Start Om klimatfakta Registrering Logga in Logga ut Gamla klimatfakta

Användare:


Klimatfakta.info

Hjälp till att utveckla Klimatfakta.info - bli användare

Sök sida

Järnväg

Politiska partiers ståndpunkter

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna har under sin tid i regering kraftigt ökat satsningarna på järnvägsunderhåll och ser över hur vi organiserar underhållet på bästa sätt för att maximera varje satsad skattekrona. En stor del av basunderhållet kommer att föras över till Trafikverket, så att man kan styra det i egen regi. För oss är järnvägen en av de viktigaste infrastrukturfrågorna. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och då måste tågen gå i tid. [1]

Liberalerna

Just nu debatteras det om att Sverige borde investera i höghastighetståg. De flesta partierna vill lägga ofantliga 300 miljarder på snabbtåg mellan våra storstäder. Mina kollegor menar att det är enkelt att betala snabbtågen genom ”lånefinansiering”. Att låna till snabbtågsinvesteringen innebär dock att man fortfarande måste betala tillbaka 300 miljarder. Det är ofrånkomligt att det kommer tränga undan många nödvändiga infrastrukturinvesteringar och underhåll av dagens järnväg. För inte ska pengarna tas från skolan, polisen, vården och försvaret? [2]

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vänder i frågan om att bygga nya stambanor för höghasighetståg i Sverige. De vill nu inte längre genomföra satsningen. Det beslutades på lördagen. Vändningen kan komma att stoppa hela den planerade satsningen som kräver en bred majoritet i riksdagen. [3]

Passagerartrafik

I Sverige utgjorde passagerartrafiken år 2009 11 miljarder personkilometer. Ökningen blev 76 procent sedan 1990.

Pendeltåg. Avsedda för arbetspendling och lokalresor inom ett storstadsområde. Har ofta stationer cirka var 5:e kilometer eller tätare. Turtätheten är ofta varje kvart eller varje halvtimme. Moderna elektriska pendeltåg accelererar snabbt till över 100 km/h och återladdar energi vid inbromsning.

Regionaltåg. Avsedda för resor mellan större städer inom en region, ofta är målet en storstad. Turtätheten är vanligen mellan 1 och 2 per timme. Tågen är relativt bekväma och kan nå upp till 200 km/h. Är ofta utrustade för arbete under färden. Regionaltåg finns också mellan mellanstora och mindre städer och har då oftast en turtäthet omkring varannan timme.

Fjärrtåg. Avsedda för resor mellan landsändar som ett alternativ till flyg. Mycket få stationer och ofta 5–10 turer per dygn. Når i Sverige upp till 200 km/h och i framtiden över 250 km/h. Tågen har servering och erbjuder två komfortklasser.

Nattåg. Avsedda för privatresor längre sträckor, normalt 600–1 500 km. Har tätare stopp än fjärrtåg och farten anpassad för att nå fram på morgonen. Nattågen består normalt av traditionella lok och vagnar och tågen är oftast långa. Erbjuder både sov- och liggplatser i olika klasser.

Godstrafik

I Sverige utgjorde godstrafiken 2007 och 2008 23 miljarder tonkilometer, från att 1980–2000 legat konstant kring 19 miljarder tonkilometer.

Kombitåg. Tåg med blandade vagnar. Vagnarna kan vara avsedda för standardiserade transportbärare som växelflak och containrar lätta att omlasta till lastbilar. Kan även transportera hela lastbilar och släp. Kan även innehålla vagnar för löst gods. Går oftast mellan större terminaler där ankommande tågs vagnar rangeras så att nya avgående tåg bildas. Ofta till utländet. Loken ofta anpassade till flera drift- och signalsystem.

Snabbgodståg. Avsedda för långa transporter med kort leveranstid till exempel posttåg. Vagnslastrafik Tåg som körs åt flera kunder med en blandning av vagnar till en rangerbangård. På rangerbangården sorteras vagnarna till rätt destination och avgår i ett nytt tåg. På så sätt kan vagnar från vilken trafikerad ort som helst sändas till vilken destination som helst. Vagnslastrafik sker även i utbyte med utlandet.

