Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info
.

Aktuella artiklar

2022-12-06

EU - Socialfonden

Innehåll: EUs styr arbetsmarknaden och utbildningen. NYTT | Styr med bidrag och lån. NYTT | Källor. NYTT

EUs styr arbetsmarknaden och utbildningen

Europeiska socialfonden Plus (ESF+) är Europeiska unionens (EU) främsta instrument för att investera i människor. Med en budget på nästan 99,3 miljarder euro för perioden 2021 - 2027 kommer ESF+ att bidra till EU:s sysselsättnings-, social-, utbildnings- och kompetenspolitik, inklusive strukturreformer på dessa områden.

Som en del av sammanhållningspolitiken kommer ESF+ också att fortsätta sitt uppdrag att stödja ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i EU - minska skillnaderna mellan medlemsstater och regioner.

Styr med bidrag och lån

För programperioden 2021-2027 har Sverige tilldelats 6,57 miljarder kronor för Europeiska socialfonden plus. Det tillkommer 1,5 miljarder kronor från svenska staten som medfinansiering via anslag.

Totalt stöd till projekten för Europeiska socialfonden plus i Sverige uppgår till 8,07 miljarder kronor. Projekten ska själva bidra med nationell medfinansiering om cirka 7,05 miljarder kronor som kan vara både offentliga och privata medel.

Den totala finansplanen för Europeiska socialfonden plus i Sverige inklusive nationella medfinansieringen uppgår därmed till 15,1 miljarder kronor. Programmet genomförs i åtta geografiska regioner. För varje region finns en handlingsplan. Dessutom finns en handlingsplan på nationell nivå.

Läs mer...<

2022-12-04

EU - svenska ordförandeskapet

Innehåll: Regeringen. NYTT | SDs klimatmål. NYTT | Källor. NYTT

Regeringen

Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform och EU som en av världens viktigaste klimataktörer, har Ulf Kristersson meddelat i riksdagen.

Sverigedemokraternas samarbete med regeringen omfattar EU-frågorna som berör våra olika samarbetsprojekt.

Följande EU-ärenden samordnas med SD:s kansli.

  • Migrations- och asylpakten; Asyl - och migrationshanteringsförordningen, Asylprocedursförordningen, Screeningsförordningen, Eurodac, Kopplingen mellan återtagandesamarbete och viseringsrestrektioner enligt artikel 25 i viseringskodexen,
    revidering av ramdirektivet för laglig migration och revidering av direktivet för varaktigt bosatta. (JHA- Rådet för rättsliga och inrikesfrågor)
  • MFF-revidering (GAC)
  • Förläggning av SURE (Ecofin)
  • Förslag till social klimatfond (Ecofin)
  • Systemet för egna medel, inkl. tillhandahållandeförordningen (Ecofin)
  • CBAM samma gäller ETD (Ecofin)
  • Förslag om nya egna medel (Ecofin)
  • Revidering av förnybarhetsdirektivet

Läs mer...<

2022-12-04

Elkraftsystem

Innehåll: Elproduktion. | Svängmassa. | Elbrist. | Effektbrist. | Kraftvärmeverk och värmekraftverk. NYTT | Elområden. | Import. | Svenska Kraftnät. | Elmarknaden. | Elcertfikat. | Elpriset. | Elpriskompensation. | Benkepriser. NYTT | EUs energireform. | Källor.

Prognos: Elpriser kommer att svänga mer och oftare på grund av mer vindkraft. Skillnaderna blir större mellan nord och syd. Höga priser vid fler tidpunkter och har fler orsaker än idag. Större prisvariationer ger större kostnaderna för de som inte kan eller vill anpassa sig.

Ett elkraftsystem består av anläggningar med kraftledningar, generatorer, förbrukningsanläggningar, transformatorer och ställverk som tillsammans bildar ett system.

Dess syfte är att omvandla en energikälla (till exempel vind) till elektricitet och därefter överföra denna till förbrukningen (till exempel en glödlampa). Elkraftsystemet kan indelas i delsystem, såsom generering, transmissionsystem, regionnät och distributionssystem.

title Elkraft

Elkraftsystemet kan hantera hög- eller lågspänning. Högspänning är större än 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning. Lågspänning har lägre spänning än 1000 V växelspänning och 1500 V likspänning.

