User Tools

Site Tools


Sidebar

Innehåll

Ta ställning

Ekonomi

Etanol

Fossila bränslen
Förnyelsebar energi
Global uppvärmning

Klimatförändringen (avvecklas)
Klimatkänslighet

Kärnkraft
−− Teknik
Livsmedel
Moln
Mysteriet med vattenångan

Naturgas

Skatter och avgifter

Sverige
Vatten
Vindkraft
Växthusgaser
Källor
Ordlista
FAQ om Klimatfakta
Klimatfakta i Facebook
Senaste ändringar

extremeweather

Extremt väder

Ny version av detta avsnitt finns här

Översvämningar

Sett till hela världen är översvämningar en av de naturkatastrofer som kräver flest dödsoffer. I Sverige brukar det inte gå riktigt så illa, men de materiella skadorna kan vara mycket stora även här, vilket kan läsas om i dokumentationen av historiska översvämningar ända bak till 1500-talet.1)

Torka och våtområden

I klimatfrågan är det som säkert de flesta märkt mycket vanligt att pågående eller nyligen inträffade extrema väderfenomen tas till intäkt för att klimatförändringarna inte längre är ett avlägset hot utan sker mitt framför ögonen på oss. Underförstått är att det nu finns statistik på att vi fått fler extrema väderhändelser. Men så är det ju inte. Det finns fortfarande inga pålitliga belägg för att vi hittills fått mer stormar, torka eller översvämningar, det vet den som läst den senaste sammanfattningen från FN:s klimatpanel. 2)

Changes in the hydrological conditions of the land surface have substantial impacts on society. Yet assessments of observed continental dryness trends yield contradicting results. The concept that dry regions dry out further, whereas wet regions become wetter as the climate warms has been proposed as a simplified summary of expected as well as observed changes over land, although this concept is mostly based on oceanic data. Here we present an analysis of more than 300 combinations of various hydrological data sets of historical land dryness changes covering the period from 1948 to 2005. Each combination of data sets is benchmarked against an empirical relationship between evaporation, precipitation and aridity. Those combinations that perform well are used for trend analysis. We find that over about three-quarters of the global land area, robust dryness changes cannot be detected. Only 10.8% of the global land area shows a robust ‘dry gets drier, wet gets wetter’ pattern, compared to 9.5% of global land area with the opposite pattern, that is, dry gets wetter, and wet gets drier. We conclude that aridity changes over land, where the potential for direct socio-economic consequences is highest, have not followed a simple intensification of existing patterns.3)

Orkaner

Orkan är vindhastighet som överstiger 32,7 m/s, oavsett om den pågår på land eller hav. Andra vanliga mätetal är 64 knop, 118 km/h samt vindstyrkan 12 Beaufort. Orkanvindar kan uppnås i flera olika typer av luftvirvlar, såsom lågtryck och tromb.

Orkan kallas annars de lågtryck där medelvindhastigheten uppnår orkanstyrka, och sådana väder orsakar stora skador på både växtlighet och byggnader. Till sjöss går vågorna mycket höga och luften fylls av kraftiga moln. Orkaner på norra halvklotet spinner motsols, medan de på södra halvklotet spinner medsols.

USA

Källor

Klimatmodeller

Bara ett fåtal klimatmodeller kunde återge de senaste 50 årens förändringar i nederbörd i Kina visar en doktorsavhandling.

- Därför är det mycket viktigt att undersöka de globala klimatmodellernas förmåga att återge de extrema händelser som observerats under de senaste decennierna för att öka våra möjligheter att förutse framtida väderförändringar, säger Tinghai Ou vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

- Resultaten visar att klimatmodellerna dåligt återger de förändringar i extrema nederbördshändelser som skett i Kina från 1961 till år 2000. Endast hälften av de 21 analyserade klimatmodellerna har kunnat återge förändringarna i några av Kinas regioner. Bara ett fåtal har kunnat återge de landsomfattande förändringarna i klimatet, säger Tinghai Ou. 4)

Sverige

Nederbörd

SMHI förväntar att klimatförändringen kommer att leda till häftigare regnskurar. Beräkningar med klimatmodeller visar att ett skyfall ger 20-30 procent mer regn vid nästa sekelskifte. Åskskurar och skyfall om sommaren hör det till det som på fackspråk kallas extrem eller intensiv korttidsnederbörd.


