Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info
.

Aktuella artiklar

2022-11-27

Västantarktis

Innehåll: Glaciären Thwaite. NYTT | Källor. NYTT

title Antarktis

Västantarktis är den delen av Antarktis som ligger på västra halvklotet, avskilt från Östantarktis av de Transantarktiska bergen. Här ligger både Antarktis nordligaste plats (Hope Bay) och högsta punkt (Vinsonmassivet).

Västantarktis är den mindre delen av Antarktis. Området geografiska gräns sträcker sig från Rosshavet till Weddellhavet och nästan hela Västantarktis ligger på Västra halvklotet. Större delen av Västantarktis är täckts av glaciärer och inlandsisar men det finns även snöfria områden kallade antarktiska oaser. Drakes sund och Scotiahavet skiljer Antarktis från Sydamerika.

Glaciären Thwaite

På Västantarktis ligger glaciären Thwaite. En forskargrupp har analyserat havsvattnet vid glaciären. Den största osäkerheten vid bedömning av havsnivån är den framtida utvecklingen av inlandsisen i Västantarktis enligt Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom studien.

På grund av det otillgängliga läge, tjock havsis och många isberg, har det varit brist på kunskap om avsmältningsprocesserna.

Inlandsisen i Västantarktis står för cirka tio procent av den totala vattenståndshöjningen som är ca 1,7 mm/år. Även om mängden is som smälter till följd av det varma vattnet inte är mycket sett globalt, så kan det tyda på att glaciären inte är stabil över tid. Observationerna visar dock att isen för närvarande är förbunden med havsbotten, vilket ger stabilitet till glaciären uppe på land,

Läs mer...<

2022-11-26

Kärnkraft

Innehåll: Kärnkraftverk. | Spillvärme. NYTT | Kärnkraftverk i världen. | Ukraina. | Uranproduktion. | Avfall och återvinning. | Small Modular Reactor - SMR. | England och Rolls-Royes SMR. | Radiant Nuclear. | Frankrike. | Estland. | Slutförvaret. | Studsvik. | Fusionsenergi. | Koldioxid och hållbarhet. | EU. | Kärnkraft i Sverige. | Vattenfall. | Politiska partierna. | Energiöverenskommelsen. | Källor.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor eller genom att slå ihop lätta atomkärnor. I kärnkraftverk skapas energi genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor som värmer vatten till ånga som driver ångturbiner.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atom­kärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atom­kärnor (väte).

Kärnkraftverk

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.

Läs mer...<

2022-11-26

Opinioner om klimatet

Innehåll: Allmänheten om klimatet 2021. NYTT | Novus maj 2022. NYTT | Sifo sept 2022. | Upprop av forskare. | Opinionen aug 2022. | Novus juni 2021. | Källor. NYTT

Sverige påverkar klimatet, men brister i vård och omsorg, brottlighet, arbetslöshet samt brister i integrationen.

Allmänheten om klimatet 2021

Naturvårdsverket har låtit genomföra en kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet.

Det finns ett stort engagemang för att lösa klimatfrågan. Svenskarna vill gärna själva bidra men ställer också krav på politik och näringsliv för att lösa klimatfrågan. På det stora hela är förändringarna i allmänhetens syn på att lösa klimatfrågan ganska små sedan förra mätningen som genomfördes 2018.

Andelen personer som tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen är 93 procent, vilket är i linje med 2018 års mätning. Samtidigt anses andra samhällsutmaningar (brister i vård och omsorg, brottlighet, arbetslöshet samt brister i integrationen), som viktigare än klimatfrågan.

Läs mer...<

2022-11-25

Naturgas

Innehåll: Gasleverans till EU. | Den ryska gasen. | Pristak. NYTT | Reserverna av gas. | Marknaden. | Vätgas. | Fracking. | Biogas. | LNG - flytande gas. NYTT | Sverige. | Nordstream. | Svensk import. | Källor.

Minskad rysk export av naturgas driver upp priserna på energi. Stor risk att exporten upphör. Det förändrar radikalt världens produktion och handel av energi. Efter omställningen faller priserna igen.

