AktuelltRapporterFritextsökOmVillkor
2021-05-05
Logga in

Klimatfakta.info

Aktuellt

2021-05-02

Webbar kritiska till IPCC

Det finns väldigt många webbar som mer eller mindre stöder de slutsatser och fakta som IPCC redovisar. Men det finns också webbar som huvudsakligen inte delar IPCCs slutsatser:

Skeptiska till IPCC


2021-04-19

Frihetsportalen Klimatbluffen

Frihetsportalen Klimatbluffen

Denna sajt drivs av Mats Jangdal och ägnas åt att lyfta fram frihetens värde och beskriva de hinder som reses för att begränsa den. De texter som finns i olika kategorier av äldre text är skrivna som anteckningar från 1970-talet och till 2009.


2021-01-30

Om Klimatfakta

Ta ställning i klimatfrågan...

Hör du till dem som tycker att vad som händer med klimatet är viktigt och har svårt att sätta dig in i vad som rätt och vad som inte stämmer? Jag hör själv till denna stora grupp. Men nu ska jag göra vad jag kan för att ta reda på mer.

Klimatfrågan är dramatiskt viktig

Om de som tror att vi drabbas av en global uppvärmning med katastrofala följder har rätt så måste mycket mer kraftfulla åtgärder sättas in. Allas liv kommer att förändras drastiskt om det blir framtiden.

Om å andra sida de har rätt som inte anser att det finns någon anledning att oro sig har rätt, så kan vi stå inför ett gigantiskt slöseri utan resurser att hantera jordklotets andra plågor som epidemier, fattigdomen, kvinnoförtrycket, analfabetismen.

Jag startar med frågor och använder nätet för att söka efter svar begripliga för den som inte är expert på klimatet eller har vetenskaplig utbildning. Utgångspunkten är oftast svenska Wikipedia. Sedan går jag vidare till andra trovärdiga källor. Och ställer nya frågor.

Alla bör göra vad de kan för att sätta sig in i klimatfrågan. I sista hand är det inte forskarna som avgör vad som ska ske. Besluten tas vid val av politiker i demokratiska val, dvs av dig och mig och alla andra som genom vår rösträtt har ansvaret för utvecklingen.

/Hans Iwan Bratt 2013-10-13

Uppdatering

Klimatfaktas innehåll publicerades huvudsakligen 2013-2015. Jag tänker nu göra ett försök att aktualisera och bygga ut innehållet. Det kommer att ta sin tid.

För att kunna skilja nytt från det som är äldre kommer sidorna, och ibland även avsnitt, förses med uppgift om datum för senaste revision.

/Hans Iwan Bratt 2019-04-07

Källor

Uppgifter i Klimatfakta.info styrks noggrant med hänvisning till källor, vanligen i form av fotnoter. En referens i fotnot kan innebära att texten är hämtad direkt från källan utan ändring, med ändring och att länken i fotnoten ger läsaren möjlighet till fördjupad läsning.

För material från Wikipedia gäller CC BY-SA 3.0


2021-01-30

Regeringens vindkraftsstrategi är misslyckad

Myndigheternas strategi för vindkraften gör det tydligt att dessa planer inte kommer att kunna möta de behov vi ser. Regeringen saknar en plan för energiförsörjningen, skriver Joar Forssell (L) i SvD.

“Regeringen driver en politik som helt fokuserar på självändamålet att ersätta den klimatneutrala kärnkraften med vindkraft. Att den förda politiken försämrar leveranssäkerheten och att den gör energisystemet dyrare är ett pris regeringen gärna accepterar.”

I november meddelade LKAB “att man avser öka sin elförbrukning med 50 TWh, lika mycket som hela industrin använder idag. Förutsättningen för ett kraftsystem baserat på vatten- och vindkraft försvann.”

“Nu behövs är en plan för hur vi på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, med acceptabla ingrepp i naturen och människors närmiljö, ska kunna bygga ett fossilfritt kraftsystem som kan möta ett mycket kraftigt ökat behov av el.”

“Regeringen har ingen som helst plan för energiförsörjningen. In i det sista håller man fast vid sin dröm om att fylla skogarna och kusterna med vindkraft. Verkligheten har gjort regeringens politik fullständigt irrelevant. Vindkraftsstrategin är ett monument över misslyckandet. Här tar drömmen slut och det mödosamma arbetet att återuppbygga energisystemet tar vid.”

Strategin avslöjar en omöjlig energipolitik Joar Forssell, SVD


2021-01-28

Finns det ett klimatnödläge?

