

Solstorm
Solstorm (2023-10-30)

Solvind
Solstorm (2023-10-30)

Fotnoter

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com