Läs mer...<

2022-12-03

Petroleum, olja

Innehåll: Ryssland. NYTT | Pristak. NYTT | Petroleum. | Globalt. | Oljereserv. | Produktion. | Konsumtion. | Oljeborrning i Östersjön. | Opec. | Bildande av olja. | Källor. NYTT

Pristak på olja på 60$/fat från Ryssland införs 5 december. EU inför 2022-12-05 importförbud av skeppad rysk olja.

Ryssland

Ryssland är en av världens tre främsta råoljeproducenter tillsammans med Saudiarabien och USA. Ryssland är starkt beroende av intäkter från olja och naturgas, som 2021 utgjorde 45 % av Rysslands federala budget.

Rysslands oljeekonomi har trots angreppet på Ukraina fungerat genom prishöjningar och ökad försäljning till Indien och Kina.

Pristak

För att hindra Rysslands krig har G7 beslutat om ett pristak på 60$/fat på rysk olja från den 5 dec 2022. Syftet är att minska Rysslands oljeinkomster och sänka priset för Ryssland oljekunder. G7 består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. Även Europeiska unionen deltar.

Priset sätts så att Ryssland kan få en liten vinst på leveranserna så att de inte helt stoppas. Ryssland producerar 10 miljoner barrels/dag, 10% av världens olja. Ett stopp skulle höja det globala priset.

Ryssland ska tvingas att sälja olja under pristaket. Om Ryssland vill sälja till ett högre pris måste oljan levereras med tankers. Ryssland har begränsad egen tankerkapacitet och ska inte ges möjlighet att hyra in extra båtar. Kostnaderna stiger kraftig när leveranser via oljeledningar ersätts av båtleveranser.

Läs mer...<

2022-12-02

Science under attack

Innehåll: Ralph B. Alexander. NYTT | Källor. NYTT

Ralph B. Alexander

"Science Under Attack" är webbplatsen för Ralph B. Alexander, en pensionerad fysiker och en vetenskapsskribent. Han har författat Science Under Attack: The Age of Unreason and Global Warming False Alarm,

Bloggen undersöker hur vetenskapen för närvarande är under attack. Förutom krafter som attackerar vetenskapen inifrån belyser bloggen utmaningarna från yttre påverkan som politiska och ekonomiska krafter, aktivism och religiös övertygelse.

Ralph Alaxander är från Perth, Western Australia. Han tog en PhD i fysik vid Oxford University. Hans avhandling rörde jonföreningar.

Källor

2022-12-02

Richard S. Lindzen

Innehåll: Richard Lindzen. NYTT | Källor. NYTT

Richard Lindzen

title Richard Lindzen

Richard Lindzen (född 8 februari 1940) är en amerikansk atmosfärsfysiker känd för sitt arbete med dynamiken i mellanatmosfären, atmosfäriska tidvatten och ozonfotokemi.

Från 1983 till sin pensionering 2013 var han Alfred P. Sloan professor i meteorologi vid Massachusetts Institute of Technology. Han var huvudförfattare till kapitel 7, "Physical Climate Processes and Feedbacks," av den mellanstatliga panelen för klimatförändringars tredje utvärderingsrapport om klimatförändringar. Han har ifrågasatt den vetenskapliga konsensus om klimatförändringar och kritiserar vad han har kallat "klimatalarmism".

Lindzen har publicerat artiklar om Hadleys cirkulation, monsunmeteorologi, planetariska atmosfärer, hydrodynamisk instabilitet, väder på medelbreddgraden, global värmetransport, vattencykeln, istider och säsongsbetonade atmosfäriska effekter.

Hans främsta bidrag till den akademiska litteraturen om antropogena klimatförändringar är hans förslag till irishypotesen 2001, med medförfattarna Ming-Dah Chou och Arthur Y. Hou.