Finns det ett klimatnödläge, Klimatupplysningen

Klimatupplysningen har översatt ett informationsblad författat av Ross McKitrick.

Finns det ett ”klimatnödläge”?

Ordet ”nödläge” betyder en kris som hotar med omedelbar skada om inte brådskande åtgärder vidtas. Klimatförändringar” hänvisar till långa, långsamma variationer rörande väsentliga aspekter av vårt väder, såsom 30-års medelvärden för temperatur och nederbörd.

Klimatförändringar går bara att mäta över årtionden och århundraden. Några av förändringarna kan vara fördelaktiga, medan vissa kan vara skadliga beroende på hur vi anpassar oss. Oavsett om en klimatförändring är naturlig eller orsakad av människor, är orden ”nödläge” och ”kris” inte tillämpliga.

Sammanfattning

• Den globala uppvärmningen under de senaste 200 åren har varit långsam och hanterbar samtidigt som den globala levnadsstandarden har ökat dramatiskt.

• FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) spår att de ekonomiska effekterna av den globala uppvärmningen under nästa århundrade kommer att fortsätta att vara små i förhållande till andra förändringar.

• De flesta prognoser för koldioxidutsläpp är nu kända för att vara för höga, och det finns evidens för att klimatmodeller har förutspått för mycket uppvärmning.

• Uppgifter om extrema vädertrender ger inte stöd till vanliga påståenden om en klimatkris.

Läs mer Klimatupplysningen


2021-01-28

Kostnaderna för väderkatastrofer har inte ökat på 30 år

Kostnaden för väderkatastrofer har inte ökat under 1990-2020. Tvärtom har de minskat något. Det skriver Björn Lomborg och hänvisar till

I den första rapporten anges att kostnaderna för väderkatastrofer har sedan 1990 ökat med 180% och att katastrofer utan väderrelation har ökat med 74% i 2017 års penningvärde. Det innebär att kostnaderna för dessa händelser har minskat som andel av bruttonationalprodukten.

Den andra rapporten är omfattande. Här en översättning av inledningen i abstrakt:

"Klimatförändringarna är verkliga och dess effekter är mestadels negativa, men vanliga skildringar av förödelse är ogrundade. Scenarier enligt FN: s klimatpanel (IPCC) visar att mänsklig välfärd sannolikt kommer att öka till 450% av dagens välfärd under 2000-talet. Klimatskador kommer att minska denna välfärdsökning till 434%.

Argument för förödelse hävdar vanligtvis att extremt väder (som torka, översvämningar, bränder och orkaner) redan försämras på grund av klimatförändringar. Detta är oftast vilseledande och inkonsekvent med IPCC-litteraturen. Till exempel finner IPCC ingen trend för global orkanfrekvens och har lågt tilltro till påståenden om att orsaken är mänsklig aktivitet. USA inte har haft ökning av antalet landande orkaner sedan 1900. Globala dödsrisker från extrema väder har minskat 99% över 100 år och globala kostnader har minskat med 26% under de senaste 28 åren.

Påståenden om förödelse ignorerar vanligtvis anpassning, vilket minskar sårbarheten dramatiskt. Medan klimatforskning tyder på att färre men starkare framtida orkaner kommer att öka skadorna, kommer denna effekt att motverkas av rikare och mer motståndskraftiga samhällen. Orkanernas globala kostnad kommer sannolikt att minska från 0,04% av BNP idag till 0,02% år 2100.minskat med 26% under de senaste 28 åren."

BILD https://twitter.com/BjornLomborg/status/1347173179802984448

Rapporten har följande innehåll:

