NyheterFritextsökInbjudanRegistreringLogga inOm

Klimatfakta.info

* Vätgas * Biologisk mångfald * Atmosfären * Arktis * Solenergi * Batteri * Klimatprognoser, -scenarior och RCP-er * Geologisk lagring av koldioxid * Cement * Havsnivå * UNFCCC * Hav * Strålning * Växthuseffekten * Fotosyntes * Elkraftsystem * Fossila bränslen * Biogas * Solen * Koldioxid * Förenta nationerna FN

2021-06-17

Vätgas

title Väte

Vätgas består av två väteatomer och har den kemiska beteckningen H2. Det är lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig gas. Vid låg temperatur/högt tryck förekommer väte som vätska. Vid normalt tryck är väte flytande mellan −259 °C och −253 °C.  Det är då mindre utrymmeskrävande.

Väte är lätt brännbart. Tillsammans med syre bildas den explosiva knallgas. När gasblandningen antänds blir restprodukten vattenånga och en del andra ämnen, främst kväveföreningar. När väte används i en bränslecell avges endast vatten.

Väte är ingen naturlig energikälla, Det finns inga större naturliga förekomster. Väte kan produceras för att lagra energi som kan användas i till exempel en bilmotor.

Vätgasens har lågt energiinnehåll per volymenhet (ca en tredjedel jämfört med biogas) vilket ger upphov till stora förluster vid lagring och distribution. Gasen har höga och kostnadskrävande materialkrav vid lagring, distribution och användning av vätgasen, Den är lättantändlig, har ett stort brännbarhetsområde i luft och brinner med osynlig låga vilket är olämpligt ur olycksrisk- och säkerhetssynpunkt.

Industriellt produceras vätgas genom sönderdelning av kolväten, oftast genom sönderdelning av naturgas med vattenånga och en nickelkatalysator vid 800 °C. Kolmonoxiden som bildas kan också användas för att tillverka vätgas tillsammans med vattenånga över en järnoxidkatalysator.

Väte avger inte koldioxid vid förbränning men däremot kan koldioxid avges till tillverkningen av vätet.

Stålproduktionen tillverkas med hjälp av kolkoks och står för 6,5% av alla utsläpp av koldioxid i Sverige. Projektet Hybrit syftar till att ersätta kolet med vätgas. 

Källor:

2021-06-16

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden påverkas av förändringar i klimatet liksom av en rad andra faktorer. Mångfalden påverkas också av åtgärder som vidtas för att påverka klimatet och energiproduktionen. Som exempel kan nämnas vindkraftverk och skogsbruk.

title Mångfald av blommor

Den biologiska mångfalden regleras i Convention on Biological Diversity - CBD. Den kallas också för Biodiversitetskonventionen, Mångfalskonventionen och Riokonventionen. Den innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Sverige undertecknade Convention on Biological Diversity 1992-06-08

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald som:

“Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.” 

  • Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller populationer inom en art.
  • Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område.
  • Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.

Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område. Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla och torra områden. Sammanfattat beskriver Biologisk mångfald livet på jorden i sin helhet.

Det är oundvikligt att den biologiska mångfald inte påverkas när över sju miljarder människor att leva på samma yta som en miljard, vilket vi var för 200 år sedan.

Den återkommande rubriceringen ”artutrotningen tilltar” leder fel, eftersom den i regel inte handlar om att arter dokumenterat försvinner för gott från jordens yta utan om att antalet individer av olika arter decimerats kraftigt. Dessutom upptäcks ständigt nya arter. För att återknyta till groddjuren: Dessa hör till de mest hotade på senare tid, och forskare tror att över 100 arter försvunnit, men A) det beror främst på en svampsjukdom och B) det hittas över 100 nya amfibiearter – varje år.

IPCC-rapport gav 2002 ut en rapport om biologisk mångfald.

2021-06-09

Atmosfären

title  Jordens atmosfär är de gaser som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Atmosfären skyddar livet på jorden genom att absorbera skadlig ultraviolett strålning från solen och kosmisk strålning från rymden och även genom att minska temperaturskillnaderna mellan dag och natt samt att höja medeltemperaturen på jorden.

Atmosfären tunnas gradvis ut i rymden. Inom rymdfarten definieras rymden som 100 km ovanför havsnivå. Spår av atmosfären finns till ungefär 1 000 km höjd.

I höjdled delas atmosfären upp

  • Troposfären (0 – 11 km)
  • Stratosfären (11 – 55 km)
  • Mesosfären (55 – 85 km)
  • Termosfären (85 – 600 km)

Atmosfärens volym består, exkl vattenånga, av 78 % kväve, 21 % syre, 1 % argon, 0,04 % koldioxid och 0,01 % andra gaser. Tillsammans utgör de mer än 99,9% av atmosfären. Denna gasblandning kallas allmänt för luft..

Vattenånga utgör normalt 1 till 4 procent av luften, men varierar stort beroende på tid på dygnet, årstid, klimat, temperatur och höjd.

2021-06-09

Arktis

Arktis omfattar Norra ishavet runt jordens norra pol samt omkringliggande landområden i Ryssland, Alaska, Kanada, Grönland, Island, Skandinavien (med Svalbard och Jan Mayen). Någon naturlig avgränsning mot söder finns inte

Isen utbredning har minskat sedan mätningarna med satellit inleddes 1979. Det är ingen nämnvärd förändring under större delen av året, men det är större skillnad under sensommaren och tidig höst.

