Start Om klimatfakta Registrering Logga in Logga ut Gamla klimatfakta

Användare:


Klimatfakta.info

Hjälp till att utveckla Klimatfakta.info - bli användare

Sök sida

Mätning av luftens temperatur

Mätning av luftens temperatur gör på många olika sätt med olika noggranhet och säkerhet. Även den enklaste formen för mätning, med en enkel termometer, kan visa fel på termometerns egenskaper och den kringliggande miljöns inverkan.

När mätningen görs för att visa förändring i temperaturen inverkar mätningarnas kvalitet på den uppmätta skillnaden.




Utrustning för mätning av temperatur utvecklades under 1500-talet. Den äldsta mätserien är från centrala England.

Mätningar i Sverige

Termometrar började användas redan på 1600-talet, och de äldsta kända temperaturmätningarna i Sverige är från Uppsala år 1722. Under 1800-talet och under större delen av 1900-talet utfördes temperaturobservationer till största delen genom avläsning av kvicksilver- och sprittermometrar. Vid automatiseringen av väderstationer i mitten av 1990-talet och avvecklingen av kvicksilvertermometrar vid övriga stationer i början av 2000-talet installerades elektronisk mätutrustning.

Det kan vara stora temperaturskillnader inom luftskiktet närmast marken beroende på den underliggande markytans egenskaper. Exempelvis uppvärms luften vid soligt väder på sommaren betydligt mer över torr sandmark än över en fuktig och gräsbevuxen markyta.

Temperaturen påverkas också av om marken lutar kraftigt och av hus eller träd i närheten.

För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken.

SMHI har 236 mätstationer [1]. Nedan anger dock SMHI antalet stationer till 760.

Mätning under 1800-talet

År 1858 inleddes observationsverksamheten vid ett nät av meteorologiska stationer som inrättats av Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. Journalföring av meteorologiska observationer hade dock gjorts sedan 1700-talet.

1881 publicerades data från ca 400 stationer. Efter inrättandet av Hydrografiska byrån 1908 och det ökade intresset för vattenkraft upprättades nya nederbördsstationer, inte minst i inre Norrland.

År 1915 var antalet nederbördsstationer ungefär 680, att jämföras med cirka 760 stycken i dag. Antalet stationer som mätte temperatur var dock i början av 1900-talet fortfarande otillräckligt, framför allt i norra Sverige.

Dessutom hade de flesta stationer påtagliga brister vad gäller skydd mot direkt och reflekterad solstrålning. Det skulle dröja till mitten av århundradet innan temperaturmätningarna nått en omfattning och kvalitet jämförbar med nutida standard. [2]

Under 1800-talet och större delen av 1900-talet utfördes temperaturobservationer till största delen genom avläsning av kvicksilver- och/eller sprittermometrar.

Skydd av termometern

För att termometern ska ange luftens temperatur så bra som möjligt måste den skuggas för solen. Ett mätinstrument som värms upp av solens strålning visar för hög temperatur. Ett vanligt missförstånd är att temperaturmätningen ska utföras på en plats som befinner sig i skugga. Så är det inte, utan det är endast själva termometern som ska vara skyddad mot sol. [3]

Satellitmätning




Sedan 1979 har NOAAs satelliter [4] haft instrument som mäter mikrovågor orsakade av syret i jordens atmosfär. Styrkan i signalerna är direkt proportionell till temperaturen i olika skikt av atmosfären. Varje månad uppdaterar professor John Christy och dr Roy Spencer listan med mätningsresultat från 14 olika satelliter. [5]

Satelliterna mäter inte temperaturen direkt. I stället härleder man temperaturen från strålning med olika våglängder och med olika instrument i olika satelliter. Resultatet beror på de beräkningsmetoder som man använder. I början gav beräkningarna gjorda av olika forskargrupper olika resultat men numera är resultaten mer samstämmiga. Satelliterna täcker 97-98% av jordens yta inom 85 nordliga och sydliga breddgraden. 5)

Diagrammet visar avvikelsen från den genomsnittliga temperaturen under perioden 1981-2010.

Källor

Fotnoter

1) Mätstioner
2) Det meteorologiska stationsnätets historia
3) Hur mäts lufttemperatur? SMHI
4) National Environmental Satellite, Data, and Information Service
5) Latest Global Temps

Kommentar av användare

Om du loggat in som användare kan du hjälpa till att utveckla Klimatfakta.info. Är något fel? Något som bör läggas till? Förslag på en ny artikel?




Red: Hans Iwan Bratt. epost: hibratt@gmail.com.