Abstract

1. Baseline for welfare, inequality, and energy, 1800–2100

1.1. GDP is a good measure for welfare

1.2. Baseline welfare for the future

1.3. Future welfare distributed more equally

1.4. Baseline energy use

1.5. Summary: much higher welfare, energy access, and less inequality

2. Global warming?s specific impact on current and future welfare

2.1. Expanding bull?s-eye: bigger catastrophes even without climate

2.2. Adaptation: less damage from future catastrophes of coastal flooding

2.3. Drought

2.4. Flooding

2.5. Wildfire

2.6. Hurricanes

2.7. Becoming more resilient: wealth and human ingenuity

2.8. Becoming more resilient: fewer deaths

2.9. Becoming more resilient: impact costs

3. Global warming?s total impact on current and future welfare

3.1. The climate damage functions from integrated assessment

3.2. Agreement across integrated assessment models

3.3. Catastrophes, biodiversity, ocean acidification missing from the GDP costs?

3.4. Unrealistic alternative loss models

3.5. Global warming is a real cost, but welfare will still be much higher in 2100

4. Climate cost-benefit: the case of the Paris agreement

4.1. Costs of the Paris agreement

4.2. Benefits of the Paris agreement

4.3. Cost-benefit of Paris

5. Cost-benefit analysis for climate policy

5.1. The most effective climate policy with perfect implementation

5.2. The most effective climate policy with imperfect implementation

6. Climate policy?s place in making a better world

6.1. Priorities of environmental concerns

6.2. The world?s many priorities according to the UN sustainable development goals

6.3. Summary: climate compared to other important issues

7. Conclusion

7.1. Baseline welfare keeps increasing

7.2. Climate impacts real but often vastly exaggerated

7.3. Costs and benefits: Paris agreement

7.4. Costs and benefits: optimal climate policy

7.5. Climate policy in a world of many challenges

7.6. The most important future choices

References


2021-01-26

Klimatfakta december 2020

1. Observerad ändrad genomsnittlig lufttemperatur senaste 30 åren är omkring +0,15 grader Celcius per decennium. Om förändring skulle fortsätta i denna takt är lufttemperaturen år 2100 omkring +1,2 grader högre än idag.

2. Mätare av havsnivån utefter kusterna tyder på en global höjning med omkring 1-2 mm/år. Förändringen av havsnivån vid kusterna har varit huvudsakligen varit oförändrad utan ökad takt. Om detta fortsätter kommer den globala ökningen vid kusterna öka med 8-16 cm år 2100. Många platser som hade istid för 20.000 år sedan kommer få en relativ sänkning av havsnivån.

3. Sedan 2004 har jordens hav över 1900 meter djup i genomsnitt uppvärmts med 0,07 grader Celsius. Den mesta uppvärmningen (ca 0,2 grader från 100 meters djup) har främst skett nära ekvatorn där instrålningen från solen är som störst.

4. Luftens koldioxidhalt följer förändringar i den luftens temperatur. Förändringar i den globala lufttemperaturen följer förändringar i havens yttemperatur.

5, Det finns ingen märkbar inverkan av Covid-19 epidemin på mängden koldioxid i atmosfären. Naturliga koldioxidsänkor och källor mer än väl uppväger utsläppen från mänsklig aktivitet.

Texten ovan är en lätt bearbetning av klimatforskaren Ole Humlums sammanfattning i hans decemberrapport (Climate4you December 2020 (pdf))

 

Kommentar till punkten 4.

Vid lägre havstemperatur överförs koldioxid från luften till haven, Vid högre havstemperatur överförs koldioxid från haven till luften. (Temperature Change and Carbon Dioxide Change, NOAA, https://www.ncdc.noaa.gov/global-warming/temperature-change). Den varmare golfströmmen ger nordvästra Europa varmare lufttemperatur.

Climate4you December 2020.pdf

 


2021-01-02

Extremväder

Innehåll

  • IPCC
  • Dödade i katastrofer
  • Källor
  • IPCC

    I IPCCs rapport AR5 görs en kommentarer till frågan om klimatförändringarna leder till mer extremt väder. Man noterar en ökning, men gör ingen direkt koppling till temperaturutvecklingen.

    IPCC säger att man har observerat många förändringar av typen extremt väder och klimathändelser sedan ungefär 1950. Man anser det mycket troligt att antalet kalla dygn har minskat och varma dygn har ökat globalt. I några regioner är det troligt att att antalet värmeböljor har ökat inom stora områden i Europa, Asien och Australien. Det är troligt att fler regioner på land med kraftig nederbörd har ökat. Antalet eller intensiteten kraftigt regn har troligen ökat i Nordamerika, men motsvarande ökning har inte konstaterats inom andra områden. [1] [2] 

    2012 utgav IPCC en speciell rapport om extrema väderhändelser. Till denna kategori hör såväl ovanligt väder som vanligt väder med allvarliga störning av samhällsfunktioner.[3] [4]

    • Antalet kalla dygn har minskat och antalet varma dygn har ökat i flertalet områden med tillräckligt dataunderlag. Underlaget är mer oklart vad gäller Nordamerika, Europa och Australien. Och det är en sämre vad gäller Asien, Afrika och Sydamerika.
    • Förekomsten av kraftiga regn har ökat på fler platser än platser där sådana regn har minskat. Det är oklart om antalet tropiska stormar har ökat. Det är också oklart om antalet tornados och hagel har ändrats.
    • Det finns visst stöd för förekomsten av längre torkperioder har ökat i södra Europa och Västafrika, men förekosten har minskat i andra områden, t.ex. Nordamerika och nordvästra Australien.
    • Det finns begränsat underlag för att bedöma om antalet översvämningar har ändrats bl.a. beroende på fler ändringar i markanvändning. Det är troligt att antalet översvämningar av kustområden har ökat.