Norra ishavet

Norra ishavet är det minsta av världshaven, oceanerna, och täcker ungefär tre procent av jordens yta. Norra ishavet har förbindelse med Atlanten via Grönlandshavet och med Stilla havet via Berings sund. Av de fem världshaven är Norra ishavet det grundaste med ett medeldjup på 1 050 meter.

Stora delar av Norra ishavet är täckt av packis. Under vintern täcker isen det mesta av Norra ishavets yta. På sommaren krymper isytan till halva sin vinterstorlek. Mellan packisen i norr och det ryska fastlandet i söder finns en remsa av farbart vatten som benämnts nordostpassagen.2)

Isens utbredning

Isens utbredning skiljer sig markant i olika instituts redovisning beroende på olika definitioner av is och mätmetoder. Januaritemperaturen ligger mellan −40 to 0 °C. Julitemperaturen ligger mellan −10 to +10 °C.

title NSIDC: Arctic Sea Ice News and Analysis Isens utbredning rapporteras dagligen av på sidan Arctic Sea Ice News and Analysis av National Snow and Ice Data Center.

title NASA: Arctic Sea Ice MinimumSedan mätningarna startade 1997 så har isens utbredning minskat med 1,3%/år. Kurvan visar också tydligt att minskningen skedde åren 1996 - 2007. Under åren 1979-1995 och 2008-2020 var förändringen obetydlig.

Läs mer:

2021-06-09

Solenergi

Solenergin utnyttjas direkt av människan via flera tekniker för att producera värme och elektricitet. Solenergi räknas som en förnybar energikälla.

Solfångare

Solfångare är byggda för att koncentrerat ta emot solinstrålningens värme och utnyttja den till uppvärmning av anläggningar av olika slag, i huvudsak hus, tappvarmvatten och pooler. Genom solfångaren passerar ett lämpligt medium, vanligtvis en vattenbaserad vätska, som för värmen vidare. Vanligen förs den uppvämda vätskan i första hand till något slags lagringsutrymme, direkt eller indirekt, via värmeväxlare.

Solceller

Solceller är en teknik där halvledarmaterial används för att omvandla solstrålning till elektrisk spänning. Man kan generellt dela upp solpaneler i två grupper, solpaneler med kristallina solceller samt tunnfilmssolceller. Kristallina celler är mest förekommande idag då de har högre verkningsgrad än tunnfilmsceller. De består av kisel som dopats med olika ämnen för att få den önskade funktionen. De kristallina cellerna kan även de delas upp i två typer, polykristallina eller multikristallina och monokristallina celler.

Solceller har en procentuell verkningsgrad (vanligtvis mellan 15 och 20 procent för kommersiellt tillgängliga solpaneler) som är i stort sett konstant – oavsett variationer i ljusets intensitet på grund av årstidsväxlingar eller tunna moln och oavsett installationens storlek. De passar därför bra för mindre installationer och installation på platser med stora variationer i väder och årstider, där de kan producera en rimlig mängd el även när förhållandena inte är optimala.

Solceller har historiskt sett varit dyra och har mest använts på platser som inte nås av elnätet, exempelvis sommarstugor, satelliter och fyrar. Priset för solceller har dock mellan 2000 och 2012 sjunkit kraftigt till följd av teknikutveckling och en utbyggnad av produktionskapaciteten i världen. I takt med att priset har sjunkit har marknaden vuxit med i snitt cirka 40 % sedan år 2000 och i slutet av 2011 fanns ungefär 64 GW solcellskapacitet installerat i världen, av vilket 98 % utgjordes av system uppkopplade på olika nationella elnät.

2021-06-07

Batteri

Ett batteri kan innehåller energi som görs tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till batteriet. En ström av elektroner rör sig från en negativ pol (anoden) genom komponenten till den positiva polen (katoden). Strömmen av elektroner pågår tills skillnaden i spänning mellan polerna har jämnats ut. 

Den förmodligen vanligaste typen är litiumbatteri. Det har högre energitäthet än alkaliska batterier och brunstensbatterier. Det har normalt dubbelt så hög nominell cellspänning (3,0 eller 3,6 V). Litiumbatterier kan avge brännbara gaser, eller till och med fatta eld om de kortsluts. 

Tillverkningen av litiumbatterier har snabbt blivit billigare. Sedan 1991 har kostnaden per kWh minskat med 97%. Det förefaller som om att kostnaden fortsätter att falla i samma takt.

Litium

Litium är ett grundämne. Det förekommer i många bergarter, 0,001 7 % av jordskorpan, i havsvatten 1,8 · 10−5 % (0,18 mg/l). I mineralkällor kan halterna vara betydligt högre, 0,05…10 mg/liter. Ungefär hälften av allt litium finns i Bolivias saltöken. Detta gör att litium är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan.

Litium används vid tillverkning av batterier för bland annat datorer och elfordon. Behovet ökar för i snabb takt. Världsproduktionen av litium uppgick år 2016 till cirka 35 000 ton varav Chile, Australien, Kina och Argentina står för över 95%. Den ökade efterfrågan har lett till ökad prospektering och år 2016 uppskattades världens kända tillgångar till 47 miljoner ton, varav Argentina och Bolivia vardera har cirka 9 miljoner ton.

