User Tools

Site Tools


biosfaeren

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
Next revision
Previous revision
biosfaeren [2015/03/07 19:08]
hib [Jordbruk]
biosfaeren [2019/04/07 13:48] (current)
Line 130: Line 130:
 Från och med 2015 finns ett nytt stöd som kallas förgröningsstöd. Förgröningsstöd beror på hur mycket stödrätterna för gårdsstödet är värda. Förgröningsstödet 2015 kommer att vara ungefär 30 procent av gårdsstödet 2014.(([[http://​www.jordbruksverket.se/​amnesomraden/​stod/​jordbrukarstod/​forgroningsstod/​dethararforgroningsstodet.4.37e9ac46144f41921cd23fa6.html|Det här är förgröningsstödet,​ Jordbruksverket (2014-12-18)]])) (([[http://​www.jordbruksverket.se/​amnesomraden/​miljoklimat.4.5abb9acc11c89b20e9e8000327.html|Miljö och klimat, Jordbruksverket (2014-0-21)]])) Från och med 2015 finns ett nytt stöd som kallas förgröningsstöd. Förgröningsstöd beror på hur mycket stödrätterna för gårdsstödet är värda. Förgröningsstödet 2015 kommer att vara ungefär 30 procent av gårdsstödet 2014.(([[http://​www.jordbruksverket.se/​amnesomraden/​stod/​jordbrukarstod/​forgroningsstod/​dethararforgroningsstodet.4.37e9ac46144f41921cd23fa6.html|Det här är förgröningsstödet,​ Jordbruksverket (2014-12-18)]])) (([[http://​www.jordbruksverket.se/​amnesomraden/​miljoklimat.4.5abb9acc11c89b20e9e8000327.html|Miljö och klimat, Jordbruksverket (2014-0-21)]]))
  