Gasleverans till EU

Gas till EU levereras främst via fem system av pipelines.

  • Caspian pipelines TANAP OCH TAP med gas från Azerbaijan. Levereras som tidigare 500 GWh/d (Gigawatt hour per day)
  • East pipelines med gas från Russia och Belarus till EU. Har minskat från 3500 till 1000 GWh/d.
  • Nordafrika pipeline med gas från Algeriet och Libyen till EU. Leverans 1000 GWh/d.
  • Nordsjögas pipeline med gas från Norge och UK till EU. Leverans 2500 GWh/d.
  • LNG gas från UK till EU Leverans 1000 GWh/d.

Det levereras 3500 GWh/d gas mellan LNG-terminaler inom EU.

Gasleveranserna till EU från Ryssland har minskat med 2500 GWh/d. EU importerar nu 5000 GWh/d. EUs lageruppbyggnad av gas är fn normal för årstiden.

Den ryska gasen

Ryska gasen levereras i gasform direkt från gasfälten genom pipelines till kraftstationer i EU där gasen används för att producera elektricitet. Denna form av gas från Ryssland till EU har minskat från 3500 GWh/dag 2021 till under 1000 GWh/dag 2022

Läs mer...<

2022-11-25

Petroleum, olja

Innehåll: Ryssland. NYTT | Pristak. NYTT | Prisnivå. NYTT | Kriget i Ukraina. | Petroleum. | Globalt. | Oljereserv. | Produktion. | Konsumtion. | Oljeborrning i Östersjön. | Opec. | Bildande av olja. | Källor. NYTT

Pristak på olja från Ryssland införs 5 december. Priset på olja har fallit kraftigt sedan toppen i augusti på nära 350$/fat. I november ligger priset kring 120$/fat. Pristaket kan bli ca 65$/fat.

Ryssland

Ryssland är en av världens tre främsta råoljeproducenter tillsammans med Saudiarabien och USA. Ryssland är starkt beroende av intäkter från olja och naturgas, som 2021 utgjorde 45 % av Rysslands federala budget.

Rysslands oljeekonomi har trots angreppet på Ukraina fungerat genom prishöjningar och ökad försäljning till Indien och Kina.

Pristak

För att hindra Rysslands krig har G7 beslutat om ett pristak på rysk olja från den 5 dec 2022. Syftet är att minska Rysslands oljeinkomster och sänka priset för Ryssland oljekunder. G7 består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. Även Europeiska unionen deltar.

Priset sätts så att Ryssland kan få en liten vinst på leveranserna så att de inte helt stoppas. Ryssland producerar 10 miljoner barrels/dag, 10% av världens olja. Ett stopp skulle höja det globala priset.

Ryssland ska tvingas att sälja olja under pristaket. Om Ryssland vill sälja till ett högre pris måste oljan levereras med tankers. Ryssland har begränsad egen tankerkapacitet och ska inte ges möjlighet att hyra in extra båtar. Kostnaderna stiger kraftig när leveranser via oljeledningar ersätts av båtleveranser.

Läs mer...<

2022-11-22

SMHI

Innehåll: Klimatförändring i Sverige 1860-2021. NYTT | Temperaturmätning. NYTT | Nederbörd. NYTT | Solinstrålning. NYTT | Överdödlig. NYTT | Källor. NYTT

Sveriges temperatur ökar snabbare än resten av världen enligt SMHI. Det regnar också lite mer. Solens instrålning över Sverige har ökat med 10% sedan mitten av 1980-talet.

Klimatförändring i Sverige 1860-2021

SMHI har analyserats sina historiska observationer för att bedöma hur klimatet ändrats över tid. En detaljerad analys har nu publicerats i en 89-sidig rapport från SMHI.

