Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-11-07

Havsnivå

Innehåll: Istidernas inverkan på havsnivån | Landhöjning | Havsnivåstigning sedan 1880 | Satellitmätningar | Landmätningar | Stockholm | IPCC AR6 | Källor

Havsyta, havets nivå, är en punkt som man refererar till i angivelser om höjder, till exempel meter över havet. Dess läge påverkas av en mängd faktorer över kortare och längre tidsperioder.

 Istidernas inverkan på havsnivån

2022-01-11

Solens instrålning till jorden ändras i ett astronomiskt cykliskt förlopp och gör att jordens klimat växlar mellan kalla perioder (istider) och varma perioder (mellanistider). Detta förlopp kallas den glaciala cykeln.

Under istiderna sjunker havets nivå när det bildas is på land. Under mellanistiderna sker det omvända, isarna smälter och havet höjs. På grund av isarnas enorma volym sker denna smältning i en utdragen process. Smältningen av den senaste inlandsisen tog 12 000 år. Polarisarnas smältning är en ännu mer utdragen process. Ingen mellanistid har hittills lyckats smälta en hel polaris.

Havets volym ökar när vattnet värms upp. När vattnet kyls av så krymper det. Denna process kallas termoexpansion och styrs helt av temperaturens växlingar. Termoexpansionen gör att havet ibland stiger och ibland sjunker, men dessa förändringar är relativt små. De stora bestående förändringarna beror helt på tillskottet av smältvatten dvs. på den glaciala cykeln. Denna drivkraft har gjort att havet stigit med 120 m i ett kumulativt förlopp under dom senaste 20 000 åren.[1]

 Landhöjning

2022-01-11

Jorden består av en hård skorpa av berg, men under denna har berget en mjuk konsistens, astenosfären. När jordens skorpa belastas, exempelvis med is, trycks jordskorpan nedåt men också ut mot sidorna. Om belastningen upphör går det astenosfären och jordskorpan långsamt tillbaka och landet höjs.

Även vatten belastar jordskorpan. Smältvatten från inlandsisarnas pressar ned havets botten och pressas det jordskorpan in mot kusterna som stiger. Detta innebär att alla världens kustområden har stigit efter istiden.

 Havsnivåstigning sedan 1880

ändringsdatum

Stigningen bedöms ha varit ca 1,5 mm/år sedan 1880 i relativt jämn trend.[2]. Förändringar av havsnivå har främst fem orsaker:

  • Lokalt och regionalt lufttryck och vind och tidvatten orsakat av månen.
  • Tektoniska (geologiska) krafter som ändrat havsbassängens storlek, t.ex landhöjning och sänkning efter istiden.
  • Strömmar, vattnets temperatur och salthet ändrar havsvattnets täthet .
  • Smältvatten från glaciärer.
  • Mängden grundvatten, vatten i sjöar och floder, avdunstat vatten och vatten i moln.

När vattnet värms upp expanderar det. Fram till 1970-talet svarade värmeökning för ungefär lika mycket som tillskottet från glaciärer. Under perioden 2005-2013 svarade den ökade värmen för ungefär en tredjedel av höjningen beroende på ökad avsmältning från glaciärer.[3] Trots detta steg inte havsytan snabbare.

 Satellitmätningar

ändringsdatum

Mätningar av havsnivån har skett per satellit sedan 1992. De visar en stigningen på 3,3 mm/år. Det finns ingen etablerad förklaring till skillnaden i stigningen mellan satellit och markmätning. Dock varierar mätresultaten mellan 1992 och 2000 kraftig på ett slumpmässigt sätt +-10%. [4]

 Landmätningar

ändringsdatum

Mätning av tidvattnet på många stationer runt jorden från slutet av 1800.talet sammanställs av organisationen PSMSL [5] De visar stora skillnader i förändring av nivån på olika platser.

 Stockholm

ändringsdatum

Trots en viss höjning av havsnivån har nivån sänkts i jämn takt vid Stockholm från 1770-2009, med något minskad takt sedan 1980.[6]

title

Mean Sea Level at Stockholm, Sweden, SeaLevel.info

 IPCC AR6

2022-11-07

I rapport "AR6 Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden"1 som IPCC släppte i augusti 2021 sammanställs uppgifter om global havsnivåhöjning. Dessa anges relativt referensperioden 1995-2014.

Höjningen av det globala medelvattenståndet från referensperioden till år 2100 beräknas bli mellan 28-55 cm för ett mycket lågt utsläppsscenario (SSP1-1,9) respektive 63-101 cm för ett mycket högt utsläppsscenario (SSP5-8,5). Dessa nivåer bedöms av IPCC som troliga. Rapporten nämner dessutom att det inte går att utesluta att havet, vid det mycket höga utsläppsscenariot, kan stiga närmare 2 meter till år 2100 men detta bedöms av IPCC som mindre troligt. Höjning av det globala medelvattenståndet för fler utsläppsscenarier hittas i tabell 1.

Tabell 1. Beräknad framtida höjning av det globala medelvattenståndet (sannoliktintervall) fram till åren 2100 och 2150 baserade på olika utsläppsscenarier. Havsnivåhöjningarna anges i cm och utgår från medelvattenståndet under referensperioden 1995-2014.[7]

Scenario Till år 2100 Till år 2150
Mycket lågt (SSP1-1,9) 28 - 55 cm 37 - 86 cm
Lågt (SSP1-2,6) 32 - 62 cm 46 - 99 cm
Medelhögt (SSP2-4,5) 44 - 76 cm 66 - 133 cm
Högt (SSP3-7,0) 55 - 90 cm 89 - 165 cm
Mycket högt (SSP5-8,5) 63 - 101 cm 98 - 188 cm

IPCCs projektioner säger att den globala havsnivån stiger med mellan 3,5-12,9 mm/år fram till år 2100.

  • Vid det lägsta värdet i scenariot "Mycket lågt" 28 cm under åren 2022 till 2100 (78 år) blir den årliga stigningen 3,5 mm/år.
  • Vid det högsta värdet i scenariot "Mycket högt" 101 cm under åren 2022 till 2100 (78 år) blir den årliga stigningen 12,9 mm/år.

 Källor

2022-09-15

Fotnoter

Mer att läsa

SSP
Inga länkar
PSML
Inga länkar
Havsnivå
Västantarktis
Utkast till kommande IPCC-rapport
Sjunker öarna i stilla havet?
Antarktis
IPCC AR5
Havsnivåsänkning
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.