Start Om klimatfakta Registrering Logga in Logga ut Gamla klimatfakta

Användare:


Klimatfakta.info

Hjälp till att utveckla Klimatfakta.info - bli användare

Sök sida

Klimatkänslighet

Ingen innehållsförteckning

Klimatkänslighet är inom klimatologin ett mått på hur mycket jordens medeltemperatur påverkas av förändringar i energiinflödet från solen eller energiutflödet från jordytan. Begreppet används framför allt vid bedömningar av inverkan på jordens klimat. Klimatkänsligheten definieras som den uppvärmning vi kan vänta om atmosfärens koldioxidhalt fördubblas i förhållande till sin förindustriella nivå. Vanligen avser man den temperaturhöjning som uppnåtts när haltförhöjningen har fått full effekt på klimatet, något som dröjer många sekler eftersom världshavets temperatur reagerar mycket långsamt på yttre förändringar.

En fördubbling av koldioxidhalten kan på egen hand höja den globala medeltemperaturen med ca 1 °C ((1;;Växthuseffekten, SMHI, sida 17;;http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1795!meteorologi_119_webb%5B1%5D.pdf;;2005)) genom sin inverkan på atmosfärens växthuseffekt. Varje förändring av temperaturen, oavsett vad den beror på, utlöser emellertid följdverkningar som kan förstärka eller försvaga förändringen. Ett exempel på en sådan s.k. återkoppling är att atmosfärens innehåll av vattenånga ökar när det blir varmare. Eftersom vattenånga i likhet med koldioxid är en växthusgas leder detta till att det blir ännu varmare. Ett annat exempel är att mängden is och snö på jordytan minskar när temperaturen stiger. Då ökar jordens förmåga att absorbera solljus, och även detta höjer temperaturen ytterligare. Återkopplingarnas storlek är i allmänhet svåra att beräkna.

Koldioxidens direkta och indirekta inverkan på temperaturen brukar man, med hänvisning till IPCC, ange till mellan 1,5 - 4,5 grader vid en fördubbling av koldioxidhalten från “förindustriell tid”. Detta mått kallas för Equilibrium climate sensitivity (ECS).

Effekten av dubbling av koldioxid anges ofta till ca 1 grad, men i senaste IPCC anges i stället 1,5 grader. Till denna uppvärmning ska varmen öka ytterligare genom olika förstärkningar varav en del sker i nutid medans andra inträffar om hundratals år, ofta anges år 2100.

Hur har man kommit fram till 1,5-4,5 grader? Man har utgått ifrån kända fysikaliska egenskaper som t.ex. en atmosfärs genomsläpplighet av strålning vid olika halter av koldioxid. Till det har man lagt parametrar (dvs bedömningar eller gissningar) för annat som kan påverka strålningsbalansen. Det är t.ex. mängden moln på olika höjder. Därefter relaterar man alla dessa värden till varandra i en modell.

Sedan testar man modellen med historiska data för att se om den kan återskapa faktiskt uppmätt temperatur. Parametrarna ändras tills dess att avvikelserna är minimala. Men därmed anpassas modellen till en historisk verkligen som helt avviker från framtida. Två exempel

  • Koldioxidhalten i atmosfären började att öka först kring 1950.
  • Temperaturen steg 1910 till 1945 utan förhöjd koldioxidhalt. (https://earthobservatory.nasa.gov/world-of-change/DecadalTemp)

Från 1950 har koldioxiden inverkat på temperaturen, men det har i hög grad också annat gjort men det är oklart hur mycket. Två exempel till:

  • Havsströmmar som förändras t.ex. ENSO (vart 4-7 år), AMO (60-70 år), PDO (oregelbunden) och har stark inverkan på temperaturen
  • Det finns få uppgifter om molnens inverkan

Diagrammet visar osäkerheten i bedömningen av olika krafters inverkan på temperaturen sedan 1750. Nog finns det anledning att misstänka att osäkerheten är betydligt större.

Källor

Fotnoter

Kommentar av användare

Om du loggat in som användare kan du hjälpa till att utveckla Klimatfakta.info. Är något fel? Något som bör läggas till? Förslag på en ny artikel?




Red: Hans Iwan Bratt. epost: hibratt@gmail.com.