Historiska observationer av temperatur, vegetationsperiodens längd, nederbörd, snö, globalstrålning och geostrofisk vind i Sverige har analyserats. Längden på de tillgängliga tidsserierna varierar mellan de olika variablerna. Det finns dagliga temperaturobservationer från Uppsala så långt tillbaka som 1722, medan startåret för de globalstrålningsmätningar från åtta svenska stationer som analyserats här är så sent som 1983. Klimatindikatorer som baseras på dessa observationer visar att:

  • Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861-1890.
  • Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år.
  • Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950.
  • Globalstrålningen har ökat med cirka 10 % sedan mitten av 1980-talet.
  • Någon förändring av den geostrofiska vinden kan inte fastslås från 1940.

Läs mer...<

2022-11-21

COP - Climate Change Conference

Innehåll: COP 21, Paris . NYTT | COP 22, Marrakech . NYTT | COP 23 Bonn. NYTT | Källor. NYTT

FN:s klimatkonferenser är årliga konferenser som hålls inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). De fungerar som det formella mötet mellan UNFCCC-parterna (Conference of the Parties, COP) för att bedöma framstegen i hanteringen av klimatförändringar.

Från mitten av 1990-talet har COP förhandlat fram Kyotoprotokollet för att fastställa bindande skyldigheter för utvecklade länder att minska deras utsläpp av växthusgaser.

Från och med 2005 kan även länder som inte undertecknat Kyotoprotokollet delta som observatörer.

Från 2011 till 2015 användes mötena för att förhandla fram Parisavtalet som en del av Durban-plattformen.

Protokoll vid COP måste godkännas med konsensus.

COP 21, Paris

COP 21 hölls i Paris 2015-11-30 -- 2015-12-12. Vid mötet antogs Parisavtalet om att minska klimatförändringarna från 2020. Därmed avslutades arbetet med Durban-plattformen, etablerad under COP17. Parisavtalet trädde i kraft 2016-11-04, då över 55 länder med minst 55 % av världens utsläpp av växthusgaser ratificerat avtalet.

Läs mer...<

2022-11-20

COP 27

Innehåll: Resultat från COP27. NYTT | Finansiering av förluster och skador . NYTT | Fossila bränslen . NYTT | Riskminimering . NYTT | Anpassning. NYTT | Källor. NYTT

Beslut om en fond för skador och förluster. Men inga beslut om fossila bränslen.

Resultat från COP27

Vid FNs möte COP27 i Sharm-el-Sheikh i Egypten uppnåddes tre resultat

  • Inrätta en fond för ersättning för skador och förluster
  • Rika länder ska finansiera fonden
  • Inga beslut om att minska användningen av fossila bränslen

title Sharm-el-Sheikh, Egypten

Finansiering av förluster och skador

Beslut om en fond riktad till de mest utsatta utvecklingsländerna. Beslutet gäller förutsatt att tillräckligt många finansiärer delar och att beslut tas om kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen. Det tog inga beslut om sådana kraftfulla åtgärder vid COP27.

En övergångskommitté ska undersöka vilken finansiering som behövs och var pengarna ska komma ifrån. Den ska också hantera frågorna om Kina eller Qatar ska vara finansiärer. Rapport vid COP28.

Pengarna och skuldlättnader ska också komma genom "befintliga finansieringsarrangemang", som utvecklingsbanker liksom från "innovativa källor", som skatter på fossila bränslen, flyg eller sjöfart.

EU specificerade att stödet endast skulle gå till "utsatta" länder - en term som övergångskommittén ska definiera.

Läs mer...<

2022-11-20

Etanol

Innehåll: Motorbränsle. NYTT | Skatter. NYTT | Miljöpåverkan. NYTT | Källor. NYTT

Etanolproduktion använder mark som kan användas för odling av livsmedel. E85 ökar bränsleförbrukningen med 30%.

Motorbränsle

Etanol är en alkohol som kan användas som bränsle för förbränningsmotorer i t.ex. personbilar. I Sverige säljs blandningen E85, med cirka 85 % etanol och 15 % bensin på sommaren. På vintern ökas bensinandelen tillfälligt till 25% för att öka flyktigheten och underlätta start vid låga temperaturer. Utöver etanol och bensin innehåller E85 också denatureringsmedlen MTBE/ETBE och isobutanol.