Han är medlem av National Academy of Sciences och Science, Health, and Economic Advisory Council vid Annapolis Center for Science-Based Public Policy. Han började på MIT 1983, innan han hade befattningar vid University of Washington (1964-65), Institutet för teoretisk meteorologi, University of Oslo (1965-67), National Center for Atmospheric Research (NCAR) (1966-67) , University of Chicago (1968-72) och Harvard University (1972-83). Han hade också en kort position som gästlektor vid UCLA 1967.

Läs mer...<

2022-11-30

Vulkaner

Innehåll: Kiseloxid (SiO2). | Manua Loa. NYTT | Tonga. | IPCC AR6. | Vulkaner under vatten. | Källor.

Stort vulkanutbrott på Manua Loa. Mätningarna av CO2 avbryts. Vulkaner kan under vissa tider vara en dominerande kraft för klimatförändringar.

En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.

Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

Kiseloxid (SiO2)

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.

Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det kan leda till ett explosivt förlopp där berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.

Manua Loa

title Utbrottet på Manua Lua började 2022-11-29

Från och med morgonen 2022-11-29 har lava från vulkanen Mauna Loa-utbrottet på Hawaiis Big Island bekräftats ha korsat tillfartsvägen till NOAA:s Mauna Loa-observatorium och förstört kraftledningar till platsen. Dessa omständigheter har resulterat i en paus i datainsamlingen vid observatoriet.

Mauna Loa är en aktiv sköldvulkan på ön Hawaii i ögruppen Hawaii. Den är jordens största vulkan och även jordens största berg, med en volym på totalt 75 000 km³, och höjd på totalt 4 170 meter över havet.

Vid utbrottet 1984, producerade Manua Loa över 100 000 ton CO2 per år (motsvarande en stad med 40 000 människor). Den har minskat sedan dess till cirka 1 000 ton per år vilket varit den vanliga nivån sedan 1958.

Tonga

title Pinatubo 1991

Vulkanutbrottet utanför Tonga i början av 2022 sköt materia 57 kilometer upp i luften. Tryckvågen kunde kännas över hela jorden. Nya analyser visar nu att aska från utbrottet nådde en höjd av 57 kilometer, långt förbi stratosfären och in i mesosfären och högre än någon vulkanisk plym som tidigare registrerats. Utbrottet påverkade hela atmosfären. Varenda partikel i atmosfären förflyttades.

Läs mer...<

2022-11-30

Koldioxid

Innehåll: Fotosyntesen. | Haven roll. | Kolcykeln. NYTT | Utsläpp av växthusgaser. | Fördelningen av koldioxiden. NYTT | Orbiting Carbon Observatory, 2. | Logaritmiskt samband. | Koldioxid i atmosfären . NYTT | Källor. NYTT

Koldioxid är en växthusgas, som minskar utstrålningen av värme från jorden. Det är oklart hur mycket värmen ökar. Växter kräver tillgång på tillräcklig mängd koldioxid som således är en förutsättning för livet på jorden.

title Koldioxid

Koldioxid, kemisk formel CO2, är en molekyl. Vid är vid rumstemperatur en färglös gas. Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan.

Koldioxid fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas. Koldioxid används för många olika industriella tillämpningar.

Fotosyntesen

Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid till syre, vatten och sockerarter som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i sina celler.

Med naturvetenskapligt språkbruk är kolsyra vattenlösningen av koldioxid. I vardagligt tal kallas koldioxid för kolsyra. Bubblorna i öl och läskedrycker är gasformig koldioxid löst i vätskan.

Havet innehåller cirka 37 400 miljarder ton kol i form av koldioxid, landmassor innehåller cirka 3 000 miljarder ton, medan atmosfären innehåller cirka 720 miljarder ton. För närvarande (april 2020) utgör koldioxidhalten omkring 416 ppm av atmosfärens volym.

Läs mer...<

2022-11-29

Vindkraft

Innehåll: Henrik Jönsson. | Ekonomi. | Globalt. | Produktion i Sverige. | Livscykelanalys. | Ägare. | Buller. | Ekonomiska förluster. | Kommunalt veto. | Politiska partierna. | Källor. NYTT

Av energitillförseln i Sverige kom 2021 17% från vindkraften. Kina ägare 20% av vindkraften i Sverige. Protesterna blir allt starkare buller, mm. 2021 sa kommunerna nej till 78% av ansökningarna om vindkraft på land.

title

Vindkraften skapas av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften rör sig från högre till lägre lufttryck. Genom corioliseffekten förskjuter jordens rotation vindriktningen.

