Stornorrfors

Vattenkraft är energi som utvinns ur strömmande vatten i ett vattenkraftverk. Strömmarna kan finnas i vattendrag, eller skapas genom temperaturskillnader i världshaven eller som tidvattenströmmar. Även konstgjorda vattendrag kan användas.

Det man vanligen avser med vattenkraft är utvinning av den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga kretslopp genom soldriven avdunstning följt av nederbörd på högre liggande markområden. Vatten från regn eller smält is/snö samlas upp i floder och sjöar.

När vattnet från en damm strömmar ner till ett i strömmen anlagt vattenkraftverk utvinns den kraft som definieras av nivåskillnaden i meter mellan vattenytan i dammen och på nedsidan av kraftverket samt vattenflödet i kubikmeter per sekund.

I Sverige finns det 1800 vattenkraftverk, varav 200 är större än 10 MW. I genomsnitt produceras 67 TWh/år. Vattenkraften svarar för 40% av elektriciteten. Av den kommer 4 TWh från små vattenkraftverk med mindre än 10 MW. Produktionen sker till 80% i norr och 20% i Götaland och Svealand. Lagringskapaciteten är 34 TWh. [1]

Energiöverenskommelsen

Energiöverenskommelsen 2016 är en överenskommelse mellan fem av svenska riksdagens åtta partier om långsiktig inriktning för svensk energipolitik. Den är en kompromiss efter decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter om den energipolitiska färdriktningen.

Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Syftet var att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen. Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybart elproduktion år 2040.

Överenskommelsen innebär bland annat följande:

• Mål om 100% förnybar elproduktion år 2040.
• Mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045.
• Avvecklingslagen om kärnkraft kommer inte att återinföras.
• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Statligt stöd för kärnkraft i form av subventioner kommer ej införas.
• Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
• Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.
• Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar ska förenklas med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.
• Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
• Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks till normalnivån av skatt på elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%.
• Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
• Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.
• Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.
• Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka.
• Stöd föreslås för vindkraft till havs genom att ta bort kostnaden för anslutningsledningarna i vattnet..

Miljöprövning av vattenkraften

Regeringen meddelade 2022-12-12 att miljöprövningen skjuts upp ett år för att ge utrymme för en analys av dess inverkan på elsystemet.

Från och med 2022 ska alla svenska vattenkraftverk miljöprövas. Det är en del av energiöverenskommelsen. Enligt den nationella planen ska prövningarna leda till största möjliga nytta för vattenmiljön - och även en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

Vattenkraften står för ungefär 45 procent av Sveriges totala elproduktion. År 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, varav vattenkraften stod för 71 TWh. Enligt energiöverenskommelsen får som mest 1,5 TWh av vattenkraften försvinna.

När drygt 2 000 svenska vattenkraftverk ska miljöprövas blir det upp till domstolen att i varje enskilt fall göra en avvägning mellan miljönytta och elproduktionen. Svenskt Näringsliv och LRF gjorde beräkningar 2014 som visar att upp till 9 TWh per år riskerar att försvinna vid miljöprövningarna.

Den lagstiftning som vattenkraften ska prövas mot har som mål att alla vattendrag och sjöar i EU ska uppnå en status som om människan inte hade påverkat dem. Det vill säga om man inte har undantagit vattendragen eller sjöarna från det målet. För att genomföra EU:s mål klassificeras alla vattendrag och sjöar av myndigheterna utifrån en skala.

I Sverige har myndigheterna, trots intentionerna i energiöverenskommelsen, inte velat undanta så många vattendrag från EU:s mål. I vattenkraftens fall är det tydligt. Hittills har runt 1300 vattendrag klassats. Av de har endast fyra procent fått ett klassificeringsundantag som kraftigt modifierat.

EUs vattendirektiv

EU:s vattendirektiv har tagits fram av EU för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd.

Vatten är en gemensam resurs som inte följer de administrativa gränser som människan har skapat. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i omfattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. EU:s vattendirektiv slår därför fast att arbetet med vattenförvaltning behöver utgå från hur vattnet rinner, så kallade avrinningsområden. EU har delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av hur vattendragen rinner utan hänsyn till administrativa gränser.

Med EU:s vattendirektiv från år 2000 finns det ett gemensamt regelverk som gäller för alla vattendistrikt i Europa. Det innebär att samma regler gäller och att alla bedömningar görs på samma sätt för att säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten.

Även om det var EU som införde direktivet så ingår förutom alla EU-länder även Norge i arbetet. EU:s vattendirektiv infördes i svensk lagstiftning år 2004 genom bland annat vattenförvaltningsförordningen.

Andra EU-direktiv om vatten

EU:s vattendirektiv har kompletterats med ett direktiv om grundvatten, ett om miljögifter och ett om kemiska analyser. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, Natura 2000-områden, dricksvatten, översvämning, havsmiljö och havsplanering.

Kritik mot vattendirektivet

Skogaholms bruk

Roland Utbult, kd, är skarpt kritisk mot vattendirektivet: det "riskerar att utradera värdefulla tillgångar såsom naturmiljöer, småskalig energiproduktion, jordbruksmark och, inte minst, kulturmiljöer vid vatten. En stor del av vårt industriella kulturarv från medeltiden och framåt är knutet till rinnande vatten och vattenkraft. Här finns lämningar och anläggningar som fortfarande fungerar, som kvarnar, sågar, hamrar och hyttor, trösklogar, flottningsanläggningar, damm- och översilningsängar."[2]

Källor

• Nya miljöprövningar förvärrar elkrisen - stort produktionsbortfall hotar, Tidningen Näringsliv (2021-12-03)
• Vattenkraft, Wikipedia
• Energiöverenskommelsen, Wikipedia
• Vattenmyndigheterna
• Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område
• Vattenförvaltningsförordning (2004:660)
• Ramdirektivet för vatten - utgångspunkt för svensk vattenförvaltning
• Debatt: EU:s vattendirektiv måste ändras, Anders Knape, Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner Elisabeth Unell ,Ordförande, Svenskt Vatten, Dagens Industri (2020-07-03)