Start Om klimatfakta Registrering Logga in Logga ut Gamla klimatfakta

Användare:


Klimatfakta.info

Sök sida

Kärnkraft

Kommentar: Strålande framtid

Det är mycket glädjande att utsikterna för utbyggnad av kärnkraft i Sverige förbättrats. Den stöds nu av en majoritet i riksdagen bestående av SD, M, Kd och L. Den allmänna opinionen har också svängt. 78% vill behålla nuvarande kärnkraft och 43 vill dessutom bygga fler verk.

Förberedelserna att långtidslagra använt kärnbränsle bör avbrytas. I stället bör forskningen inriktas helt på att utveckla nya kärnkraftverk som återanvänder använt kärnbränsle och Thorium, t.ex. Molten Salt Reactor.
Hans Iwan Bratt, red

Typer av kärnkraft

Kärnkraft eller atomkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor (fission; framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atomkärnor (fusion; väte).

Fissionskraftverk utförs nästan uteslutande som elproducerande kondenskraftverk och kan konstrueras enligt flera olika principer och därmed också kategoriseras enligt flera egenskaper, till exempel bränsle, moderator, reaktortemperatur eller kylmedium.

När det gäller bränsle, kan man urskilja två huvudtyper: så kallade konsumerande reaktorer (engelska "burners"), där processen i allmänhet drivs av termiska neutroner och bridreaktorer (engelska "breeders"), vilka utnyttjar snabba neutroner. De senare är tekniskt avancerade och kommersiella reaktorer finns inte i drift. De kan förutom att klyva fissila kärnor genom neutronabsorption förvandla kärnor som torium eller uran-238, till fissilt bränsle, i det senare fallet plutonium. Produktionen av plutonium är också politiskt problematiskt, då ämnet kan användas för kärnvapen. Alla dagens snabbneutronreaktorer kyls med flytande metall och detta gäller även många av kommande fjärde generationens reaktorer.

Molten Salt Reactors är en typ av reaktor som användes redan på 1960-talet, men åter har blivit aktuell. Den ses nu som en lovande teknik, främst genom att den kan använda Thorium, men också använt kärnbränsle. Den finns i flera olika kontruktioner. Utvecklingen sker främst i Kina och Indien. Some have solid fuel similar to HTR fuel, others have fuel dissolved in the molten salt coolant. [1] [2]

Avfallet

Hanteringen av det radioaktiva avfallet är ett av kärnkraftens största problem. Vanligen skiljer man mellan olika grupper av avfall, beroende på hur radioaktivt det är och hur lång halveringstiden är. För många typer av avfall räcker det med ett förvar på några hundra år för att radioaktiviteten skall klinga av. Sådant avfall uppstår också vid andra radiologiska tillämpningar.

För de använda bränslestavarna krävs dock mer avancerade lösningar. Först måste de mellanlagras i några tiotals år så att relativt kortlivade produkter kan klinga av och sluta avge restvärme. Om denna rest sedan inte betraktas som en resurs, behöver de lagras i runt hundratusen år, för att radioaktiviteten skall minska så att den blir jämförbar med bakgrunden.

De metoder som idag anses som mest lovande är upparbetning och transmutation. Där detta inte tillåtes av politiska skäl (på grund av miljörisker eller risk för kärnvapenspridning) återstår att lagra bränslet i berggrunden.

Det land som 2012 kommit närmast en förvaringsanläggning är Finland, även om också Sverige tänker använda i princip samma metod med förvaring i kopparkapslar omslutna av bentonitlera nedgrävda i berggrunden. Metoden har kritiserats starkt av forskare från bland annat KTH. Forskarna menar att det är stor risk att kopparn ärgar sönder och att de radioaktiva ämnena läcker ut.

Slutförvaret

Regeringens rådgivare Statens Kärnavfallsråd anser att det fortfarande finns frågetecken inför regeringens beslut om slutförvar av använt kärnbränsle.

Regeringen ska avgöra om det använda radioaktiva bränslet från svenska kärnkraftverk kan slutförvaras i ett bergrum vid Forsmark. Men trots många års forskning, finns det ändå osäkerhet om de kapslar som ska innesluta avfallet i årtusenden verkligen kommer att hålla.