Bensininblandningen i E85 behövs eftersom de flesta "etanolbilar" som har sålts i Sverige har anpassade bensinmotorer, men saknar förvärmda insprutare. Dessutom skulle etanol utan bensininblandning beläggas med alkoholskatt.

Ytterligare ett skäl för inblandning av bensin är att ren etanol har betydligt större explosionsrisk vid till exempel tankning och olyckor, då gasatmosfären i bränsletanken vid normala temperaturer ligger inom brännbarhetsområdet, medan en mindre inblandning av den mer flyktiga bensinen är mindre brandfarlig.

Skatter

Etanolinnehållet i E85 är i Sverige i dag befriat från koldioxidskatt och energiskatt. Dock beläggs E100 med alkoholskatt även om den är denaturerad, vilket gör att den fortfarande inte säljs eftersom den blir för dyr. Bensininnehållet beskattas däremot som vanlig bensin, och moms tas ut på hela bränslet.

Bilar som drivs med E85 har också skattefördelar som lägre förmånsbeskattning, kostnadsfri parkering i storstäder. Det finns inga särskilda miljökrav eller avgasregler för bilar som drivs med E85 - de avgascertifieras som bensinbilar.

Läs mer...<

2022-11-19

Climate4you: Oktober 2022

Innehåll: Kortkort. NYTT | Climate4you. NYTT | Källor. NYTT

Temperaturen stiger med 0,017 grader/år. Det betyder att värmen 2100 understiger 1,5 grader vilket var ett mål i Parisavtalet. Havsnivån stiger med 1-2 mm/år och är 8-16 cm högre 2100.

Kortkort

Ole Humlum har publicerat en rapport om klimatet med sammanställning av faktiskt resultat (inte modeller eller prognoser) från en rad etablera källor.

  • Temperaturen stiger med 0,017 grader/år i genomsnitt sedan 40 år, vilket betyder att den globala värmen blir lägre än Parisavtalet 1,5 grader år 2100.
  • Havsnivån stiger med 1-2 mm/år. Det blir en höjning med 8-16 cm år 2100.
  • Haven har värmts 0,07 grader i vattenlagret över 1900 meters djup.
  • Förändringarna i atmosfärisk koldioxid följer förändringarna av den globala temperaturen som följer på förändringar i havsytans temperatur.
  • Det finns ingen märkbar effekt på atmosfärisk CO2 på grund av minskade växthusgasutsläppen under covidepidemien 2020-2021. Naturliga sänkor och källor uppväger vida mänskliga bidrag.

Climate4you

Ole Humlum, Climate4you:

KORT SAMMANFATTNING AV IAKTTAGELSER TILL OKTOBER 2022

1: Observerad genomsnittlig global lufttemperaturförändring de senaste 40 åren är cirka +0,17oC per decennium. Om denna förändringstakt förblir stabil kommer ytterligare genomsnittlig global lufttemperaturökning till år 2100 att vara cirka +1,3oC. En del av den skenbara temperaturökningen som rapporteras beror dock på administrativa förändringar och den verkliga framtida ökningen kan därför bli mindre.

Läs mer...<

2022-11-17

Svensk klimatpolitik

Innehåll: Tidöavtaletet. | Klimatpolitiska ramverket. | Klimatlagen. | Klimatmålen. | Miljömålsberedningen. | Klimatpolitiska rådet. | Fossilfritt Sverige. | Miljödepartementet. | EU. | Energimyndigheten. | Sveriges sjätte nationalrapport. | Partierna. | Källor.

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige innehåller klimatmålen, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. En nationalrapport ger basfakta om resultat enligt FNs klimatkonvention. De politiska partierna ståndpunkter.

Tidöavtaletet

Enligt regeringspartierna och Sverigedemokraterna ska klimat- och miljöpolitiken drivas i nära samarbete mellan de fyra partierna med syftet att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Samarbetsprojektet Klimat och energi ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblemen med en trygg och säker energiförsörjning på kort och lång sikt.