I Sverige pågår viss prospektering. Provborrning efter litium gjordes i början av 2013. Möjliga fynd av bidrog till intresset. Provborrningarna stoppades emellertid 2013.

Läs mer: Batteri, Wikipedia, Litiumbatteri, Wikipedia

2021-06-07

Klimatprognoser, -scenarior och RCP-er

En googling på "Klimatprognoser" ger drygt 16000 svar. I flertalet fall avses förmodligen inte prognoser i betydelse förutsägelser om det framtida klimatet. I stället avses ofta de klimatscenarier som IPCC fastställt som underlag för forskningen.

FN:s klimatpanels (IPCC:s) utvärderingsrapport AR5 2013-2014 använder fyra så kallade RCP:er, ”Representative Concentration Pathways”. Användningen av RCP:erna syftar till att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären.

RCP:er är inte klimatpolitiska scenarier, utan beskriver omfattningen av de åtgärder som krävs för att klara ett visst mål för en global temperaturökning.

Forskningsrapporter beskriver olika tänkbara utvecklingsvägar. RCP:erna sammanfattar dessa i fyra alternativ med olika vägar för hur klimatet kan påverkas. De är inte förutsägelser eller prognoser om framtiden.

/RCP scenarier, SMHI

 

2021-06-04

Geologisk lagring av koldioxid

Geologisk lagring av koldioxid (CO2), Carbon Capture and Storage, CCS, är en teknik där koldioxid från större utsläpp av koldioxid, såsom kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk och cementindustrier, avskiljs från rökgaser och lagras djupt under marken eller havsbottnen.

2009 presenterade EU ett direktiv angående geologisk lagring av koldioxid. Detta infördes i svensk lag 2011, genom ett allmänt svenskt förbud för lagring. 2012 beslöt riksdagen om en lagom  geologisk lagring av koldioxid. Från 2013 tillåts geologisk lagring av koldioxid enligt lag i miljöbalken.

IPCC, Internationella energirådet IEA och OECD har bedömer att geologisk lagring av koldioxid är en nyckelteknologi för att kunna nå viktiga klimatmål. 

2012 publicerade Naturvårdsverket en rapport om Sveriges långsiktiga klimatstrategier. I den framhålls betydelsen av koldioxidlagring för att Sverige skall kunna nå noll i nettoutsläpp år 2050.

Det finns flera metoder för att avskilja koldioxid ur rökgaserna till exempel tvätta att röken med ammoniak. Efter att koldioxiden komprimerats till gas eller vätska kan den transporteras lagringsplatsen.

Lagring av koldioxid sker främst berggrunden på minst 800 meters djup där tryck- och temperatur gör att koldioxiden hålls gas- eller vätskeform. Om större mängder läcker kan människor kvävas till döds.

De mest aktuella är tömda olje- och gasfält. En förutsättning är att lagret har en takbergart som förhindrar att koldioxiden läcker.

2017 fanns det 21 storskaliga anläggningar för koldioxidlagring i världen som är operativa eller under uppbyggnad.  I USA har man tryckt ned koldioxid i marken för att underlätta utvingen av olja och gas.

Environmental Research,  publicerade 2012 studier som ifrågasätter om det inte är bättre att satsa på annan miljöteknik än CCS. Livscykelanalys på CCS-anläggningar visar att utsläppen från konstruktion och drift är betydande så att det kan ta hundratals år innan man får väsentliga nettoeffekter. Denna slutsats stöds inte av organisationer såsom exempelvis FN:s klimatpanel IPCC, vilka betonar betydelsen av koldioxidlagring (CCS) för att nå ambitiösa klimatmål.

2021-06-03

Cement

title Cementa Slite Cementugn, Foto: Cementa Cement är ett bindemedel, som hårdnar vid reaktion med vatten till en produkt som inte är löslig i vatten. Den framställs genom uppvärmning av en blandning av kalksten och lera till en temperatur av 1450 ° C. 

Blandningen bör innehålla 79-81% kalciumkarbonat. En annan typ av cement är aluminatcement som tillverkas av ca 50% kalksten och ca 50% bauxit.

Cement används främst till olika slags byggnadsarbeten och är en viktig ingrediens i betong och murbruk.

Läsa mer

2021-06-01

Havsnivå

Havsyta, eller havsytan, havets nivå, är en punkt som man refererar till i angivelser om höjder, till exempel meter över havet. Dess läge påverkas av en mängd faktorer över kortare och längre tidsperioder.

Havets vattennivå är inte helt konstant utan har ökat 16 cm mellan år 1900-2000, med en ungefärlig ökning på 1,7 mm/år under 1950-2010, mest på grund av expansion av vattnet på grund av ökande temperatur, och på grund av smältande glaciärer.

När vattnet värms upp expanderar det. Det finns oro för en snabbare höjning på grund av global uppvärmning och snabbare avsmältning av glaciärer. Det skulle medföra kostnader för att anpassa samhället till högre havsnivå.

Förändringar av havsnivå har främst fem orsaker:

  • Lokalt och regionalt lufttryck och vind och tidvatten orsakat av månen.
  • Tektoniska (geologiska) krafter som ändrat havsbassängens storlek, t.ex landhöjning och sänkning efter istiden.
  • Strömmar, vattnets temperatur och salthet ändrar havsvattnets täthet .
  • Smältvatten från glaciärer.
  • Mängden grundvatten, vatten i sjöar och floder, avdunstat vatten och vatten i moln.