Det menar Statens Kärnavfallsråd, en tvärvetenskaplig kommitté som ger regeringen råd om rivning av kärntekniska anläggningar. Carl-Reinhold Bråkenhielm är rådets ordförande, och säger så här:
– Rådet pekar på forskning som är alldeles ny på området, och som talar för att man kan inte bortse från de här sakerna.

Sverige och Finland är först i världen med likartade planer på slutförvar för använt kärnbränsle

I Sverige vill SKB, kärnkraftsindustrins avfallsbolag, deponera det använda kärnbränslet i ett bergrum nära Forsmark. [3]

Upparbetning

Upparbetning är en process som omvandlar använt bränsle från kärnkraftverk, så att det kan användas igen som bränsle, exempelvis MOX, i kärnkraftverk eller för att skaffa sig ett mer lätthanterligt radioaktivt avfall. Processen är en del i kärnbränslecykeln och eftersom den kan drivas så, att produkten passar för att ladda kärnvapen, är upparbetning underkastad särskild internationell kontroll.

Upparbetat uran, som utgör huvuddelen av använt bränslematerial, kan i princip också återanvändas som bränsle, men det är bara ekonomiskt, när priset på uran är högt. Bridreaktorer kan utnyttja inte bara återvunnet plutonium och uran ur använt bränsle, utan även andra aktinider. Därmed slutes kärnbränslecykeln och energiinnehållet ur naturligt uran mångfaldigas tentativt med mer än 60 gånger. Kärnbränsleupparbetning minskar också volymen av högaktivt kärnavfall och dess radiotoxicitet och medger att kärnavfallets komponenter kan hanteras separat och destrueras eller lagras.

I använt uran återstår 90% av uran som kan användas som bränsle eventuellt i en ny typ av reaktorer, sk fast reaktor, som är under utveckling. [4]

Ett annat intressant alternative är molten salt reaktor. Ett uppmärksammat företaget Transatomic som arbetat med denna utvecklingen lades dock ned 2018. [5] [6].

Risker

Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.

Den 11 mars 2011 inträffade en jordbävning och tsunami som ledde till en allvarlig kärnkraftsolycka i Fukushima, Japan. Jordbävningen var av en av de högsta magnituderna som någonsin har observerats.

Olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl inträffade i reaktor nummer 4 den 26 april 1986 när reaktoroperatörerna skulle genomföra ett säkerhetstest. Olyckan berodde på flera faktorer som samspelade där viktiga komponenter var reaktorns konstruktion, att delar av säkerhetssystemet var frånkopplat, att det experiment som skulle genomföras avbröts och startades om på nytt, samt misstag från operatörerna.

Den 28 mars 1979 inträffade en olycka i reaktor nummer 2 i kärnkraftverket Three Mile Island, 15 kilometer från Harrisburg i Pennsylvania. Reaktorn hade bara varit i drift några månader och olyckan startade med att en ventil kopplad till reaktorns primärsystem – det system som innehåller vattnet som omger reaktorn – hade fastnat i öppet läge. Lägesindikeringen för reaktoroperatörerna var otydligt utformad och visade enbart att ventilen hade frångått. [7]

Kärnverk i Sverige

Kärnkraften står i dag för cirka 40 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt åtta kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmarks kärnkraftverk har tre reaktorer i drift. Oskarshamns kärnkraftverk stängde två av tre reaktorer 2017 och vid Ringhals kärnkraftverk har ägarna beslutat att stänga två av fyra reaktorer, 2019 och 2020.

Efter 2020 kommer det därmed att finnas sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040. De två reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 1999 respektive 2005. Dessa håller nu på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2 samt Ågesta. Utöver kärnreaktorerna i drift och under avveckling finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, för tillverkning av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. [8]

Avveckling

Sedan folkomröstningen om kärnkraft har uppskattningen av reaktorernas livslängd ökat. Även diskussionen om växthuseffekten har uppmärksammats sedan omröstningen.

