− Ekonomi
− Etanol
− Fossila bränslen
− Förnyelsebar energi
− Global uppvärmning
− Klimatförändringen (avvecklas)
− Klimatkänslighet
− Kärnkraft
−− Teknik
− Livsmedel
− Moln
− Mysteriet med vattenångan
− Naturgas
− Sverige
− Vatten
− Vindkraft
− Växthusgaser
Källor
Ordlista
FAQ om Klimatfakta
Klimatfakta i Facebook
Senaste ändringar
Den biologiska mångfalden påverkas av förändringar i klimatet liksom av en rad andra faktorer. Mångfalden påverkas också av åtgärder som vidtas för att påverka klimatet och energiproduktionen. Som exempel kan nämnas vindkraftverk och skogsbruk.1)
Den biologiska mångfalden regleras i Convention on Biological Diversity - CBD2). Den kallas också för Biodiversitetskonventionen, Mångfalskonventionen och Riokonventionen. Detta innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. 3) Sverige undertecknade Convention on Biological Diversity 1992-06-08. 4)
Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald5) som:
“Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.”
Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område. Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla och torra områden. Sammanfattat beskriver Biologisk mångfald livet på jorden i sin helhet.6)
Det är oundvikligt att den biologiska mångfald inte påverkas när över sju miljarder människor7) att leva på samma yta som en miljard, vilket vi var för 200 år sedan. Den återkommande rubriceringen ”artutrotningen tilltar” leder fel, eftersom den i regel inte handlar om att arter dokumenterat försvinner för gott från jordens yta utan om att antalet individer av olika arter decimerats kraftigt. Dessutom upptäcks ständigt nya arter. För att återknyta till groddjuren: Dessa hör till de mest hotade på senare tid, och forskare tror att över 100 arter försvunnit, men A) det beror främst på en svampsjukdom och B) det hittas över 100 nya amfibiearter – varje år.8)
IPCC-rapport om biologisk mångfald. 9)
Det finns flera svårigheter att uppskatta hur många arter det finns på jorden. Med tanke på problematiken kring kategorisering av arter skiljer sig uppskattningarna kring hur många arter väldigt mycket mellan de olika artbegreppen.10)
I en ny studie, som publiceras i Public Library of Science har forskarna visat först att antalet arter inom varje grupp i den taxonomiska hierarkin (klass, ordning, familj, släkte) följer ett bestämt och regelbundet mönster som har stora likheter med en pyramid.
Forskarna, som ingår i det globala vetenskapliga nätverket Census of Marine Life11), kom fram till följande
Summan av detta blir 8,74 miljoner, varav 6,5 miljoner är landlevande och 2,2 miljoner finns i haven. Forskarna tror att detta är mycket nära sanningen, men för säkerhets skull har man angett en felmarginal på 1,3 miljoner åt ena eller andra hållet ? minst 7,4 miljoner, högst 10 miljoner.
Studien omfattar bara organismer med cellkärna. Organismer som saknar cellkärna, bakterier och arkéer, är i princip inte medräknade. Hos dem är artgränserna mer flytande och hur många arter som finns är tills vidare skrivet i stjärnorna. Det kan röra sig om så få som 10 000 eller många miljoner.12) 13)
Efter flera hundra års arbete har omkring 86 procent av jordens arter, eller livsformer, fortfarande inte beskrivits. Det betyder att forskare har kategoriserat mindre än 15 procent av alla nu levande arter, och att många okända organismer med den nuvarande utrotningstakten kommer att försvinna innan de hinner registreras.14)
Rödlistning är en klassificering av arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). IUCN listar i januari 2013 10935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14106 djur som nära hotad till akut hotad, varav 4476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad. I Sverige tas nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år.15)
Sedan mitten av 1800-talet har drygt 200 arter försvunnit från Sverige. Flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här. Att de nu är borta har därför fått begränsad inverkan på de svenska ekosystemen. Samtliga dessa arter finns dessutom fortfarande kvar i andra delar världen. Under samma tid har ungefär 800 nya växt- och djurarter kommit till Sverige. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har avsiktligt eller oavsiktligt förts in av människan.16)
Arbetet för att nå de svenska så kallade miljökvalitetsmålen bidrar till att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Sju av miljökvalitetsmålen är nästan helt inriktade på biologisk mångfald:
10 etappmål finns för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Etappmålen är övergripande och bidrar till att nå flera av miljökvalitetsmålen.17) 18)
Artdatabanken är en avdelning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala med uppgift att samla in och bearbeta data om den biologiska mångfalden. Artdatabanken bedömer arternas överlevnadsförutsättningar och upprättar därefter Röda listor som lämnas vidare till Naturvårdsverket. Man informerar också allmänhet, företag, press och skolor.