Vindkraftverk har propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 - 160 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 220 m turbindiameter och 12 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft.

Vindturbinen hos ett vindkraftverk verkar genom den lyftkraft som alstras på dess vingar/turbinblad. Bladspetsarna rör sig med typiskt 7-8 gånger vindens hastighet och den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande.

En vindturbin är verksam över hela den yta som sveps av turbinbladen, och alltså inte bara av bladytan, som typiskt uppgår till omkring 3 % av den svepta ytan. Men det är bara turbinbladen och de konstruktioner som krävs för dessa (axlar, torn, elutrustning etc) som kostar något.

Henrik Jönsson

Samhällsdebattören och youtubern Henrik Jönsson har publicerat en video om vindkraft på Youtube: VIND-LÖGNER - Vindkraftens verkliga kostnad . I den konstaterar hans att vindkraften inte är billig, inte snabb och inte heller klimatsmart.

Läs mer...<

2022-11-27

Västantarktis

Innehåll: Glaciären Thwaite. NYTT | Källor. NYTT

title Antarktis

Västantarktis är den delen av Antarktis som ligger på västra halvklotet, avskilt från Östantarktis av de Transantarktiska bergen. Här ligger både Antarktis nordligaste plats (Hope Bay) och högsta punkt (Vinsonmassivet).

Västantarktis är den mindre delen av Antarktis. Området geografiska gräns sträcker sig från Rosshavet till Weddellhavet och nästan hela Västantarktis ligger på Västra halvklotet. Större delen av Västantarktis är täckts av glaciärer och inlandsisar men det finns även snöfria områden kallade antarktiska oaser. Drakes sund och Scotiahavet skiljer Antarktis från Sydamerika.

Glaciären Thwaite

På Västantarktis ligger glaciären Thwaite. En forskargrupp har analyserat havsvattnet vid glaciären. Den största osäkerheten vid bedömning av havsnivån är den framtida utvecklingen av inlandsisen i Västantarktis enligt Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom studien.

På grund av det otillgängliga läge, tjock havsis och många isberg, har det varit brist på kunskap om avsmältningsprocesserna.

Inlandsisen i Västantarktis står för cirka tio procent av den totala vattenståndshöjningen som är ca 1,7 mm/år. Även om mängden is som smälter till följd av det varma vattnet inte är mycket sett globalt, så kan det tyda på att glaciären inte är stabil över tid. Observationerna visar dock att isen för närvarande är förbunden med havsbotten, vilket ger stabilitet till glaciären uppe på land,

Läs mer...<

2022-11-26

Kärnkraft

Innehåll: Kärnkraftverk. | Spillvärme. NYTT | Kärnkraftverk i världen. | Ukraina. | Uranproduktion. | Avfall och återvinning. | Small Modular Reactor - SMR. | England och Rolls-Royes SMR. | Radiant Nuclear. | Frankrike. | Estland. | Slutförvaret. | Studsvik. | Fusionsenergi. | Koldioxid och hållbarhet. | EU. | Kärnkraft i Sverige. | Vattenfall. | Politiska partierna. | Energiöverenskommelsen. | Källor.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor eller genom att slå ihop lätta atomkärnor. I kärnkraftverk skapas energi genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor som värmer vatten till ånga som driver ångturbiner.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atom­kärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atom­kärnor (väte).

Kärnkraftverk

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.

Läs mer...<

2022-11-26

Opinioner om klimatet

Innehåll: Allmänheten om klimatet 2021. NYTT | Novus maj 2022. NYTT | Sifo sept 2022. | Upprop av forskare. | Opinionen aug 2022. | Novus juni 2021. | Källor. NYTT

Sverige påverkar klimatet, men brister i vård och omsorg, brottlighet, arbetslöshet samt brister i integrationen.

Allmänheten om klimatet 2021

Naturvårdsverket har låtit genomföra en kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet.