Mätning av tidvattnet på många stationer runt jorden visar de förändringar som direkt påverkar samhällsplaneringen. Mätningar från slutet av 1800.talet sammanställs av organisationen PSMSL  De visar stora skillnader i förändring av nivån mellan olika platser vilket gör ett globalt mått på nivåhöjningen mindre väsentlig, men den genomsnittliga höjning enligt PSMSL är ca 1-1,5 mm/år.

Mätningar har skett per satellit sedan 1992. De tyder på en jämn höjning med ca 3 mm/år.

Trots en viss höjning av havsnivån har nivån sänkts i jämn takt vid Stockholm från 1770-2009, med något minskad takt sedan 1980. Källa: Swedish Sea Level Series, SMHI (2009)   

Läs mer:  Översikt stigande havsnivåer, SMHI (2020)

2021-05-31

UNFCCC

UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) är ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen i Brasilien 1992. Fördraget trädde i kraft 1994 och har syftet att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". 

Klimatkonventionen innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp, men ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet, som är mer välkänt än själva klimatkonventionen.

UNFCCCs sekretariat är en del av FN som understöder aktiviteter som minskar risken för klimatförändringar. 197 länder har anslutit sig till RIO-konventionen och Parisavtalet från 2015.

2021-05-30

Hav

alt-text Vore bättre med bild av världshavenHaven täcker 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten. Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter. Omkring 90% av haven utgörs av djuphav. Salthalten är 3,5%.

Temperaturen i de ytliga havslagren varierar på olika breddgrader. I tropiska vatten ligger temperaturen i ytlagren vid 27–28 °C. Nära polerna är temperaturen nära fryspunkten sommar som vinter.

I djuphavet är dock variationerna små. Under 1000 meter är temperaturen omkring 4 °C men i polartrakterna ligger bottentemperaturen mycket nära fryspunkten.

Havsvågor

Havsvågor fortplantar sig längs med havsytan. Inget vatten "följer" vågorna utan vågorna transporterar energi som frigörs när vågor når land. Vinden skapar vågor. Trycket och friktionen ger energi till vågorna. Gravitationen motverkar vågrörelserna.

Havsströmmar bildas på ytan av vinden. Corioliseffekten gör att strömmarna drivs medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. 

På djupet drivs strömmar av densitetsskillnaden mellan olika havsregioner.

2021-05-30

Strålning

Strålning (även radiation) är överföring av energi i form av vågor eller partiklar.

Tre formerna av strålning är elektromagnetisk strålning, partikelstrålning och gravitationsstrålning.

  • Elektromagnetisk strålning består av vågor av ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. Exempel är synligt ljus, mikrovågsstrålning, infraröd strålning, röntgenstrålning och gammastrålning.
  • Partikelstrålning är strålning av partiklar. Exempel är alfastrålning, betastrålning och neutronstrålning.
  • Gravitationsstrålning är krusningar i krökningen av rumstiden som från källan utbreder sig som vågor. Foton är det elektromagnetiska fältets minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Det är den elektromagnetiska strålningen som är av intresse för klimatet.

Foton är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Vissa observationer förstås bäst om ljuset uppfattas som en vågrörelse, och andra om ljuset uppfattas som en partikelström.

2021-05-30

Växthuseffekten

Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. I större eller mindre grad uppträder samma effekt också på andra planeter som är försedda med atmosfär.

Gaserna i jordens atmosfär är relativt genomskinliga för ljuset från solen. Mycket av solljuset når därför ända ned till jordytan, där en del av det absorberas. Den energi som jordytan därigenom tar emot återutsänds mot rymden som infraröd strålning, långvågigare än solljuset och osynlig för ögat. Luftens dominerande beståndsdelar, kvävgas (N2) och syrgas (O2), är praktiskt taget genomskinliga även för sådan strålning.

I mindre kvantiteter innehåller atmosfären emellertid också gaser som absorberar infraröd strålning. Viktigast bland dessa så kallade växthusgaser är vattenånga (H2O) och koldioxid (CO2). Växthusgaserna absorberar det mesta av värmestrålningen från jordytan innan den hunnit ut i rymden. De strålar sedan ut den uppfångade strålningen igen, men inte bara vidare mot rymden utan åt alla håll, även nedåt. En betydande del av den värmestrålning som sänds ut från jordytan kommer på så sätt i retur.

Jordytan tar med andra ord emot strålningsenergi inte bara från solen utan också från luften (denna energi kommer dock också från solen ursprungligen). Den är därigenom mer än 30 grader varmare än den skulle ha varit om jorden inte haft någon atmosfär (eller om luften uteslutande hade bestått av gaser som inte absorberar infraröd strålning). Den globala medeltemperaturen vid jordytan, som i dag uppgår till nästan +15°, skulle utan växthuseffekten ha legat kring -19°. Under sådana omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden.

2021-05-30

Fotosyntes

Fotosyntes är den process där växter och vissa bakterier omvandlar energi från solljus och lagrar den i kemiska bindningar.  Under dagen tar de in koldioxid, vatten och solenergi som tillsammans med  klorofyll omvandlar till syre och druvsocker. De används vid cellandningen och under natten när växten avger koldioxid.