Reformer som ska genomföras i projektet

  • Förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft
  • Återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige
  • Nytt energipolitiskt mål
  • Nya regler för elmarknaden
  • Styrning av myndigheter, statliga verk samt ny forskningsinriktning
  • Lagändringar för ny kärnkraft
  • Bättre förutsättningar för kraftvärmen
  • Bättre förutsättningar för vattenkraften
  • Vindkraft
  • Solenergi
  • Energieffektivisering
  • Högkostnadsskydd, stöd till energibesparing och sänkta elpriser
  • Energimyndigheten
  • Klimat: Översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet
  • Laddinfrastrukturen byggs ut
  • Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
  • Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs

Läs mer...<

2022-11-16

Reduktionsplikten

Innehåll: Minskade utsläpp av växthusgaser . | HVO och FAME. | Pausbeslutet mars 2022. | Regeringsförklaringen. | Regeringens uttalande november. | EU. | Källor.

Minskade utsläpp av växthusgaser

För att främja användningen av biodrivmedel införde regeringen från 1 juli 2018 en reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från dessa drivmedel med en viss procentsats. Den är från årsskiftet 2022 på diesel 30,5 procent och på bensin 7,8 procent.

Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning. Det ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Målet ska uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer från gäller även under 2023. Reduktionsnivån för flygfotogen är 1,7 procent 2022.

Läs mer...<

2022-11-15

Försurning

Innehåll: Sjöar i Sverige. | pH. | Klimatet. | Fossila bränslen. | Kalkning. | Sverige. | Stockholms stad. | Regeringen. | Källor.

Försurning innebär att antalet vätejoner ökat i sjö eller mark. Utsläppen i norra Europa ligger långt under den fastställda gränsen för svaveloxid. Utsläppen av kväveoxider är mycket låga då de renas effektivt med katalysatorer i bilarna.

Sjöar i Sverige

Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs och därmed höjer koncentrationen av vätejoner. I Sverige är den största källan till detta orsakad av förbränning av fossila bränslen.

Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena i avgaserna som försurar mest. En stor del av dessa ämnen sprids över stora ytor med vindarna. I Sverige drabbar sura nedfall de nederbördsrika delarna av västra Götaland.

När sura ämnen löses i vatten bildas vätejoner, och eftersom vatten finns nästan överallt kan detta förekomma såväl i luft och vatten som i mark.

I naturen finns det gott om naturliga försurningsprocesser, till exempel upptag av växtnäring. Sveriges humida klimat medför en naturlig urlakning av baskatjoner, vilket också är en försurande process.

pH

pH är ett logaritmiskt mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner (H+) i en lösning. Lösningar med låga pH-värden kallas sura och de med höga kallas basiska. Lösningar som har pH7 (vid 25 °C) kallas neutrala.

Läs mer...<

2022-11-15

Klimatekonomi

Innehåll: Klimatåtgärdernas effektivitet. | EUs klimatbudget. | Klimatpolitikens effekter och kostnader. | Sverige en ledande nation. | Valet 2022. | EU vill ha koldioxidtull. | IPCC om klimatåtgärdernas kostnader. | Tillväxtanalys. | Green deals . | Ekonomisk statistik. | Källor.

Vilka klimatåtgärder är mest effektiva? Hur kan effektiviteten mätas? Är det viktigt att Sverige ska vara en ledande nation? Väljer andra länder svenska lösningar? Vad tjänar vi mest på? Vad är moraliskt rätt?

Klimatåtgärdernas effektivitet

EU och Sveriges Riksdag anser att det är nödvändigt att i närtid göra kraftiga investeringar och andra genomgripande kostsamma förändringar i samhället, för att därigenom minska framtida kostnader orsakade av klimatförändringar.

Investeringarna och samhällsförändringarna syftar till att minska mängden koldioxid i atmosfären som ska öka jordens utstrålning av värme och därmed minska klimatförändringarna.

Det finns många tänkbara åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid. Vid valet av åtgärder är det nödvändigt att väga uppoffringarna mot rimliga bedömningar av dess inverkan på utsläppen.