Nedbördsrekord

Nederbördsintensitet och nederbördsmängd varierar kraftigt mellan närbelägna platser. sannolikheten för att upptäcka de mest extrema nederbördsmängderna beroende av hur tätt nätet av nederbördsstationer är. Antalet mätpunkter var ca 400 under perioden 1880-1900 och ökade därefter till ungefär 800 på 1940-talet.


Värmerekord

SMHIs statistik över värmerekord visar att många värmerekord är gamla. Fyra sattes före 1950.


Åska

Mängden åska har inte ökat under perioden 2002-2009. Tyvärr redovisar inte SMHI statistik från andra perioder.


Stormar

– De lågtrycksburna stormarna, som vi har haft hos oss, skapas av skarpa temperaturförändringar mellan luften i norr och söder. Och nu ser vi att det blir varmare i norr vilket gör att de temperaturförändringarna minskar och då kan vi inte säga att stormarna blir fler, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI. – Hösten 2013 hade vi under en kort period fyra stormar; Simone, Hilde, Sven och Ivar. Men då ska man komma i håg att de stormarna hade föregåtts av en rekordlång period utan stormar.5)

Klimatmodeler och extremväder

Bara ett fåtal klimatmodeller kunde återge de senaste 50 årens förändringar i nederbörd i Kina visar en doktorsavhandling.

- Därför är det mycket viktigt att undersöka de globala klimatmodellernas förmåga att återge de extrema händelser som observerats under de senaste decennierna för att öka våra möjligheter att förutse framtida väderförändringar, säger Tinghai Ou vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

- Resultaten visar att klimatmodellerna dåligt återger de förändringar i extrema nederbördshändelser som skett i Kina från 1961 till år 2000. Endast hälften av de 21 analyserade klimatmodellerna har kunnat återge förändringarna i några av Kinas regioner. Bara ett fåtal har kunnat återge de landsomfattande förändringarna i klimatet, säger Tinghai Ou. 6)

Tropisk cyklon

En tropisk cyklon (eng cyclone) är ett intensivt lågtryck som bildas över tropiska hav med hög vattentemperatur (minst 26,5 °C), och kännetecknas av att de kan utvecklas till mycket kraftiga oväder. Avsaknad eller svag corioliskraft vid ekvatorn gör att inga tropiska cykloner bildas där. Även i de tropiska delarna av Sydatlanten är tropiska cykloner mycket sällsynta på grund av den lägre vattentemperaturen.7)

Av IPCC AR5 framgår det att “it is likely that the global frequency of occurrence of tropical cyclones will either decrease or remain essentially unchanged, concurrent with a likely increase in both global mean tropical cyclone maximum wind speed and precipitation rates. The future influence of climate change on tropical cyclones is likely to vary by region, but the specific characteristics of the changes are not yet well quantified and there is low confidence in region-specific projections of frequency and intensity.” 8)

*****“Using currently available historical TC9) best-track records, a global database focused on hurricane-force strength landfalls was constructed. The analysis does not indicate significant long-period global or individual basin trends in the frequency or intensity of landfalling TCs of minor or major hurricane strength. The evidence in this study provides strong support for the conclusion that increasing damage around the world during the past several decades can be explained entirely by increasing wealth in locations prone to TC landfalls, which adds confidence to the fidelity of economic normalization analyses.” 10) 11)

Källor
extremeweather.txt · Last modified: 2022/05/24 08:52 by hansiwan