Det finns ett stort engagemang för att lösa klimatfrågan. Svenskarna vill gärna själva bidra men ställer också krav på politik och näringsliv för att lösa klimatfrågan. På det stora hela är förändringarna i allmänhetens syn på att lösa klimatfrågan ganska små sedan förra mätningen som genomfördes 2018.

Andelen personer som tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen är 93 procent, vilket är i linje med 2018 års mätning. Samtidigt anses andra samhällsutmaningar (brister i vård och omsorg, brottlighet, arbetslöshet samt brister i integrationen), som viktigare än klimatfrågan.

Läs mer...<

2022-11-25

Naturgas

Innehåll: Gasleverans till EU. | Den ryska gasen. | Pristak. NYTT | Reserverna av gas. | Marknaden. | Vätgas. | Fracking. | Biogas. | LNG - flytande gas. NYTT | Sverige. | Nordstream. | Svensk import. | Källor.

Minskad rysk export av naturgas driver upp priserna på energi. Stor risk att exporten upphör. Det förändrar radikalt världens produktion och handel av energi. Efter omställningen faller priserna igen.

Gasleverans till EU

Gas till EU levereras främst via fem system av pipelines.

  • Caspian pipelines TANAP OCH TAP med gas från Azerbaijan. Levereras som tidigare 500 GWh/d (Gigawatt hour per day)
  • East pipelines med gas från Russia och Belarus till EU. Har minskat från 3500 till 1000 GWh/d.
  • Nordafrika pipeline med gas från Algeriet och Libyen till EU. Leverans 1000 GWh/d.
  • Nordsjögas pipeline med gas från Norge och UK till EU. Leverans 2500 GWh/d.
  • LNG gas från UK till EU Leverans 1000 GWh/d.

Det levereras 3500 GWh/d gas mellan LNG-terminaler inom EU.

Gasleveranserna till EU från Ryssland har minskat med 2500 GWh/d. EU importerar nu 5000 GWh/d. EUs lageruppbyggnad av gas är fn normal för årstiden.

Den ryska gasen

Ryska gasen levereras i gasform direkt från gasfälten genom pipelines till kraftstationer i EU där gasen används för att producera elektricitet. Denna form av gas från Ryssland till EU har minskat från 3500 GWh/dag 2021 till under 1000 GWh/dag 2022

Läs mer...<

2022-11-22

SMHI

Innehåll: Klimatförändring i Sverige 1860-2021. | Temperaturmätning. | Nederbörd. | Solinstrålning. | Överdödlig. | Källor.

Sveriges temperatur ökar snabbare än resten av världen enligt SMHI. Det regnar också lite mer. Solens instrålning över Sverige har ökat med 10% sedan mitten av 1980-talet.

Klimatförändring i Sverige 1860-2021

SMHI har analyserats sina historiska observationer för att bedöma hur klimatet ändrats över tid. En detaljerad analys har nu publicerats i en 89-sidig rapport från SMHI.

Historiska observationer av temperatur, vegetationsperiodens längd, nederbörd, snö, globalstrålning och geostrofisk vind i Sverige har analyserats. Längden på de tillgängliga tidsserierna varierar mellan de olika variablerna. Det finns dagliga temperaturobservationer från Uppsala så långt tillbaka som 1722, medan startåret för de globalstrålningsmätningar från åtta svenska stationer som analyserats här är så sent som 1983. Klimatindikatorer som baseras på dessa observationer visar att:

  • Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861-1890.
  • Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år.
  • Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950.
  • Globalstrålningen har ökat med cirka 10 % sedan mitten av 1980-talet.
  • Någon förändring av den geostrofiska vinden kan inte fastslås från 1940.

Läs mer...<

2022-11-21

COP - Climate Change Conference

Innehåll: COP 21, Paris . | COP 22, Marrakech . | COP 23 Bonn. | Källor.

FN:s klimatkonferenser är årliga konferenser som hålls inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). De fungerar som det formella mötet mellan UNFCCC-parterna (Conference of the Parties, COP) för att bedöma framstegen i hanteringen av klimatförändringar.