    Läs mer

    Dödade i katastrofer

    Organisationen EM-DAT sammanställer uppgifter om större katastrofer som uppfyller följande kriteria:

    • minst 10 personer avlidit
    • minst 100 påverkats
    • landet har utfärdat katastroftillstånd
    • landet har begärt internationellt katastrofbistånd.

    Antalet personer som avlidit på grund av katatrofer har minskat avsevärt sedan sedan förra seklets första hälft. 1965 är det senaste året med mer än 1 miljon dödade. Torkan i Indien dödade 1,5 miljoner. Förmodligen inkluderar uppgiften även de som dog 1966 och 1967.

    Källor
    20201125

    Extremt väder, Klimatfakta.info

    Fotnoter

    1) Sida 3, AR5, IPCC (2013)
    2) Working group I Contribution to THE IPCC FIFTH ASSESSMENT REPORT CLIMATE CHANGE 2013: THE PHYSICAL SCIENCE BASIS (2013-09-30)
    3) Special Report Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (SREX), IPCC (2012)
    4) Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (2012)

    2020-10-20

    Agenda 2030

    Innehåll

  • Agenda 2030 i Sverige
  • Källor
  • Agenda 2030 är namnet på ramverket som antogs den 25 september 2015, i resolution A/RES/70/1, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development.[2][3] Agenda 2030 är det övergripande strategidokumentet som innehåller tre delar, varav en del är de 17 Globala målen. FN har tagit fram 244 indikatorer för att mäta utvecklingen mot målen på global nivå. Varje land ska i sin tur ta fram nationella indikatorer. Alla världens länder väljer hur ofta de vill rapportera sitt genomförande av agendan till FN:s högnivåpolitiska forum för hållbar utveckling (United Nations High-level Political Forum on Sustainable Development, HLPF), som hålls i New York varje år.[5]

    Agenda 2030 i Sverige
    2020-09-07

    I Sverige har alla ministrar i regeringen ett ansvar för genomförandet, men under innevarande regeringen Löfven har civilminister Ardalan Shekarabi och bistånds- och klimatminister Isabella Lövin ett särskilt ansvar för att leda arbetet.

    Som en del i Sveriges genomförande av Agenda 2030 och därmed de Globala målen tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Agenda 2030-delegationen är en statlig kommitté med ett utredningsuppdrag från regeringen, men arbetar självständigt från regeringen och departementen. Mandatet löpte fram till mars 2019. Deras uppdrag är att:

    • föreslå en övergripande handlingsplan till regeringen,
    • föreslå åtgärder för att främja informations- och kunskapsspridning,
    • förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med olika samhällsaktörer.
    • Statistiska centralbyrån (SCB) kommer att få ett uppdrag av regeringen att ta fram nationella indikatorer.

    En standard har tagits fram för att hjälpa kommuner, landsting, regioner och andra regionala samverkansorgan exempelvis ideella organisationer att implementera Agenda 2030. Flera svenska kommuner tog tillsammans med Sveriges Ekokommuner och SIS, Swedish Standards Institute, initiativ till att gå samman och skriva ner gemensam best practice för att arbeta mot de globala målen.[30]

    Sverige har lämnat en rapport av genomförandet av agenda 2030, på 2017 års HLPF.

    Källor
    2020-09-07

    Fotnoter

    5) Agenda 2030, FN

    2020-09-24

    Bränder

    Innehåll

  • Kalifornia 2020
  • Australien
  • Större bränder
  • Brasilien
  • Sverige
  • Källor
  • Kalifornia 2020

    "Fires have burned 1.3 million acres of California’s forests over the last month. That’s one million acres more than burned last year, and is an unusually high number for this early in the fire season.

    California political leaders including Governor Gavin Newsom and Senator Kamala Harris, the Democratic vice presidential candidate, blame climate change."

    "But every school child who has visited one of California’s redwood parks knows from reading the signs at the visitor’s center and in front of the trailheads that old-growth redwood forests need fire to survive and thrive. 