Fotosyntesen i växter försiggår i bladen vars celler har kloroplaster. Kloroplaster är det organ inne i cellen som utför fotosyntes, vilket innebär att de omvandlar ljusets energi som användas för att göra om koldioxid till organiska molekyler.

Antennpigment fångar in solljuset och transporterar energin vidare till klorofyll i de centra där fotosyntesen sker. Antennpigmenten deltar inte i själva syntesen. Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. 

 

 

 

 

 

2021-05-28

Elkraftsystem

Ett elkraftsystem består av anläggningar med kraftledningar, generatorer, förbrukningsanläggningar, transformatorer och ställverk som tillsammans bildar ett system.

Dess syfte är att omvandla en energikälla (till exempel vind) till elektricitet och därefter överföra denna till förbrukningen (till exempel en glödlampa). Elkraftsystemet kan indelas i delsystem, såsom generering, transmissionsystem, regionnät och distributionssystem.

Elkraftsystemet kan hantera  hög- eller lågspänning. Högspänning är större än 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning. Lågspänning har lägre spänning än 1000 V växelspänning och 1500 V likspänning.

Inom elkrafttekniken innebär spänningsnivå dess effektivvärde av huvudspänningen.

Stamnät är ett landsomfattande nät av kraftledningar som har höga spänningarna, Det knyter ihop produktionsanläggningar/kraftstationer, regionnät och nät i grannländerna.

Det svenska stamnätet, som ägs av staten och förvaltas och drivs av Svenska Kraftnät, består av ledningar med en spänning om 220 eller 400 kV och även ledningar för högspänd likström. 

2021-05-26

Fossila bränslen

Fossila bränslen är olika energikällor i form av kolväten, som kommer från äldre geologiska perioder, och som kan påträffas på eller under marken. De fossila bränslena består av rester av forntida djur och växter som bäddats ner i jorden och sedan under högt tryck och värme brutits ner till sina beståndsdelar (huvudsakligen kol och kolföreningar). 

De fossila bränslena omfattar främst naturgas, petroleum och kol.

  • Naturgas består främst av gasen metan och har ett högt innehåll av grundämnet väte jämfört med grundämnet kol. Metan finns i naturgasfält tillsammans med råolja eller bundet som metanklatrat.
  • Petroleum (även kallad råolja) påträffas i vätskeform och innehåller en större mängd av grundämnet kol
  • Kol (ej att förväxla med grundämnet kol) innehåller en mycket stor mängd av grundämnet kol. 

Alla dessa bränslen är mycket kommersiellt viktiga. Det finns även andra fossila bränslen som till stor del är outnyttjade, till exempel oljeskiffer, olika sedimentära bergarter som innehåller kolväten.

2021-05-26

Biogas

Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material, alternativt via termisk förgasning med efterföljande kemisk syntes.

Biogas kan utvinnas från en stor mängd olika material, vid exempelvis reningsverk, på soptippar, på jordbruk där biologiskt nedbrytbart material finns eller samlas eller av slaktavfall, men även från till exempel skogsavfall om man går över termisk förgasning.

Rågasen består i huvudsak av kolvätet metan (50-75%) och koldioxid (25-50%) samt mindre mängder föroreningar som t.ex. svavelväte, och ammoniak.

För att kunna användas i fordon behöver gasen raffineras så att halten metan ökar och övriga ämnen minskar. Med svensk terminologi är biogas när den tankas i bilar, bussar och andra fordon oftast i princip samma sak som fordonsgas, det som skiljer är framställningssättet.

2021-05-24

Solen

Solen är en stjärna. Den bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft drogs samman.

Solen befinner sig i centrum av vårt solsystem. Det finns 100 miljarder stjärnor i denna storlek bara i vår galax Vintergatan. Solen med sina planeter rör sig i 250 km/s runt Vintergatans centrum på ett avstånd om 26.000 ljusår. Ett varv tar 250 miljoner år.

Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen och påverkar därför genom sin gravitationskraft alla planeters rörelser i vårt solsystem.

Varje sekund omvandlas 4 miljoner ton av solens massa till neutriner och solstrålning. Solen kommer att fungera som nu under ytterligare ca 4 miljarder år, sedan börjar vätet ta slut och kärnreaktionen övergår till en heliumfusion. Det gör att solen växer till en röd jätte för att sedan bli en vit dvärg.

Det är oklart vad som händer med jorden under den senare tiden av solens utveckling, men förmodligen kommer jordens vatten dunsta bort till följd av att solen blir allt varmare.

2021-05-24

Koldioxid

Koldioxid, kemisk formel CO2, är en molekyl. Vid är vid rumstemperatur en färglös gas. Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan.

Koldioxid fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas. Koldioxid används för många olika industriella tillämpningar.

Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer  (växter, djur, svampar  och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid till syre, vatten och sockerarter som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i sina celler.

Med naturvetenskapligt språkbruk är kolsyra vattenlösningen av koldioxid. I vardagligt tal kallas  koldioxid för kolsyra. Bubblorna i öl och läskedrycker är gasformig koldioxid löst i vätskan.