Från mitten av 1990-talet har COP förhandlat fram Kyotoprotokollet för att fastställa bindande skyldigheter för utvecklade länder att minska deras utsläpp av växthusgaser.

Från och med 2005 kan även länder som inte undertecknat Kyotoprotokollet delta som observatörer.

Från 2011 till 2015 användes mötena för att förhandla fram Parisavtalet som en del av Durban-plattformen.

Protokoll vid COP måste godkännas med konsensus.

COP 21, Paris

COP 21 hölls i Paris 2015-11-30 -- 2015-12-12. Vid mötet antogs Parisavtalet om att minska klimatförändringarna från 2020. Därmed avslutades arbetet med Durban-plattformen, etablerad under COP17. Parisavtalet trädde i kraft 2016-11-04, då över 55 länder med minst 55 % av världens utsläpp av växthusgaser ratificerat avtalet.

Läs mer...<

2022-11-20

COP 27

Innehåll: Resultat från COP27. | Finansiering av förluster och skador . | Fossila bränslen . | Riskminimering . | Anpassning. | Källor.

Beslut om en fond för skador och förluster. Men inga beslut om fossila bränslen.

Resultat från COP27

Vid FNs möte COP27 i Sharm-el-Sheikh i Egypten uppnåddes tre resultat

  • Inrätta en fond för ersättning för skador och förluster
  • Rika länder ska finansiera fonden
  • Inga beslut om att minska användningen av fossila bränslen

title Sharm-el-Sheikh, Egypten

Finansiering av förluster och skador

Beslut om en fond riktad till de mest utsatta utvecklingsländerna. Beslutet gäller förutsatt att tillräckligt många finansiärer delar och att beslut tas om kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen. Det tog inga beslut om sådana kraftfulla åtgärder vid COP27.

En övergångskommitté ska undersöka vilken finansiering som behövs och var pengarna ska komma ifrån. Den ska också hantera frågorna om Kina eller Qatar ska vara finansiärer. Rapport vid COP28.

Pengarna och skuldlättnader ska också komma genom "befintliga finansieringsarrangemang", som utvecklingsbanker liksom från "innovativa källor", som skatter på fossila bränslen, flyg eller sjöfart.

EU specificerade att stödet endast skulle gå till "utsatta" länder - en term som övergångskommittén ska definiera.

Läs mer...<

2022-11-20

Etanol

Innehåll: Motorbränsle. | Skatter. | Miljöpåverkan. | Källor.

Etanolproduktion använder mark som kan användas för odling av livsmedel. E85 ökar bränsleförbrukningen med 30%.

Motorbränsle

Etanol är en alkohol som kan användas som bränsle för förbränningsmotorer i t.ex. personbilar. I Sverige säljs blandningen E85, med cirka 85 % etanol och 15 % bensin på sommaren. På vintern ökas bensinandelen tillfälligt till 25% för att öka flyktigheten och underlätta start vid låga temperaturer. Utöver etanol och bensin innehåller E85 också denatureringsmedlen MTBE/ETBE och isobutanol.

Bensininblandningen i E85 behövs eftersom de flesta "etanolbilar" som har sålts i Sverige har anpassade bensinmotorer, men saknar förvärmda insprutare. Dessutom skulle etanol utan bensininblandning beläggas med alkoholskatt.

Ytterligare ett skäl för inblandning av bensin är att ren etanol har betydligt större explosionsrisk vid till exempel tankning och olyckor, då gasatmosfären i bränsletanken vid normala temperaturer ligger inom brännbarhetsområdet, medan en mindre inblandning av den mer flyktiga bensinen är mindre brandfarlig.

Skatter

Etanolinnehållet i E85 är i Sverige i dag befriat från koldioxidskatt och energiskatt. Dock beläggs E100 med alkoholskatt även om den är denaturerad, vilket gör att den fortfarande inte säljs eftersom den blir för dyr. Bensininnehållet beskattas däremot som vanlig bensin, och moms tas ut på hela bränslet.

Bilar som drivs med E85 har också skattefördelar som lägre förmånsbeskattning, kostnadsfri parkering i storstäder. Det finns inga särskilda miljökrav eller avgasregler för bilar som drivs med E85 - de avgascertifieras som bensinbilar.