Systemtåg Specialanpassade till ett speciellt gods till exempel järnmalm eller timmer och gående direkt mellan två platser för en viss kunds räkning, vanligen mellan en industri och en omlastningsplats (såsom hamn eller timmerterminal) eller mellan två industrier. Ofta till utlandet.

Styckegodsvagnar godsvagnar med lastpallar eller paket körs inte längre i tågoperatörernas regi. Istället får företag som Posten lasta sådana vagnar och de räknas som till exempel snabbgodståg eller kombitåg.

Höghastighetståg

Sedan början av 1990-talet har det pågått en intensiv planering av nya höghastighetsbanor i Sverige. SJ publicerade en kraftigt reviderad utredning ("Ett marknadsanpassat framtida järnvägssystem", oktober 1991, SJ) om nya höghastighetsbanor i Sverige efter några artiklar i en mindre, svensk järnvägstidskrift 1991. Framför allt ville SJ knyta ihop södra Sverige med snabbare tågförbindelser och valde därmed att gå ifrån den tidigare huvudplaneringen där lutningstekniken (X2) skulle lösa alla problem.

Trafikverket/SJ har drivit ett projekt för att börja köra 250 km per timme (egentligen 249 km per timme enligt Björn Westerberg, SJ) på viss delar av stambanorna. [3] Alla tåg som levereras i nya serier till Sverige från 2011 kommer att ha ERTMS, exempelvis X55. Trafikverket normala signalsystem(ATC) klarar att hantera 250 km/t om banan och tågtypen är godkänd för detta. Det finns (2016) många svenska tåg som går i 160-200 och har många år kvar på livslängden, och dessutom har Mälardalstrafik beställt nya tåg med 200 km/h för leverans 2019.

Aktuell debatt

En satsning på höghastighetståg finns med i det 73-punktsprogram, januariavtalet, som regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna beslutat om. Punkten som rör tågen har dock Liberalerna vänt ryggen, och inte heller Kristdemokraterna eller Moderaterna står bakom satsningen. Nu kritiserar även Stockholms handelskammare projektet.

Handelskammaren menar i ett pressmeddelande att Trafikverkets kalkyl, där kostnaden landar på 230 miljarder kronor, kommer att spricka. Enligt näringslivsorganisationens beräkningar kommer satsningen i stället att landa på cirka 400 miljarder kronor. [4]

Höghastighetsjärnvägen skulle innebära en nettoförlust för samhället på 250 miljarder kronor – förmodligen den sämsta investeringen i Sveriges historia. Miljöutsläppen skulle dessutom bli så stora att de inte skulle vara intjänade förrän 2062 om bygget påbörjades 2020. Nu måste politikerna dra i nödbromsen. [5]

Källa

  • Rapport: Snabbtågen kan kosta dubbelt så mycket
  • Dömer ut Trafikverkets kalkyl för snabbtåg
  • Järnväg
  • Höghastighetståg
  • Socialdemokraterna järnväg 2018-2019
  • ”KD:s riksting bör nödbromsa stödet för höghastighetståg”, DN Debatt (2019-11-06)
  • Järnvägssatsningarna, Omni (2019-11-10)
  • Fotnoter

    1) Järnvägen är en pulsåder i den svenska infrastrukturen, Vår politik, Socialdemokraterna
    2) Få tågen att rulla, Jan Björklund, Liberalerna
    3) KD säger nej till satsning på höghastighetstågen, Expressen (2019-11-09)
    4) Dömer ut Trafikverkets kalkyl för snabbtåg
    5) Höghastighetstågen är den sämsta investeringen i Sveriges historia, Smedjan, Timbro

    Kommentar av användare

    Om du loggat in som användare kan du hjälpa till att utveckla Klimatfakta.info. Är något fel? Något som bör läggas till? Förslag på en ny artikel?




    Red: Hans Iwan Bratt. epost: hibratt@gmail.com.