Havet innehåller cirka 37 400 miljarder ton kol i form av koldioxid, landmassor innehåller cirka 3 000 miljarder ton, medan atmosfären innehåller cirka 720 miljarder ton. För närvarande (april 2020) utgör koldioxidhalten omkring 416 ppm av atmosfärens volym.

Halten i atmosfären ökar och bidrar till jordens uppvärmning genom växthuseffekten. Mellan år 1982 till 2010 ökade koldioxidhalten med cirka 14 procent.

2021-05-24

Förenta nationerna FN

FN, Förenta Nationerna, har en omfattande organisation för klimat- och miljöfrågor såväl centralt som i underordnade organ. Det finns ett övergripande program kallat Climate action. Dess organisation och ledning är oklar. Central finns även UN News.

Den centrala strukturen består av sex delar: the General Assembly, Security Council, the Economic and Social Council, the Trusteeship Council, the international Court of Justice, and the UN Secretariat. Alla tillkom när FN bildades 1945.

I det sk UN System ingår ett stort antal organisationer som huvudsakligen arbetar med klimatet.

  • UNEP
  • FAO
  • IMF
  • WMO
  • World bank
  • UNFCCC

FN har 17 mål för utveckling av hållbarhet. Av primärt intresse för klimatet är 7: Energy och 13: Climate Action.

Notiser

2021-06-19

Största kolproducenterna i Europa

Största producenten 2018 var Tyskland med 69 mteo. Därefter följer Polen (49 mtoe) och Urkraina (28 mtoe). Sverige producerade 2 mteo. (mteo = miljoner ton olje-ekvivalenter).

Källa IEA

2021-06-17

Test av vätgaslager i Luleå

Naturgas kan lagras i bergrum, men kraven på täthet blir större vid lagring av vätgas.

I Gällivare planeras ett 1 000 gånger större lager för Hybrits demoanläggning. Det ska kunna försörja produktionen i 4-5 dygn.

I maj 2021 ska testlagret tas i drift och testkörs under två år.

/svt

2021-06-17

Pris för nanosolceller

Svenskduon Henrik Lindström och Giovanni Fili får stora uppfinnar- och entreprenörspriset av Europeiska patentverket (EPO) i kategorin små- och medelstora företag. De har vidareutvecklat nanosolcellstekniken. Det är mer flexibelt, tunt, mer effektivt och hållbart och kan produceras i en mängd variationer av storlekar, former, färger och ytskikt.

Det nya materialet har bland annat tusen gånger högre ledningsförmåga, vilket gör det betydligt billigare att producera.

/SvD 2021-06-17

2021-06-17

Skogsbruket under angrepp

Skogsbruket har på kort tid gått från hjälte till skurk i klimat- och miljödebatten. Bakom ligger bl.a. Miljöpartiet genom sin talesman för biologisk mångfald, Rebecka Le Moine tillsammans med Carl Schlyter, fd Miljöpartiet och idag kampanjledare på Greenpeace.

De har gjort klimatpolitik av detta. Den gamla konflikten mellan ökad produktion och biologisk mångfald har blivit en fråga om kollagring och kolutsläpp. Och därmed ifrågasätts basen i svensk energipolitik och svensk klimatstrategi.

/SvD 2021-06-17

2021-06-17

BMW kommer med vätgasbil

Tyska BMW har börjat testa en prototyp till vätgasbil på ”europeiska vägar under vardagliga förhållanden”. Biljätten skriver att bränsleceller med vätgas har potential att på lång sikt bli ett komplement till förbränningsmotorer, hybrid-system och batteridrivna fordon.

/Omni 2021-06-17

2021-06-09

Fossilfritt kräver utrymme

Kärnkraftverk behöver 570 gånger mindre utrymme än vindkraftverk i Nederländerna.

Och 370 gånger mindre än solpaneler.

Läs om 22 ytterligare exempel om det fossilfritas markbehov.

/Environmental progress

2021-06-08

EUs gigantiska fond

EU:s medlemsländer har nu godkänt unionens omställningsfond. Fonden uppgår till 176 miljarder kronor och syftar till att göra EU mindre beroende av fossila bränslen och stötta områden och samhällen som behöver göra stora förändringar.

För att få omställningsbidrag ska länder lämna sina planer till EU-kommissionen för godkännande med en detaljplan för hur pengarna ska användas för att skapa en mer klimatvänlig ekonomi.

Polen väntas vara den största bidragstagaren, följd av Tyskland och Rumänien.

2021-06-07

Ingen monstertromb på åtta år

Det har aldrig varit en så lång paus som sedan den senaste monstertornadon, den typ av tromb som skapar mest skada. Pausen har nu varat i över åtta år.

/Climate Connection, Yale

2021-06-07

Klimatordlista

Klimatordlistan förklarar vad ord och förkortningar som har med klimat att göra betyder. Klimatordlistan drivs utan vinstintresse av den ideella föreningen Emisso som även finns på Facebook och Twitter.

Klimatordlistan är mer inriktad på klimatfrågans politiska sidor än de naturvetenskapliga sidorna. Klimatförhandlingarna under FNs klimatkonvention UNFCCC får därför mycket utrymme i ordlistan.

2021-06-06

Mycket koldioxid från uppodling av torvmark

En ny studie har upptäckt ett stort, tidigare okänt bidrag till klimatförändringen orsakat av mänsklig omvandling av torvmark för jordbruk.