Läs mer...<

2022-11-19

Climate4you: Oktober 2022

Innehåll: Kortkort. | Climate4you. | Källor.

Temperaturen stiger med 0,017 grader/år. Det betyder att värmen 2100 understiger 1,5 grader vilket var ett mål i Parisavtalet. Havsnivån stiger med 1-2 mm/år och är 8-16 cm högre 2100.

Kortkort

Ole Humlum har publicerat en rapport om klimatet med sammanställning av faktiskt resultat (inte modeller eller prognoser) från en rad etablera källor.

  • Temperaturen stiger med 0,017 grader/år i genomsnitt sedan 40 år, vilket betyder att den globala värmen blir lägre än Parisavtalet 1,5 grader år 2100.
  • Havsnivån stiger med 1-2 mm/år. Det blir en höjning med 8-16 cm år 2100.
  • Haven har värmts 0,07 grader i vattenlagret över 1900 meters djup.
  • Förändringarna i atmosfärisk koldioxid följer förändringarna av den globala temperaturen som följer på förändringar i havsytans temperatur.
  • Det finns ingen märkbar effekt på atmosfärisk CO2 på grund av minskade växthusgasutsläppen under covidepidemien 2020-2021. Naturliga sänkor och källor uppväger vida mänskliga bidrag.

Climate4you

Ole Humlum, Climate4you:

KORT SAMMANFATTNING AV IAKTTAGELSER TILL OKTOBER 2022

1: Observerad genomsnittlig global lufttemperaturförändring de senaste 40 åren är cirka +0,17oC per decennium. Om denna förändringstakt förblir stabil kommer ytterligare genomsnittlig global lufttemperaturökning till år 2100 att vara cirka +1,3oC. En del av den skenbara temperaturökningen som rapporteras beror dock på administrativa förändringar och den verkliga framtida ökningen kan därför bli mindre.

Läs mer...<

2022-11-17

Svensk klimatpolitik

Innehåll: Tidöavtaletet. | Klimatpolitiska ramverket. | Klimatlagen. | Klimatmålen. | Miljömålsberedningen. | Klimatpolitiska rådet. | Fossilfritt Sverige. | Miljödepartementet. | EU. | Energimyndigheten. | Sveriges sjätte nationalrapport. | Partierna. | Källor.

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige innehåller klimatmålen, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. En nationalrapport ger basfakta om resultat enligt FNs klimatkonvention. De politiska partierna ståndpunkter.

Tidöavtaletet

Enligt regeringspartierna och Sverigedemokraterna ska klimat- och miljöpolitiken drivas i nära samarbete mellan de fyra partierna med syftet att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Samarbetsprojektet Klimat och energi ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblemen med en trygg och säker energiförsörjning på kort och lång sikt.

Reformer som ska genomföras i projektet

  • Förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft
  • Återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige
  • Nytt energipolitiskt mål
  • Nya regler för elmarknaden
  • Styrning av myndigheter, statliga verk samt ny forskningsinriktning
  • Lagändringar för ny kärnkraft
  • Bättre förutsättningar för kraftvärmen
  • Bättre förutsättningar för vattenkraften
  • Vindkraft
  • Solenergi
  • Energieffektivisering
  • Högkostnadsskydd, stöd till energibesparing och sänkta elpriser
  • Energimyndigheten
  • Klimat: Översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet
  • Laddinfrastrukturen byggs ut
  • Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
  • Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs

Läs mer...<

2022-11-16

Reduktionsplikten

Innehåll: Minskade utsläpp av växthusgaser . | HVO och FAME. | Pausbeslutet mars 2022. | Regeringsförklaringen. | Regeringens uttalande november. | EU. | Källor.

Minskade utsläpp av växthusgaser

För att främja användningen av biodrivmedel införde regeringen från 1 juli 2018 en reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från dessa drivmedel med en viss procentsats. Den är från årsskiftet 2022 på diesel 30,5 procent och på bensin 7,8 procent.

Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning. Det ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Målet ska uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer från gäller även under 2023. Reduktionsnivån för flygfotogen är 1,7 procent 2022.

Läs mer...<

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.