    Heat from fire is required for the release and germination of redwood seeds, and to burn up the woody debris on the forest floor. The thick bark on old-growth redwood trees provides evidence of many past fires."

    "Nor is it the case that California’s fires have “grown more apocalyptic every year,” as The New York Times reported. In fact, 2019 saw a remarkably small amount of acreage burn, just 280,000 acres compared to 1.3 million and 1.6 million in 2017 and 2018, respectively.

    What about this year’s fires? “I see [the current California fires] as a normal event, just not one that happens every year,” Jon Keeley, a leading forest scientist, told me. "

    "It’s Not About The Climate

    Nobody denies climate change is occurring and playing a role in warmer temperatures and heatwaves. Keeley notes that, since 1960, the variation in spring and summer temperatures explain 50% of the variation in fire frequency and intensity from one year to the next.

    But the half-century since 1960 is the same period in which the U.S. government promoted, mostly out of ignorance, the suppression of regular fires which most forests need to allow for new growth.

    For much of the 20th Century, U.S. agencies and private landowners suppressed fires as a matter of policy. The results were disastrous: the accumulation of wood fuel resulting in fires that burn so hot they sometimes kill the forest, turning it into shrubland.

    The US government started to allow forests in national parks to burn more in the 1960s, and allowed a wider set of forests on public lands to burn starting in the 1990s. 

    “When I hear climate change discussed it’s suggested that it’s a major reason and it’s not,” Scott Stevens of the University of California, Berkeley, told me.

    Redwood forests before Europeans arrived burned every 6 to 25 years. The evidence comes from fire scars on barks and the bases of massive ancient trees, hollowed out by fire, like the one depicted in The New York Times photograph.

    “There was severe heat before the lightning that dried-out [wood] fuel,” noted Stevens. “But in Big Basin [redwood park], where fire burned every seven to ten years, there is a high-density of fuel build-up, especially in the forests.”

    "In 1904, three large fires burned Big Basin for 20 days, scorching the crowns of many trees, just as the 2020 fire did. 

    Reporters for The New York Times were apparently as pyrophobic 116 years ago as they are today, reporting that year that Big Basin, “seems doomed for destruction.” 

    But redwood forests regularly burn. A 2003 fire in Humboldt Redwoods State Park burned 13,774. Forest in 2008 burned over 165,000 acres. And a 2016 fire burned 130,000 acres. 

    Climate activists who in the winter excoriate those, like Senator James Inhofe, for pointing to snow as proof that global warming isn’t happening, turn around and point to summer fires as proof that it is.

    “In my [five years] as a Californian,” wrote  Leah Stokes in The Atlantic. “I’ve seen a years-long drought. I’ve evacuated my home as a wildfire closed in. I’ve lived through unprecedented heat waves…. that climate is no more.”

    Environmental scholars scoff at this ahistorical view. “The idea that fire is somehow new,” said geographer Paul Robbins of the University of Wisconsin, “a product solely of climate change, and part of a moral crusade for the soul of the nation, borders on the insane.”[6]

    Australien

    Skogsbränderna i Australien runt årsskiftet 2019-2020 har fått stor uppmärksamhet i svenska media. Inte sällan påstås det att klimatförändringar är orsaken. Men bushfires är ett naturligt fenomen i Australien med huvudsakligen öken och torra områden.

    Australia?s size gives it a wide variety of landscapes, with tropical rainforests in the north-east, mountain ranges in the south-east, south-west and east, and desert in the centre. The desert or semi-arid land commonly known as the outback makes up by far the largest portion of land. Australia is the driest inhabited continent; its annual rainfall averaged over continental area is less than 500 mm. [7]

    Det torra klimatet gjorde att aborginerna redan för flera tusen år sedan använde kontrollerade bränder för att minska risken för stora skogsbränder. Detta brandförsvar har ersatts med brandbekämpning. 

    Aboriginal people used fire-stick farming to burn vegetation to facilitate hunting and promote the growth of bush potatoes and other edible ground-level plants. In central Australia, they used fire in this way to manage their country for thousands of years. Fire suppression became the dominant paradigm in fire management leading to a significant shift away from traditional burning practices. A 2001 study found that the disruption of traditional burning practices and the introduction of unrestrained logging meant that many areas of Australia were now prone to extensive wildfires especially in the dry season. A similar study in 2017 found that the removal of mature trees by Europeans since they began to settle in Australia may have triggered extensive shrub regeneration which presents a much greater fire fuel hazard.Another factor was the introduction of Gamba grass imported into Queensland as a pasture grass in 1942, and planted on a large scale from 1983. This can fuel intense bushfires, leading to loss of tree cover and long-term environmental damage.