Barsebäcks kärnkraftverk har tagits ur drift eftersom det i viss mån stört relationerna med Danmark, ett land som inte har några egna kärnreaktorer och anser att Barsebäck ligger alldeles för nära Köpenhamn. Barsebäck 1 stängdes 1999, och i oktober 2004 meddelade regeringen att den hade kommit överens med Centerpartiet och Vänsterpartiet om att Barsebäck 2 skulle stängas under 2005. Så skedde även i månadsskiftet maj/juni 2005..

Den 17 juni 2010 röstade riksdagen ja till att bygga nya kärnreaktorer, men bara för att ersätta gamla. Sverige ska liksom nu ha maximalt tio reaktorer.[1] Resultatet blev 174 röster för förslaget och 172 emot..

Vattenfall ansökte i augusti 2012 om tillstånd att få bygga nya kärnkraftverk för att ersätta de kärnkraftverk vars livslängd går ut runt 2025.[3] I november 2014 meddelade Vattenfall Riksdagen att processen "lagts i vänteläge"..

Oskarshamn 1 stängdes permanent i juni 2017 och beslut om stängning av Oskarshamn 2 fattades i oktober 2015..

I oktober 2015 fattade ägaren Vattenfall beslut om att stänga Ringhals 1 och 2 år 2020 respektive 2019.

Forskning

Moderat riksdagsman anmälde i mars energiministern till KU för att inte ha avsatt pengar för forskning om kärnkraft trots beslut i riksdagen. [9]

Näringsutskottet beslöt i maj 2019 att föreslå att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som rör olika energipolitiska frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om översyn av sub­ventioner, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energi­forskning och vissa gas- och värmefrågor. I flera fall hänvisar utskottet till pågående insatser, utredningar eller till att yrkandena omfattar energiöverens­kommelsen. [10]

Genom en reservation till Näringsutskottets betänkande kring energipolitik riktar riksdagen en uppmaning till regeringen att forskning kring alla relevanta kraftslag, inklusive kärnkraft, bör bedrivas. Reservationen har förts fram av Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och röstades igenom av riksdagen den 12 juni. (2019-06-24) [11]

Uniper

Ringhals tyska delägare Uniper stänger inte dörren för att bygga ny kärnkraft i Sverige.
– Vi ser absolut att vi kan köra kärnkraften längre, säger Johan Svenningsson vd för energibolaget Uniper.

Efter decennier av oenighet och konflikt i kärnkraftsdebatten slöt regeringen, Centern, Kristdemokraterna och Moderaterna 2016, en historisk uppgörelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Då satte man målet att Sverige, år 2040, ska ha 100 procent förnybar elproduktion, alltså ingen kärnkraft.

Men Uniper öppnar upp för längre drift och Uniper för ny kärnkraft.
– Vi ser absolut att vi kan köra kärnkraften längre, 2045, 2065 eller till och med ny kärnkraft, säger Johan Svenningsson vd för energibolaget Uniper. [12]

Uniper twittrar

"Elbehovet kommer att öka kraftigt efter 2030. För att klara elförsörjning och klimatmål behövs ett miljardprogram för elen och fortsatt kärnkraft efter 2045."

"Utsläppen ökar. Nu måste vi få fart på elektrifiering inom industri och transport. Förutsättningarna är goda. Kl 13 idag (2019-11-25) är Sveriges elsystem 91% fossilfritt. Vattenkraft: 11,7 GW = 50,4% Kärnkraft: 8,2 GW = 35,3%, Vindkraft: 0,6 GW = 2,7%."

"Tydliga trender i senaste opinionsundersökningen om kärnkraft. Hela 78 % av svenskarna vill fortsätta använda kärnkraft. Allt fler kvinnor vill använda kärnkraft - nu 67% positiva." [13]

Vattenfall

När energiöverenskommelsen slöts 2016 var energijätten Vattenfall positiv till att stänga ned kärnkraften 2040.
– Kärnkraften är ju inte förnyelsebar. Utan vårt mål är att ha helt förnyelsebart till 2040, sa Vattenfalls vd Magnus Hall, till Rapport för tre år sedan.

