2022-02-08
Geotermisk energi är energi som är lagrad i jordskorpan. Den geotermiska energin har sitt ursprung i den energin som bildades vid jordens bildande och från sönderfall av radioaktiva grundämnen i jordskorpan. Den har använts för uppvärmning och bad sedan Romerska rikets dagar men är idag mer känd för att generera elektricitet. 2007 uppskattades den totala produktionen av geotermisk elenergi i världen till 10 GW, vilket motsvarade 0,3 % av den totala elproduktionen. Till det kommer ytterligare 28 GW direkt geotermisk energi i form av fjärrvärme, byggnadsuppvärmning, spaanläggningar, industriprocesser, avsaltning och jordbruk.
Geotermisk energi är kostnadseffektiv, tillförlitlig och miljövänlig, men har tidigare varit geografiskt begränsad till områden nära gränserna mellan kontinentalplattorna. Den tekniska utvecklingen på senare år har emellertid kraftigt vidgat utsträckningen för och storleken av vad som betraktas som lämpliga källor. Detta gäller särskilt för direkt användning i form av uppvärmning av hus och andra byggnader.
24 länder genererade totalt 56 786 GWh (204 PJ) geotermisk elenergi 2005, vilket motsvarade 0,3 % av den totala elkonsumtionen i världen. Produktionen växer cirka 3 % årligen, till stor del beroende på ett växande antal kraftverk såväl som förbättringar av redan existerande verks kapacitetsfaktor. Eftersom geotermiska kraftverk inte är beroende av tillfälliga och oförutsägbara energikällor, till skillnad mot exempelvis vindaggregat och solceller, kan kapacitetsfaktorn bli rätt hög; uppåt 90 % har påvisats.[3] Det globala genomsnittet för kapacitetsfaktorn 2005 var 73 %.
Cirka 70 länder direktanvände totalt 270 PJ geotermisk värme 2005. Mer än hälften användes för byggnads- och fjärrvärme, en tredjedel användes för att värma upp bassänger och liknande. Resterande värmeenergi användes framförallt inom jordbruk och industri.
Totalt fanns det 28 GW installerad geotermisk värmekapacitet i världen. Kapacitetsfaktorerna är emellertid låga (runt 20 %) eftersom värmen huvudsakligen används under vintertid. 88 PJ av ovanstående fjärr- och byggnadsuppvärmning kom från uppskattningsvis en miljon geotermiska värmepumpar med en total installerad kapacitet på 15 GW. Den totala siffran för antalet geotermiska värmepumpar växer med cirka 10 % årligen.
Direkt användning av geotermisk energi för uppvärmning är betydligt mer effektivt än att producera elenergi, och har inte heller samma krav på höga temperaturer. Den geotermiska värmen kan både komma som spillvärme från geotermiska kraftvärmeverk eller från mindre brunnar kombinerat med värmeväxlare och värmepumpar som placeras nära marknivån. Den senare av dessa är, på icke geologiskt aktiva platser, mer beroende av solens instrålning än geotermisk aktivitet längre in i jordskorpan. Detta gör att geotermisk värmeproduktion är lämplig över betydligt större geografisk områden än geotermisk elproduktion.
Där naturliga heta källor finns kan vattnet pumpas direkt till element. Om den ytliga marken är varmmen torr kan man använda sig av värmeväxlare tillsammans med mark- och bergvärmen utan att behöva värmepump. Även i områden där marken är för kall för att ge en behaglig temperatur direkt är marktemperaturen fortfarande varmare än vinterluften utomhus.
Variationer i jordtemperaturen beroende på säsongsbaserade temperaturförändringar i klimatet försvinner helt på 10 meters djup, den värmen kan genereras betydligt mer effektivt med en geotermisk värmepump än med en konventionell panna. Detta gör att det teoretiskt går att använda mark- och bergvärme i princip var som helst. Emellertid är det inte alltid ekonomiskt och praktiskt försvarbart jämfört med andra energikällor.
Quaise är ett av flera nystartade företag som vill skala geotermisk energi genom att utnyttja svåråtkomliga, djupare och hetare resurser med framväxande borr- och ledningsteknik.
Företag med olika metoder - och svårighetsgrader - har attraherat investerarnas kontanter de senaste åren. Nystartade företag samlade in nästan 452 miljoner dollar i riskfinansiering från 2017 till 2021, per PitchBook.
Fervo Energy, ett företag med så kallad förbättrad geotermisk teknik, samlade in 28 miljoner dollar i serie B-finansiering förra året.
Eavor samlade in 40 miljoner dollar förra året från supportrar inklusive VC-armarna från BP och Chevron för att utveckla sitt "closed loop"-system.
Även i Sverige pågår utveckling. Djupgeotermisk värme kan bli ett nytt sätt att värma hetvattnet i fjärrvärmesystemet. Borrningar pågår med ett nytt sätt att värma hetvattnet i fjärrvärmesystemet i Malmö, Göteborg och Helsingfors. Men ett par av projekten har försenats på grund av tekniska utmaningar.[1]
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se