-==== "​Livsmedelsverkets råd om mjölk slår helt fel" ​==== +==== Mjölkproduktionen ​==== 
-Vi är oroade för att Livsmedelsverkets förslag till nya rekommendationer om mjölkkonsumtion kommer att slå helt fel. Vi hävdar med bestämdhet – och på saklig grund – att produktionen av mjölk bör öka i Sverige, skriver forskarna Margareta Emanuelson, Jan Bertilsson och Anders H Gustafsson. (([[http://​www.svd.se/​opinion/​brannpunkt/​livsmedelsverkets-rad-om-mjolk-slar-helt-fel_4385359.svd| +Vi är oroade för att Livsmedelsverkets förslag till nya rekommendationer om mjölkkonsumtion kommer att slå helt fel. Vi hävdar med bestämdhet – och på saklig grund – att produktionen av mjölk bör öka i Sverige, skriver forskarna Margareta Emanuelson, Jan Bertilsson och Anders H Gustafsson.  
-Livsmedelsverkets råd om mjölk slår helt fel (2015-03-05)]]))+ 
 +Det bör också betonas att växthusgasutsläpp inte skall beräknas per kilo produkt, utan måste ställas i relation till hur mycket näring varje kilo produkt innehåller. Om man, som Livsmedelsverket har valt att göra i sin remiss, jämför växthusgasutsläppen från olika livsmedel per kilo produkt så jämför man äpplen och päron. Jämförelsen skall lämpligen göras per kilo protein eller annat viktigt näringsämne. Räknar man så, på ett mer rättvisande sätt, så ligger mjölkens klimatpåverkan lågt – i nivå med till exempel kycklingkött.  
 + 
 +Metanutsläppen från de svenska mjölkkorna har också minskat drastiskt helt enkelt därför att varje ko blivit så mycket effektivare och att vi därmed har långt färre kor. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2011 minskat med över 350 000 djur – från 697 000 till 346 000 (Källa: Statistisk årsbok 2013, SCB). Dessutom visar pågående forskning att en ytterligare hållbar intensifiering är möjlig vilket innebär ännu effektivare produktion, bättre djurhälsa och fertilitet, förlängd livslängd på korna och minskat antal rekryteringsdjur. Enligt nya beräkningar från pågående Tvärlivsprojektet Hållbara matvägar (Sonesson med flera 2015) kan man den vägen ytterligare pressa utsläppsnivåerna från drygt 1 kilo koldioxid per kilo mjölk till ner mot 0,6 kilo koldioxid per kilo mjölk genom att använda bästa, nu kända teknik. 
 + 
 +Utsläppen av växthusgaser från det svenska jordbruket utgör 10–20 procent av Sveriges totala utsläpp beroende på hur man räknar. Av detta står utsläpp direkt knutna till djuren för endast cirka en femtedel. Samtidigt skall man vara medveten om att alla dessa beräkningar är behäftade med stor osäkerhet och att felmarginalen i vissa av de bakomliggande siffrorna kan vara så stor som plus/minus 50 procent.(([[http://​www.svd.se/​opinion/​brannpunkt/​livsmedelsverkets-rad-om-mjolk-slar-helt-fel_4385359.svd| 
 +Livsmedelsverkets råd om mjölk slår helt fel, SvD (2015-03-05)]])) 
 + 
 +==== Köttproduktionen ==== 
 + 
 +Det är stor oenighet om hur mycket produktionen av kött påverkar klimatet.  
 + 
 +"​Animalieproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kött är därför — oavsett var och hur det har producerats — förknippad med stor klimatpåverkan. De höga växthusgasutsläppen från produktion av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder."​ (([[http://​www.jordbruksverket.se/​amnesomraden/​miljoklimat/​begransadklimatpaverkan/​kottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html|Kött och klimat, Jordbruksverket (2015-07-06)]])) 
 + 
 +"​Djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Nötkött orsakar 23-39 kg växthusgaser/​kg kött och lammkött 13-22 kg växthusgaser/​kg kött (båda siffrorna gäller kött utan ben). 
 + 
 +Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp än nöt och får, 5-8 kg växthusgaser/​kg för griskött och 2-3 kg växthusgaser/​kg för kycklingkött (båda utan ben). Ekologisk kyckling kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt och gris är det däremot inte någon större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell."​ (([[http://​www.livsmedelsverket.se/​matvanor-halsa--miljo/​miljo/​miljosmarta-matval2/​kott/#​Påverkan på klimatet|Påverkan på klimatet, Kött och miljö, Livsmedelsverket (2015-03-06)]])) 
 + 
 +Den svenska köttproduktionen har "​jämförelsevis mycket låg klimatpåverkan. Brasilianskt kött från djur som betar på tidigare regnskog har cirka 30 gånger större utsläpp än kött från svenska djur. En portion brasilianskt kött ger därmed lika stora utsläpp som 30 portioner svenskt nötkött."​ (([[http://​www.dn.se/​debatt/​repliker/​svenskt-kott-har-mycket-lag-klimatpaverkan/​|”Svenskt kött har mycket låg klimatpåverkan”,​ Helena Jonsson, förbundsordförande LRF, Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött, DN Debatt (2015-03-02)]])) 
 + 
 +"Kött från idisslande nötkretaur är i sig mer klimatsmart när djurhållningen sker på ett hållbart sätt i ett naturligt kretslopp med vallodling, därför att vallodlingen binder stora mängder kol i marken. Den potentialen har inte svin- och kycklingproduktion. Det är ett utbrett missförstånd att nötkött i sig är sämre ur klimatsynpunkt. Det är när nötköttproduktionen sker i ett brutet kretslopp och med hjälp för mycket kraftfoder i form av spannmål och importerat sojaprotein som problemet uppstår och likaså när vi äter importerat nötkött till priset av avskogning tillexempel i Sydamerika."​ (([[http://​www.dn.se/​debatt/​repliker/​notkott-framstallt-pa-ratt-satt-ar-klimatsmart/​|”Nötkött framställt på rätt sätt är klimatsmart”,​ Artur Granstedt, docent från Sveriges Lantbruksuniversitet,​ SLU, och Helsingfors universitet,​ DN Debatt (2015-02-27)]])) 
 + 
 +Minskad betning utarmar den biologiska mångfalden och kulturlandskapet som är helt beroende av nötsdjursbete. "Det är egentligen inte de idisslande köttdjuren i sig som är det stora problemet. Om till exempel kött- och mjölkdjur i hög grad betar och vinterfodras med vallgräs minskar läckaget av klimatgaser från jordarna; välhävdade naturbetesmarker (hagmarker) fungerar dessutom som tillfälliga kolsänkor."​ (([[http://​www.dn.se/​debatt/​repliker/​satsa-pa-svensk-pampasbiff/​|”Satsa på svensk pampasbiff”,​ Stefan Edman, biolog, hedersdoktor vid Chalmers, f d miljörådgivare åt stats- och miljöministrarna,​ DN Debatt (2015-03-02)]])) 
 + 
 +Liknande uppfattning har forskaren Allan Savory. Han menar att det är avgörande hur korna har det. Betande kor kan göra att mark tar upp koldioxid i stället för att avge koldioxid. Betande kor det enda sättet att motverka ökenspridning. Sina tankar presenterade han vid ett TED-seminarium:​ https://​www.ted.com/​talks/​allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change 
 + 
 +<​html><​iframe src="​https://​embed-ssl.ted.com/​talks/​allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change.html"​ width="​640"​ height="​360"​ frameborder="​0"​ scrolling="​no"​ webkitAllowFullScreen mozallowfullscreen allowFullScreen></​iframe></​html>​ 
 + 
 +Författaren och klimataktivisten George Monbiot(([[https://​en.wikipedia.org/​wiki/​George_Monbiot|]])) tror inte på Savorys idéer. Det framgår av en artikel i Guardien. (([[http://​www.theguardian.com/​environment/​georgemonbiot/​2014/​aug/​04/​eat-more-meat-and-save-the-world-the-latest-implausible-farming-miracle|Eat more meat and save the world: the latest implausible farming miracle (1014-08-04]])). Men Hunter Lovins, ​ professor of Sustainable Management, menar att Savory har rätt och refererar till andra forskare med samma uppfattning i Guardien.(([[http://​www.theguardian.com/​sustainable-business/​2014/​aug/​19/​grazing-livestock-climate-change-george-monbiot-allan-savory|Why George Monbiot is wrong: grazing livestock can save the world (2014-08-19)]]))
 ==== Närodlat ==== ==== Närodlat ====
  