Baserat på historiska data görs det bedömningar av storleken på utsläppen av koldioxid och vilken inverkan de haft på klimatet. Dessutom görs simuleringar av tänkbara klimatförändringar baserat på olka förändringar av den atmosfäriska koldioxidmängden.

Mängden koldioxid beror inte endast på utsläpp av koldioxid från mänsklig aktivitet utan koldioxid släpps ut från en rad olika källor och upptas samtidigt av andra källor. Eftersom koldioxiden är ojämn fördelad i i sin utsträckning och i höjd och förändras kraftigt med årstider, vulkanutbrott, havet utsöndning och upptag av koldioxid är det svårt att mäta utsläppen globalt.

Läs mer...<

2022-11-15

Klimatförändring

Innehåll: Naturliga orsaker . | Ole Humlums klimatrapporter. | Globala temperaturen sedan 1979. | Stockholms årstemperatur. | Happer och Lindzen. | Källor.

Klimat är allt väder under minst 30 år inklusive alla variationer. Temperaturen har inte ökat sedan 2017. Stockholms temperatur har ökat med 1,8 grader sedan 1900.

Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar och flera olika meteorologiska element på en given ort eller region över längre tidsperioder. Sådana förändringar kan ha naturliga orsaker som variationer i solaktivitet eller geologiska processer men kan också vara antropogena, dvs orsakade av människan.

Naturliga orsaker

Det finns flera naturliga orsaker till klimatförändringar, dvs som inte orsakas av människan

  • Variationer i solaktiviteten
  • Kontinentaldrift
  • Vulkanisk aktivitet
  • Variationer i jordens bana
  • Förändringar i havscirkulationen

Klimatet förändras också antropogent

  • Utsläpp av växthusgaser
  • Förändring av naturen
  • Utsläpp ab aerosoler

Läs mer...<

2022-11-15

Elkraftsystem

Innehåll: Elproduktion. | Svängmassa. | Elbrist. | Effektbrist. | Elområden. | Import. | Svenska Kraftnät. | Elmarknaden. | Elcertfikat. | Elpriset. | Elpriskompensation. | EUs energireform. | Källor.

Prognos: Elpriser kommer att svänga mer och oftare på grund av mer vindkraft. Skillnaderna blir större mellan nord och syd. Höga priser vid fler tidpunkter och har fler orsaker än idag. Större prisvariationer ger större kostnaderna för de som inte kan eller vill anpassa sig.

Ett elkraftsystem består av anläggningar med kraftledningar, generatorer, förbrukningsanläggningar, transformatorer och ställverk som tillsammans bildar ett system.

Dess syfte är att omvandla en energikälla (till exempel vind) till elektricitet och därefter överföra denna till förbrukningen (till exempel en glödlampa). Elkraftsystemet kan indelas i delsystem, såsom generering, transmissionsystem, regionnät och distributionssystem.

title Elkraft

Elkraftsystemet kan hantera hög- eller lågspänning. Högspänning är större än 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning. Lågspänning har lägre spänning än 1000 V växelspänning och 1500 V likspänning.

Läs mer...<

2022-11-14

Germanwatch

Innehåll: Tysk klimatranking. | Källor.

Sverige näst bäst på växthusgasutsläpp. Danmark före.

Tysk klimatranking

Sverige hamnar på 5:e plats i årets Climate Change Performance Index (CCPI) och får ett överlag högt betyg. För betygsättningen svarar Germanwatch, NewClimate Institute och CAN International. Rankingen publiceras i år för 18 gången.

Det tre högsta platserna är tomma. Inget land anses tillräckligt bra, Men sedan kommer Danmark, Sverige, Chile, Marocko och Indien., Saudiarabien och Kazakstan kommer sist. USA och Kina presterar mycket lågt. Tyvärr framgår inte av dokumentationen hur ländernas värderats.