Men idag är elpriset högt och kärnkraftverken går med vinst. Och nu stänger inte Vattenfall dörren för att förlänga driften efter 2040.
– Vi kommer att överväga möjligheten att köra dem längre, säger, Torbjörn Wahlborg, produktionschef vid Vattenfall. [14]

Partierna

Moderaterna och Kristdemokraterna hotar att lämna energiöverenskommelsen. De vill att formuleringen om att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar 2040 byts ut mot att den bör vara fossilfri. [15]

Liberalerna

"Kärnkraften behövs - för klimatet och jobbens skull Du ska kunna lita på att elen fungerar även när solen inte skiner och vinden inte blåser. Kärnkraften är leveranssäker och klimatsmart. Vi vill värna vår klimatsmarta och stabila elproduktion som består av en mix av vattenkraft, kärnkraft och förnybart."

Moderaterna

"Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar. Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid."

Sverigedemokraterna

"Satsa på säker och effektiv kärnkraft genom forskning och utveckling av fjärde generationens reaktorer." [16]

Kristdemokraterna

"Sveriges behov av elenergi kommer öka om vi ska klara omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Därför behöver vi investera i ny kärnkraft. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och mer effektiva än dagens. Kristdemokraterna vill därför säkerställa att inte fler reaktorer läggs ner och att investeringar i ny och uppgraderad kärnkraft inte hindras. Utan investeringar i kärnkraft kommer Sverige inom en relativt nära framtid tvingas importera smutsig kolkraft från Tyskland." [17]

Socialdemokraterna

En ansvarsfull avveckling för goda elpriser och stärkt konkurrensförmåga, Socialdemokraterna vill att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering. Dock är Sverige idag ett av världens mest kärnkraftberoende länder. Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt. [18]

Opinionen

Andelen svenskar som vill bygga ny kärnkraft blir allt fler, och de som vill lägga ned kärnkraften blir allt färre. Det visar en ny opinionsundersökning från Novus.
– Från att genom åren ha legat stadigt kring 20 procent ser vi i årets mätning en signifikant förändring: den andel som vill avveckla kärnkraften är nere på rekordlåga 11 procent, konstaterar Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet och medlem av Analysgruppen.

Undersökningen, som genomfördes av Novus i oktober 2019 på uppdrag av Analysgruppen, visar att nästan varannan svensk, 43 procent, är positiv och kan tänka sig nybyggnation av kärnkraftverk. Ytterligare 35 procent vill fortsätta använda dagens reaktorer livstiden ut vilket innebär ett kraftigt stärkt stöd för fortsatt användning från 71 till 78 procent sedan förra årets mätning. Gapet i åsikt om kärnkraft mellan män och kvinnor har också minskat. [19]

Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid SOM-institutet, menar att det finns en koppling till att Kristdemokraterna lyfte frågan i valet 2018. [20]

Källor

Fotnoter

1) Molten Salt Reactors, World Nuclear Association
2) Molten Salt Reactors, Learn about nuclear energy
3) Fortsatta frågetecken kring förvar av kärnbränsle, SVT (2019-11-27)
4) Recycling nuclear waste, Learn about nuclear energy
5) Transatomic
6) Transatomic Power, Wikipedia
7) Kärnkraftsolyckor i världen, Strålsäkerhetsmyndigheten
8) Kärnkraft, Strålsäkerhetsmyndigheten
9) Granskning av hur energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, tidigare energiminister Ibrahim Baylan och regeringen följt riksdagens beslut gällande hur medel till energiforskning ska fördelas
10) Energipolitik, Näringsutskottet
11) Riksdagen tillkännager forskningsbehov inom kärnteknik, Energiforsk
12) Ringhals ägare öppnar för ny kärnkraft
13) Kraftigt ökat stöd för kärnkraft i Sverige
14) Ringhals ägare öppnar för ny kärnkraft
15) Ringhals ägare öppnar för ny kärnkraft
16) Ett globalt ansvar, SD
17) Kärnkraft, Kristdemokraterna
18) Socialdemokraterna
19) Kraftigt ökat stöd för kärnkraft i Sverige
20) 40 procent av svenskarna vill bygga nya reaktorer vid behov, SVT (2019-06-23)

Kommentar av användare

Om du loggat in som användare kan du hjälpa till att utveckla Klimatfakta.info. Är något fel? Något som bör läggas till? Förslag på en ny artikel?




Red: Hans Iwan Bratt. epost: hibratt@gmail.com.