 Livsmedelsföretag använder ofta närodlat, närproducerat och liknande uttryck, men det är oklart vad "​när..."​ betyder i praktiken. Livsmedelsföretag använder ofta närodlat, närproducerat och liknande uttryck, men det är oklart vad "​när..."​ betyder i praktiken.
  
-Inte ens expertmyndigheterna har det helt lätt, tydligen. Svenska Dagbladet rapporterar att Jordbruksverket är kritiskt till delar av Livsmedelsverkets nya kostråd. Bland annat ifrågasätter man användandet av begreppet "​närproducerat"​. Livsmedelsverket rekommenderar att vi köper känsliga produkter från vårt närområde eftersom transporter står för stora utsläpp av växthusgaser. Jordbruksverket säger att transporterna inte är ensamt avgörande utan även hur odlingen sker.(([[http://​www.expressen.se/​ledare/​narodlat-ar-inte-alltid-klimatsmart/​|Närodlat är inte +Inte ens expertmyndigheterna har det helt lätt, tydligen. Svenska Dagbladet rapporterar att Jordbruksverket är kritiskt till delar av Livsmedelsverkets nya kostråd. Bland annat ifrågasätter man användandet av begreppet "​närproducerat"​. Livsmedelsverket rekommenderar att vi köper känsliga produkter från vårt närområde eftersom transporter står för stora utsläpp av växthusgaser. Jordbruksverket säger att transporterna inte är ensamt avgörande utan även hur odlingen sker.(([[http://​www.expressen.se/​ledare/​narodlat-ar-inte-alltid-klimatsmart/​|Närodlat är inte alltid klimatsmart, Expressen ​(2015-02-09)]]))
-alltid klimatsmart (2015-02-09)]]))+
  
 ===== Kolsänka ===== ===== Kolsänka =====
biosfaeren.1425751705.txt.gz · Last modified: 2019/04/07 13:48 (external edit)