Start Om klimatfakta Registrering Logga in Logga ut Gamla klimatfakta

Användare:


Klimatfakta.info

Hjälp till att utveckla Klimatfakta.info - bli användare

Sök sida

Atmosfären

Jordens luftlager

Jordens atmosfär är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den består av omkring 78% kväve och 21% syre. Dessa gaser tillsammans med argon står för mer än 99 % av atmosfärens massa, om vattenånga inte har räknats in. Hela denna gasblandning kallas allmänt för luft.

Atmosfären skyddar livet på jorden genom att absorbera skadlig ultraviolett strålning från solen och kosmisk strålning från rymden och även genom att minska temperaturskillnaderna mellan dag och natt samt att höja medeltemperaturen på jorden.

Atmosfären har inget abrupt slut utan tunnar gradvis ut i tomma rymden. Inom rymdfarten definieras rymden som 100 km ovanför havsnivå. Spår av atmosfären finns ända ut till ungefär 1 000 km höjd.

Atmosfärens utveckling

Jorden bildades vid solsystemets tillkomst för omkring 4,5 miljarder år sedan. Den första jordatmosfären dominerades av väte och helium. När solen kom igång med sin fusion och började stråla ut energi ökade temperaturen i jordens atmosfär. 

För cirka 4 miljarder år sedan hade en ny typ av atmosfär börjat dominera. Genom radioaktivitet i jordens inre och gravitationell sammandragning av protojorden (alstrar värme) skickades olika ämnen i gasform ut ur jordens inre. Därmed uppkom en ny typ av atmosfär, i storleksordning troligen vattenånga, koldioxid och vätesulfid. Mindre mängder av kväve, koloxid, metan och ammoniak.

Den stora vattenmängden bildade oceaner. Vattnets kretslopp började med avdunstning, regn, avrinning och tillbaka till haven. Koldioxid löstes i havet liksom vätesulfiden. Kvar blev kväve, metan och ammoniak. Fortfarande fanns i princip inget syre.

De urtida oceanerna bidrog till vattenånga i atmosfären. Högt upp i atmosfären blev den utsatt för solens UV-strålning och sönderdelades. Det frigjorda vätet försvann ut i rymden medan syret oxiderade med järn på jordytan.

För drygt 3,5 miljarder år sedan uppkom fotosyntesen hos blågröna alger. I denna process bildas molekylärt syre. Merparten av detta syre reagerade med järn som fanns upplöst i oceanerna. 

Efter någon dryg miljard år hade det mest lättoxiderade järnet förbrukats och då kunde så sakteliga syrehalten i atmosfären öka. Därmed kunde ett ozonlager uppstå som skydd för en del av UV-strålningen.

Fotosyntesen blev med tiden mer effektiv och stora mängder av koldioxiden förbrukades. Syrehalten i atmosfären ökade och för 600 miljoner år sedan började den bli en betydande del av jordens atmosfär, kanske någon eller några procent av dagen nivå.

Syret kunde användas vid nedbrytning av kolhydrater med biprodukterna koldioxid och vatten. Evolutionen tog då ett språng och därefter utvecklades nya arter explosionsartat.

För cirka 350 miljoner år sedan nådde syrehalten dagens nivå. Från starten för cirka 4,6 miljarder år sedan till idag har kvävet utgjort en stor del av luften.[1]

Luftens temperatur

Temperaturens tidigare utveckling beräknas baserat på indirekta källor som t.ex. årsringar tjocklek. Den framtida utvecklingen av temperaturen beräknas genom simuleringar. Temperaturuppgifter beräknas på olika höjder över marken.

Se vidare Mätning av luftens temperatur

Luftens framtida temperatur

Comparing Projections from Previous IPCC Assessments with Observations IPCC AR5 Climate Change 2013 The Physical Science Basis, sida 1.64

I IPCCs senaste rapport AR5 visas den faktiska och den beräknade utvecklingen av temperaturen från 1950 till 2035[2]. Staplarna till höger visar tidigare rapporter från IPCC:
- SAR=Second assessment report 1996
- TAR=Third assessment report 2001
- AR4=Fourth assessment report 2007

Tre olika simuleringar redovisas för AR4, med en global värmeökning mellan +0,7 och 2,2 grader Celcius 2035.

Större osäkerhet

IPCC markerar en större osäkerhet vad gäller klimatkänsligheten i den senaste rapporten. I AR4 (2007) skrev IPCC “The equilibrium climate sensitivity. . . is likely to be in the range 2°C to 4.5°C with a best estimate of about 3°C and is very unlikely to be less than 1.5°C . ” I AR5 (2013) skrev man i stället “Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence)”[3]

Brist på kunskap

Några ytterligare citat från AR5 som visar IPCC bedömning av bristen på kunskap om klimatet:

  • “However, the implied rates of warming over the period from 1986–2005 to 2016–2035 are lower as a result of the hiatus: 0.10°C–0.23°C per decade, suggesting the AR4 assessment was near the upper end of current expectations for this specific time interval.” (AR5 Chapter 11)
  • “The likely ranges for 2046?2065 do not take into account the possible influence of factors that lead to the assessed range for near term (2016?2035) global mean surface temperature change that is lower than the 5?95% model range, because the influence of these factors on longer term projections has not been quantified due to insufficient scientific understanding.” (AR5 SPM)
  • “. . .the hiatus is attributable, in roughly equal measure, to a decline in the rate of increase in effective radiative forcing (ERF) and a cooling contribution from internal variability (expert judgment, medium confidence). The decline in the rate of increase in ERF is primarilyattributed to natural (solar and volcanic) forcing but there is low confidence in quantifying the role of forcing trend in causing the hiatus, because of uncertainty in the magnitude of the volcanic forcing trend and low confidence in the aerosol forcing trend.” (AR5 Chapter 11)
  • “Most sites exhibit poor current siting as assessed against official WMO siting guidance, and may be expected to suffer potentially large siting-induced absolute biases (WG1AR5_Chapter02_FINAL.pdf, sid 187).”

Källor

Fotnoter

1) Atmosfärens historia, SMHI
2) Climate Change 2013 The Physical Science Basis, sida 1.46
3) IPCC AR5 weakens the case for AGW, Judith Curry

Kommentar av användare

Om du loggat in som användare kan du hjälpa till att utveckla Klimatfakta.info. Är något fel? Något som bör läggas till? Förslag på en ny artikel?




Red: Hans Iwan Bratt. epost: hibratt@gmail.com.