I Sverige lever uppemot 60 000 vilda arter. Några grupper känner vi till väl, andra vet vi rätt så mycket om, men för de allra flesta finns ett stort kunskapsbehov. 4 127 arter är klassade som rödlistade varav 212 är kategoriserades som Akut hotad, 634 som Starkt hotad, 1 096 som Sårbar, 1 440 som Nära hotad, 521 som Kunskapsbrist och 224 arter som Nationellt utdöd. 19) Boken Rödlistade arter i Sverige 2010 omfattar 20.800 arter.20)
Arbetet med 2015 års rödlista pågår med sikte på publicering i april 2015. 21)
Herman Sundqvist, Skogschef, Sveaskog skriver
Rödlistan är bra och värdefull. Tyvärr används den alldeles för ofta som slagträ i skogsdebatten på ett okunnigt eller onyanserat sätt. Såväl företrädare för miljörörelsen som en del myndigheter och politiker refererar ofta till antalet arter på rödlistan. Det kan handla om argument för att skogsbruket inte är hållbart, eller att mer skog behöver skyddas. Eller också anförs antalet arter på rödlistan som ”bevis” för att miljökvalitetsmål inte nås eftersom nuvarande eller tidigare regering (beroende på vem som talar) inte gjort tillräckliga insatser. Själv har jag otaliga gånger mött argument av typen ”I Sverige är 4127 arter rödlistade. Av dem förekommer 2131 i skog, och av dessa klassificerar Artdatbanken 861 som hotade – skogsbruket är inte hållbart och skogspolitiken måste ändras”.
Att det finns rödlistade arter behöver inte alltid vara en varningsflagga. Det kan också vara ett kvitto på diversitet och mångfald. Om en botaniker till sommaren skulle hitta en ny art av levermossa i vattendimman vid Tännforsen och arten bara finns där i hela Sverige, så kommer den per automatik att bli rödlistad.22)
Av de 2 150 skogslevande arter som är rödlistade i Sverige är 870 hotade. Men det är inte alla som hotas av skogsbruk.
Anders Dahlberg på Artdatabanken vid SLU
Nej, nej, nej, det finns flera orsaker. Men skogsbruk är den enskilt största hotfaktorn.
Rödlistan är ett statistikunderlag som kan ses och tolkas på olika sätt. I mina ögon finns det inget bättre underlag, men det kan vara bra att nyansera bilden av Rödlistan.
Vi tar fram underlag över hur utvecklingen ser ut för olika arter i skogsbrukslandskapet. Sedan är det upp till politiker och samhälle att besluta vilka arter vi ska ha kvar och om vi ska vidta åtgärder för att lyckas med det23)
Dag Lindgren, professor emeritus (skogsgenetik), SLU, Umeå.
Naturvårdsverket inleder sin sida om biologisk mångfald så här: ”Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats.” För skogens del är detta en överdrift med mer än en tiopotens! Bara ett par promille av skogens arter kan förutses dö ut det närmaste seklet. Och utdöendetakten har inte ökat de sista sextio åren. Bara 4 procent av de arter som Naturvårdsverket utifrån rödlistan utpekar som så hotade att de ”löper risk att dö ut” kan förutses verkligen dö ut de kommande hundra åren om deras förutsättningar inte ytterligare försämras.24)
Vid sidan om den vetenskpligt ledda ArtDatabanken finns Artportalen. Till Artportalen har det inrapporterats 32 miljoner observationer sedan 2000. Artportalen drivs av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, i samarbete med Artportalsrådets medlemmar: Sveriges ornitologiska förening, Sveriges botaniska förening, Sveriges mykologiska förening och Sveriges entomologiska förening. Den nya generationen av Artportalen har utvecklats i samarbete med norska Artsdatabanken och finansieras gemensamt av svenska Naturvårdsverket och norska Miljøverndepartementet.