Torvbränder och dränering av torv släpper ut nästan 6% av den antropogena koldioxiden. Det är nästan 25% av utsläppen från markanvändning och skogsbruket. Förlorad torv kan inte ersättas. Bevarande av torvmark är en av de enklaste åtgärderna för att minska utsläppen av koldioxid.

/Science advances
/Peatlands - guidance for climate change mitigation through conservation, rehabilitation and sustainable use

2021-06-06

Mer vindkraft skapar problem i framtiden

Ökad utbyggnad av vindkraft till havs ändrar vindklimatet och minskar utrymmet för framtida kraftproduktion.

/Scientific reports, Nature

2021-06-06

Satellitdata visar att avdunstningen ökar

Överföringen av vatten från marken till luften genom en kombination av avdunstning och transpiration - ökade globalt med 10% mellan 2003 och 2019, enligt ny forskning.

Studien, publicerad i Nature, visar att förändringen huvudsakligen drivs av världens uppvärmning av landytan. Detta bekräftar en mångårig teori att, eftersom klimatet fortsätter att värmas i framtiden, kommer vattencykeln att få mer energi.

/CarbonBrief

2021-06-04

Krymper isen snabbare än man trott?

Sveriges Radio skriver att "Havsisen i Arktis kustområden kan krympa dubbelt så snabbt jämfört med vad forskare tidigare har trott. Detta enligt en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Cryosphere."

Men statistiken i Polarportal visar isens utbredning är densamma sedan i vart fall 2016. Tjockleken på isen lligger på genomsnittet sedan 2017 och något under snittet för perioden 2004-2013. Polar Portal.

2021-06-03

Cementa vill ta hand om sin koldioxid

Cementa vill bygga världens första klimatneutrala cementfabrik Gotland. Fabriken i Slite ska byggas om så att den fångar in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen.

I dag släpper Cement ut omkring 1,5 miljoner ton koldioxid årligen. Det motsvarar ungefär tre procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det mesta är koldioxid i kalkstenen som frigörs när den hettas upp i tillverkningen.

Koldioxiden ska filtreras ut från rökgasen, komprimeras till vätska och transporteras på fartyg till en plats för geologisk lagring i Nordsjön.

Men satsningen kräver mycket ström, fem gånger mer än vad de två kablarna till Gotland kan leverera. Svenska kraftnät anser att dessa två behöver teknisk förnyelse 2030-2040. Dessutom krävs ytterligare en kabel för att klara Cementas behov.

/DN, SvD

Presskonferens 2 juni om Slite CCS, Youtube

2021-05-31

Climate Change Conference maj-juni 2021

Climate Change Conference öppnade idag på Internet. Länder inleder därmed en tre veckor lång konferens som en förberedelse för konferensen COP26 november i Glasgow som har samma namn.

Den nu aktuella konferensen förefaller främst vara en förberedelse inför nästa konferens. Huvudsakligen kommer Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice (SBSTA) redovisa material. Det är oklart vilka det är som delta i den virtuella konferensen.

/UNFCCC

2021-05-31

Lena Andersson, SvD skriver om klimatet och journalistiken

Lena Andersson har skrivit en uppmärksammad artikel om klimatet i SvD: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan. Några citat:

"Journalistiken har lämnat sitt skeptiska uppdrag för ett civilisationskritiskt, samtidigt som miljörörelsen gått från att vara i opposition till makten till att bli makten."

"Sveriges Television kör denna vår en domedagsserie på nyheterna, ”Jordens feber”, enligt vilken allt är för sent. Filosofen Torbjörn Tännsjö hävdar i förbifarten i en nyutkommen intervjubok att vi kommer att ”koka oss själva till döds”, vilket gör att han hoppas på att ”någon befintlig global institution … tar makten och genom folkets stöd genomför en politik som tvingar restriktioner på de mäktiga ekonomiska intressena”. I väntan på det sätter han sitt sista hopp till ”en globaldespotisk regim”."

Krönikan baseras huvudsakligen på boken ”En klimathistoria”, av Sven Börjesson (2020). Börjesson var tidigare anställd på Sveriges Radio och bevakade under många år natur- och miljöfrågor samt klimatpolitiken. I boken åskådliggörs hur FN efter murens fall "kunde återvinna terräng i sitt gamla paradämne, de rikas ländernas skuld till de fattiga."

2021-05-25

Plastpåseskatten

Skatten på plastbärkassar infördes 1 maj förra året och innebär tre kronors skatt på bärkassar och 30 öre för varje frukt- och grönsakspåse. Dessutom tillkommer 25 procents moms. Kassar för varaktigt bruk och vars syfte är att återanvändas, omfattas dock inte av skatten.

Företaget Gaia har utvecklat Gaia-kassen som är nedbrytningsbar och har varit ute på marknaden i flera år. Påsen består av förnyelsebara råvaror i det egenutvecklade materialet Biodolomer.

EU har lagt ner tiotals miljoner i utvecklingen av Biodolomer. Det statliga forskningsinstitutet RISE har godkänt kassen för användning minst 50 gånger. Trots det beslutade Skatterättsnämnden i januari att påsen ska beskattas.

/TIDNINGEN NÄRINGSLIVET

2021-05-25

Svenska kraftnät: Elbrist hotar gröna stålsatsningarna i nor

Risken är överhängande att industriprojekten Hybrit och H2 Green Steel inte får tillräckligt med el i tid. Det menar stamnätsägaren Svenska kraftnät, som efterfrågar åtgärder från regeringen.