    Plants have evolved a variety of mechanisms to survive or even require bushfires (possessing epicormic shoots or lignotubers that sprout after a fire, or developing fire-resistant or fire-triggered seeds), or even encourage fire (eucalypts contain flammable oils in the leaves) as a way to eliminate competition from less fire-tolerant species.[8]

    Större bränder

    Än är inte den senaste skogsbranden osedvanligt omfattande. Historien visar också att det inte är ett nytt fenomen även om oklok naturvård ökat bränderna-

    Bushfires have accounted for over 800 deaths in Australia since 1851 and, in 2012, the total accumulated cost was estimated at $1.6 billion.[55] In terms of monetary cost however, they rate behind the damage caused by drought, severe stormshail, and cyclones,[56] perhaps because they most commonly occur outside highly populated urban areas. However, the severe fires of the summer of 2019–2020 affected densely populated areas including holiday destinations leading NSW Rural Fire Services Commissioner, Shane Fitzsimmons, to claim it was "absolutely" the worst bushfire season on record.[57]

    Some of the most severe Australian bushfires (single fires and fire seasons), in chronological order, have included: note 2019/2020 bushfires have a combined total of hectares burned for the States names not single State totals.[9]

    Brasilien


    Pic by Neil Palmer (CIAT). Aerial view of the Amazon Rainforest, near Manaus, the capital of the Brazilian state of Amazonas.

    Amazonas regnskogar har antalet skogsbränder varit rekordhögt 2019 enligt Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE. De har registrerat över 72 000 bränder, vilket är det högsta antalet sen man började föra protokoll för 6 år sen. Det är en ökning av skogsbränder på 84% under motsvarande period 2018.[10]

    "In fact, ‘Amazon rainforest’s doing fine’ is a lot closer to the truth than ‘Amazon rainforest — the lungs which produce 20 per cent of our planet’s oxygen — is on fire!’. The forest is not on fire. The vast majority of this year’s fires are on farmland or already cleared areas, and the claim that the Amazon forest produces 20 per cent of the oxygen in the air is either nonsensical or wrong depending on how you interpret it (in any case, lungs don’t produce oxygen). The Amazon, like every ecosystem, consumes about as much oxygen through respiration as it produces through photosynthesis so there is no net contribution. The the number of fires in Brazil this year is more than last year, but about the same as in 2016 and less than in 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2010 and 2012. " [11]

    Sverige

    I Sverige inträffar varje år mellan 3 000 och 4 000 bränder i skog och mark. Omfattningen varierar mycket, men vanligen berörs över 2 000 hektar årligen. I internationellt perspektiv är problemen med skogsbränder relativt små i Sverige. Betydligt allvarligare problem finns till exempel i Australien, Ryssland och i Medelhavsområdet.[12]

    Skogsbränderna sägs bli fler och värre i framtiden. Men för bara några generationer sedan var bränderna betydligt mer omfattande, säger författaren Gunnar Wetterberg i Ledarsnack, Expressen.

    Gunnar Wetterberg - som är skogsägare - har skrivit boken “Träd - en vandring genom den svenska skogen”. Hans säger att i ett historiskt perspektiv har vi faktiskt lyckats pressa tillbaka bränderna. 2018 var det kanske 25 000 hektar som brann i Sverige, förr brann uppemot ett par hundra tusen hektar varje år. Ett problem är älg och rådjur som betar lövskog och tall, men inte speciellt mycket gran. Därför planterar många skogsägare gran även på torra marker där det egentligen borde stå tall. Granen är dock mycket mer eldfängd. Vi skulle kunna minska risken genom att skjuta fler älgar och återgå till det man lärde ut på 1800-talet, nämligen att plantera lövstråk igenom barrskogarna för att stoppa upp de bränder som ändå uppkommer. Löv brinner mycket sämre än barr.

    Källor

    Fotnoter

    6) 7) Geography, Australien, Wikipedia
    8) Bushfires in Australia, Wikipedia
    9) Major bushfires i Australia, Wikipedia
    10) See how much of the Amazon is burning, how it compares to other years, National Graphic (2019-08-29)
    11) The most dangerous thing about the Amazon fires is the apocalyptic rhetoric, Matt Ridley, Spectator (2019-09-31)
    12) Brandrisker idag och i framtiden


    Klimatfakta.info
    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com