Svenska LifeWatch är ett samarbete mellan svenska universitet, myndigheter och museer, med målet att bygga en nationell e-infrastruktur för data om biologisk mångfald. Information från en mängd olika databaser länkas successivt samman inom en gemensam infrastruktur. Vetenskapsrådet finansierar uppbyggnaden av Svenska LifeWatch som ett långsiktigt åtagande och ett led i satsningen på omfattande forskningsinfrastrukturer.25)
Ny version av detta avsnitt finns här
Jordbruksmark tar i dag upp en stor del av jordens yta. Man räknar med att 25 till 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruk. Utsläppen är bland annat lustgas och koldioxid som frigörs från åkermark och mulljordar, metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel och åkermarkskalkning samt koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter.26)
Från och med 2015 finns ett nytt stöd som kallas förgröningsstöd. Förgröningsstöd beror på hur mycket stödrätterna för gårdsstödet är värda. Förgröningsstödet 2015 kommer att vara ungefär 30 procent av gårdsstödet 2014.27) 28)
Vi är oroade för att Livsmedelsverkets förslag till nya rekommendationer om mjölkkonsumtion kommer att slå helt fel. Vi hävdar med bestämdhet – och på saklig grund – att produktionen av mjölk bör öka i Sverige, skriver forskarna Margareta Emanuelson, Jan Bertilsson och Anders H Gustafsson.
Det bör också betonas att växthusgasutsläpp inte skall beräknas per kilo produkt, utan måste ställas i relation till hur mycket näring varje kilo produkt innehåller. Om man, som Livsmedelsverket har valt att göra i sin remiss, jämför växthusgasutsläppen från olika livsmedel per kilo produkt så jämför man äpplen och päron. Jämförelsen skall lämpligen göras per kilo protein eller annat viktigt näringsämne. Räknar man så, på ett mer rättvisande sätt, så ligger mjölkens klimatpåverkan lågt – i nivå med till exempel kycklingkött.
Metanutsläppen från de svenska mjölkkorna har också minskat drastiskt helt enkelt därför att varje ko blivit så mycket effektivare och att vi därmed har långt färre kor. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2011 minskat med över 350 000 djur – från 697 000 till 346 000 (Källa: Statistisk årsbok 2013, SCB). Dessutom visar pågående forskning att en ytterligare hållbar intensifiering är möjlig vilket innebär ännu effektivare produktion, bättre djurhälsa och fertilitet, förlängd livslängd på korna och minskat antal rekryteringsdjur. Enligt nya beräkningar från pågående Tvärlivsprojektet Hållbara matvägar (Sonesson med flera 2015) kan man den vägen ytterligare pressa utsläppsnivåerna från drygt 1 kilo koldioxid per kilo mjölk till ner mot 0,6 kilo koldioxid per kilo mjölk genom att använda bästa, nu kända teknik.
Utsläppen av växthusgaser från det svenska jordbruket utgör 10–20 procent av Sveriges totala utsläpp beroende på hur man räknar. Av detta står utsläpp direkt knutna till djuren för endast cirka en femtedel. Samtidigt skall man vara medveten om att alla dessa beräkningar är behäftade med stor osäkerhet och att felmarginalen i vissa av de bakomliggande siffrorna kan vara så stor som plus/minus 50 procent.29)
Det är stor oenighet om hur mycket produktionen av kött påverkar klimatet.
“Animalieproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kött är därför — oavsett var och hur det har producerats — förknippad med stor klimatpåverkan. De höga växthusgasutsläppen från produktion av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder.” 30)
“Djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Nötkött orsakar 23-39 kg växthusgaser/kg kött och lammkött 13-22 kg växthusgaser/kg kött (båda siffrorna gäller kött utan ben).
Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp än nöt och får, 5-8 kg växthusgaser/kg för griskött och 2-3 kg växthusgaser/kg för kycklingkött (båda utan ben). Ekologisk kyckling kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt och gris är det däremot inte någon större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell.” 31)
Den svenska köttproduktionen har “jämförelsevis mycket låg klimatpåverkan. Brasilianskt kött från djur som betar på tidigare regnskog har cirka 30 gånger större utsläpp än kött från svenska djur. En portion brasilianskt kött ger därmed lika stora utsläpp som 30 portioner svenskt nötkött.” 32)
“Kött från idisslande nötkretaur är i sig mer klimatsmart när djurhållningen sker på ett hållbart sätt i ett naturligt kretslopp med vallodling, därför att vallodlingen binder stora mängder kol i marken. Den potentialen har inte svin- och kycklingproduktion. Det är ett utbrett missförstånd att nötkött i sig är sämre ur klimatsynpunkt. Det är när nötköttproduktionen sker i ett brutet kretslopp och med hjälp för mycket kraftfoder i form av spannmål och importerat sojaprotein som problemet uppstår och likaså när vi äter importerat nötkött till priset av avskogning tillexempel i Sydamerika.” 33)
Minskad betning utarmar den biologiska mångfalden och kulturlandskapet som är helt beroende av nötsdjursbete. “Det är egentligen inte de idisslande köttdjuren i sig som är det stora problemet. Om till exempel kött- och mjölkdjur i hög grad betar och vinterfodras med vallgräs minskar läckaget av klimatgaser från jordarna; välhävdade naturbetesmarker (hagmarker) fungerar dessutom som tillfälliga kolsänkor.” 34)
Liknande uppfattning har forskaren Allan Savory. Han menar att det är avgörande hur korna har det. Betande kor kan göra att mark tar upp koldioxid i stället för att avge koldioxid. Betande kor det enda sättet att motverka ökenspridning. Sina tankar presenterade han vid ett TED-seminarium: https://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change
Författaren och klimataktivisten George Monbiot35) tror inte på Savorys idéer. Det framgår av en artikel i Guardien. 36). Men Hunter Lovins, professor of Sustainable Management, menar att Savory har rätt och refererar till andra forskare med samma uppfattning i Guardien.37)
Livsmedelsföretag använder ofta närodlat, närproducerat och liknande uttryck, men det är oklart vad “när…” betyder i praktiken.
Inte ens expertmyndigheterna har det helt lätt, tydligen. Svenska Dagbladet rapporterar att Jordbruksverket är kritiskt till delar av Livsmedelsverkets nya kostråd. Bland annat ifrågasätter man användandet av begreppet “närproducerat”. Livsmedelsverket rekommenderar att vi köper känsliga produkter från vårt närområde eftersom transporter står för stora utsläpp av växthusgaser. Jordbruksverket säger att transporterna inte är ensamt avgörande utan även hur odlingen sker.38)
En kolsänka eller en CO2-sänka är en växande kolreservoar och är motsatsen till en kolkälla. De huvudsakliga kolsänkorna är världshaven och vegetation. Båda urlakar kol från atmosfären genom att biomassan använder kol vid sin uppbyggnad så som plankton och träd. Uttrycket har blivit känt mest beroende på Kyoto-protokollet.39)
De huvudsakliga sänkorna för upptag av koldioxid är
CO2-pumpen drivs av två samverkande processer i havet: upplösningen av koldioxid i vatten och den termohalina cirkulationen
De strömmar som denna utväxling resulterar i är begränsade till ett fåtal meter per dygn men har mycket stor betydelse för klimatet på jorden.41)
Den termohalina cirkulation kan föra upp kol i djuphavet till ytan där det kan återgå till atmosfären. 42)
Bilden CO2 pump hg:
"CO2 pump hg" by derivative work: McSush (talk)CO2_pump_hg.png: Hannes Grobe 21:52, 12 August 2006 (UTC), Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research, Bremerhaven, Germany - CO2_pump_hg.png. Licensed under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons
Ökad nederbörd får stora delar av världen att bli grönare. Det handlar främst om torra områden som ibland kallas för halvöknar. Det visar satellitdata som bearbetats vid Köpenhamns universitet.
För närvarande orsakar torka stora problem i västra USA, men desto mer grönska finns i världens torra områden och halvöknar.
– Generellt sett har torra områden i världen blivit allt grönare de senaste 30 åren, säger Rasmus Fensholt, på institutionen för geovetenskaper på Köpenhamnas universitet.
Nya analyser av satellitbilder bekräftar tidigare studier som visar den här förgröningstrenden som en följd av ökande växtlighet.
Det här gäller till exempel Sahelområdet, det enorma landområde som ligger tvärs över Afrika och söder om världens största öken Sahara.
– Orsaken är bland annat att det regnar allt mer i Sahelområdet, säger Rasmus Fensholt.