/Ny teknik

2021-05-25

Så kan styrmedel minska konsumtionens miljöpåverkan

Skatter kan minska miljöpåverkan från vår konsumtion. Det är ett av resultaten från Naturvårdsverkets forskningssatsning Styrmedel och konsumtion som just har avslutats.

I slutrapporten Effekter av en klimatskatt på livsmedel (Rapport 6965) visar forskare vid SLU att en klimatskatt på livsmedel skulle kunna ge en minskning av växthusgasutsläppen från livsmedelskonsumtionen med drygt 10 procent. Ungefär 90 procent av utsläppsminskningen beror på att konsumtionen av animaliska produkter minskar.

Skatten skulle också kunna minska annan miljöpåverkan som exempelvis markanvändning, vattenanvändning och förlust av biologisk mångfald.

/Naturvårdsverket

2021-05-24

Polen trotsar EU-dom – vägrar stänga kolgruvor

Polen tänker inte stänga sina brunkolsgruvor i Turow i sydvästra delen av landet. n

/Omni

2021-05-24

Britter i stort projekt för att suga CO2 ur atmosfären

Forskare i Storbritannien kommer att inleda storskaliga tester av olika metoder för att suga koldioxid ur atmosfären, rapporterar The Guardian.

Projektet, som kostar motsvarande drygt 350 miljoner kronor, kommer bland annat testa att avlägsna koldioxid från atmosfären genom att använda sig av träd, torv, stenflis och kol.

/Omni

2021-05-20

Klimatet i fokus på Arktiska rådets ministermöte

I samband med dagens ministermöte i Arktiska rådet presenterades en rad nya miljörapporter från rådets arbetsgrupper. Naturvårdsverkets experter ingår i flera av dessa grupper. Rapporterna visar att förändringarna i det arktiska klimatet och miljön i många aspekter är dramatiska.

/Naturvårdsverket

2021-04-22

Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020

Copernicus klimattjänst sammanfattar läget för klimatet i Europa 2020 i den nya rapporten European State of the Climate 2020. Där står att läsa om 2020 som var det varmaste året i Europa med flera tillfällen med stora nederbördsmängder och däremellan torrare perioder.

/SMHI

2021-03-20

Muf om EU

EU arbetar konstant för ökad makt över medlemsländerna. Främst sker det med kraftig ökad beskattning. Det leder inte bara till sämre levnadsstandard i Sverige utan också till att allt mer av våra liv styrs av EUs regler.

Moderata ungdomsförbundet ser vad det är som sker. Det framgår av deras debattartikel i SvD idag. Kritiken riktas främst gentemot moderpartiet och argumenten är skarpa.

Så här skriver Muf

"Återhämtningsfonden öppnar också upp för EU att tillskansa sig ytterligare egna medel. I dag finns tre primära egna medel: traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), en mervärdes­skattebaserad avgift samt en avgift baserad på medlemsstaternas brutto­national­inkomst (EU-avgiften).

Givet paketets storlek vore det naivt att tro att den verktygslådan inte skulle kunna komma att växa. Europaparlamentet annonserade redan i fjol att det vill se skatter på europeisk nivå. I samma parlament återfinns svenska socialdemokrater som står bakom förslag om EU-skatter. Europeiska centralbanken uppmanar dessutom EU att överväga att göra återhämtningsfonden permanent. EU-skatter och permanenta bidragsfonder är inte moderat politik."

Läs hela artikeln. Den är läsvärd.

2008-06-16

Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan

Det finns mätresultat i den senaste IPCC-rapporten som tyder på att klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan på klimatet. Vetandets Värld diskuterar oklarheter i FN:s klimatpanels senaste rapport med några av författarna.

I den senaste IPCC rapporten om klimatet och klimatförändringar (The Pysical Science Basis) konstaterar IPCC att instrålningen till jordens klimatsystem ökade från 1980-talet till slutet av 1990-talet, och att förändringen var så stor att det skulle kunna förklara en stor del av temperaturökningen.

Klimatmodeller har räknat sig fram till den temperaturökning som vi faktiskt haft - men de räknar inte med den ökade instrålningen som troligtvis beror på förändringar i jordens atmosfär. Det gör, enligt en av huvudförfattarna av det aktuella kapitlet i IPCC rapporten, att klimatmodellerna ser ut att överskatta koldioxidens påverkan på klimatet.

Vetandets värld talar med två av huvudförfattarna till den senaste rapporterna om uppgifterna som sällan omtalas, och diskuterar med den svenske klimatprofessorn Erland Källén hur man ska se på dem.

Erland Källén, Professor meteorologi i Stockholms Universitet och Sveriges representant i IPCC. “För det första kan vi aldrig definitivt fastslå någonting utan det vi observerar och de förklaringar vi har till det vi har observerat det är preliminära sanningar så länge inga andra nyare forskningsresultat föreligger. Det är så forskningen fungerar. Vi kommer aldrig definitivt kunna säga med 100-procentig säkerhet att uppvärmningen beror på människan eller något annat, utan vi måste hela tiden vara öppna för nya möjligheter och nya förklaringar.“

Källa: https://sverigesradio.se/artikel/2306968

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com