Om Sverige säger man att landet presterar mycket högt i kategorin växthusgasutsläpp, med sina låga utsläpp per capita på 0,47 tCO2 eq , inklusive LULUCF (Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser ), och får en hög nivå på förnybar energi, är dess prestanda avsevärt sämre inom klimatpolitik och energianvändning, med en medel- och mycket låg, respektive.

Källor

2022-11-13

Våtmarker

Innehåll: Ekologi. | Klimatet. | Sverige. | Regeringen. | Källa.

Sverige är ett av världens tio våtmarksrikaste länder.. Våtmarker som torrläggs bildar torv med stora mängder kol.

Våtmark, även sankmark och sumpmark, är enligt den svenska våtmarksinventeringens definition, mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden.

I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil för att man ska kalla ett område för våtmark.

Huvudindelningen av våtmarker i typer grundar sig på vattnets ursprung och om marken är torvbildande eller ej. Begreppet innefattar en mängd olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar. Även träsk är en benämning som kan avse en typ av våtmark.

Ekologi

Den ekologiska betydelsen av våtmarker är stor. Floran och faunan i en våtmark är anpassade till de speciella fuktiga förhållanden som råder permanent eller säsongsvis. Det finns våtmarker där vattnet är sötvatten och det finns våtmarker som är påverkade av saltvatten eller brackvatten. I tempererade klimat finns våtmarker som karaktäriseras av mycket växlande produktivitet beroende på årstidsväxlingarna. Vissa våtmarker i tropiskt klimat kan säsongsvis drabbas av torka.

Sammantaget är begreppet våtmarker alltså mycket varierande miljöer som erbjuder livsförutsättningar för en mängd olika växter och djur. Hot mot våtmarker världen över är utdikning och föroreningar. Internationella överenskommelser som Ramsarkonventionen har därför antagits för att skydda dem.

Läs mer...<

2022-11-13

Vulkaner

Innehåll: Kiseloxid (SiO2). | Tonga. | IPCC AR6. | Vulkaner under vatten. | Källor.

Vulkaner kan under vissa tider vara en dominerande kraft för klimatförändringar.

En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.

Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

Kiseloxid (SiO2)

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.

Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det kan leda till ett explosivt förlopp där berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.

Tonga

title Pinatubo 1991

Vulkanutbrottet utanför Tonga i början av 2022 sköt materia 57 kilometer upp i luften. Tryckvågen kunde kännas över hela jorden. Nya analyser visar nu att aska från utbrottet nådde en höjd av 57 kilometer, långt förbi stratosfären och in i mesosfären och högre än någon vulkanisk plym som tidigare registrerats. Utbrottet påverkade hela atmosfären. Varenda partikel i atmosfären förflyttades.

Läs mer...<

2022-11-12

Klimatkris

Innehåll: Källor.

Fler dör av kyla än av värme. Antalet döda pga klimatet har minskat sedan 1920.

Ett sätt att mäta omfattningen av en klimatkris är att mäta antalet döda i relation till temperatur­förändringar.

En undersökning publicerat i Lancet fann att cirka 5,1 miljoner av alla dödsfall var relaterade till temperaturen. Det dog cirka 4,6 miljoner av kyla mot cirka 0,5 miljoner av värme. Det var alltså nästan 10 gånger fler som dog av kyla, än av värme. De flesta ställen med hög klimatdödlighet fanns i låglänta, tätbebyggda kustområden i Asien och Europa. Resultaten är konsistenta med vad tidigare undersökningar kommit fram till.

Mätningen av orsakerna till dödsfallen går till så att man delar in jordens i kvadrater med ungefär 5 mils sida och ser hur många som var dag dött i varje kvadrat med uppgift om temperaturen. Sedan jämförs dagligt antalet döda utöver normalt dödstal som kopplas till värme eller kyla och kan sedan redovisa hur antalet döda relaterat till värme respektive kyla.

I massmedia rapporteras att många människor dör av värmeböljor och olika varianter av extremväder som påstås följa av uppvärmningen. Men faktum är att allt färre dör av klimatrelaterade katastrofer. De senaste 100 åren har klimatoffren minskat stadigt över tid.

Källor

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.