Stigande lufttemperatur gör att mer vatten avdunstar och att mer regn bildas, och där regnet faller kan det växa bättre. Ett annan faktor som eventuellt bidrar till att grönskan breder ut sig är den ökande koldioxidhalten i atmosfären, menar Rasmus Fensholt. Mer koldioxid gör att växterna växer bättre.
Men satellitbilderna bekräftar också att andra områden samtidigt har förlorat grönska, till exempel centrala och västra USA som drabbats av svår torka. 43) 44)
Forskare har länge ifrågasatt ökenspridningen. Ändå lägger FN miljarder på att stoppa öknarna. Öknarna blir grönare för varje år. Det har forskare sett i Afrika, i Kina och många platser över hela världen. Öknen växer inte. Det menar professor Ulf Helldén vid Lunds universitet. Han är en av dem som följt öknarnas utveckling, via satellitdata och på plats i olika ökenområden.
Förgröningen har något förenklat tre orsaker. Den första är att en ökande koldioxidhalt i atmosfären gör att växtligheten gynnas, den andra att den generellt högre temperaturen, framför allt i kallare områden, gör att växtsäsongen förlängs. Den tredje anledningen står människan mer direkt för: vi har blivit bättre på att sköta marken.
Helldén pratar om en ökenspridningsmaffia. – Det ligger i mångas intresse att upprätthålla bilden av ökenspridning. FN och biståndsorganisationer har folk anställda i projekt som i decennier jobbat för att motverka ökenspridningen och markförstöring. Nu motiverar de sin egen existens även om det kommer forskare och säger att det inte finns någon ökenspridning att bekämpa, säger han.
Ett bevis för det är en studie som FN:s mat- och jordbruksorganisation, FAO, presenterade i somras. Där slås fast att ökenspridningen »snarare ökar än minskar«.
Bilden bekräftas av professor Lennart Olsson, chef för LUCSUS, Centrum för studier av uthållig samhällsutveckling vid Lunds universitet. Även han ökenforskare.
– FN har investerat enormt mycket prestige i det här begreppet ökenspridning, det har skapat en felaktig bild av sanddyner som rullar fram över landskapet, så är det absolut inte.
Han menar att prestigen har omöjliggjort en mer nyanserad förståelse av problematiken, och hävdar att det även hindrat en bättre strategi för att effektivt förbättra förhållandet för fattiga i torrområden.
– Pengar satsas helt enkelt fel i många fall, framför allt i Afrika.
Lennart Olsson anser att det gått så långt att det har uppstått ett stort förtroendeproblem mellan vetenskapen och FN.
Vid klimatkonferensen i Rio de Janeiro 1992 brötse fter oenighet ökenfrågan ut ur klimatdiskussionerna och fick en egen konvention, UN Convention to Combat Desertification, UNCCD45). 193 länder har ratificerat konventionen, där ibland Sverige. 46) 47)
Helldén åkte fram och tillbaka till olika afrikanska länder mellan 1975 och mitten av 2000-talet.
– Det var ett faktum att skördarna hade gått ned. Man hade svält i många länder. Den gängse slutsatsen var att det var människan som var boven, att det låg överexploatering bakom. Men vi kom fram till att den största boven var en enorm, långvarig torka. Man kan kalla det en klimatförändring, om man vill, eftersom den pågick i ungefär 30 år. Men den tog slut, och efter hand har det regnat mer än normalt.
I dag kan man se att kulmen på den långa perioden av torka inträffade ungefär 1982. Sedan dess har det både enligt satellitdata och mätningar i fält blivit allt grönare. Läget har gått från extremt torrt via normalläge till att det efter ungefär 2000 regnat mer än normalt.
Att det börjat regna mer är förvisso inte den enda förklaringen till förgröningen. Aktiva åtgärder för att minska sårbarheten för torka, som bevattning och planteringar av olika slag, har bidragit, liksom det faktum att allt fler fattiga bönder flyttar in till städer, vilket minskar trycket på marken. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären, som gynnar växtlighet, kan också ha bidragit.
UNCCD arbete i dag inte handlar om att försöka stoppa öknar från att breda ut sig. I UNCCD:s mandat definieras ”ökenspridning” som markförstöring i torra och halvtorra områden, orsakad av mänskliga och klimatologiska faktorer, som hårt betande av tamdjur och fluktuationer i nederbörd. 48)
