Klimatfakta.info

2022-01-11

Istider

Innehåll: Istider under fler miljarder år | Den senaste istiden - Weichsel | Milankovic | Orsak till istid | Källor |
Jorden befinner sig nu i slutet av en mellanisperiod som lär övergå i en ny istid inom ett par tusen år.

Istider under fler miljarder år

Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden blivit täckta med is till följd av ett nedkylt klimat. Termen kan både syfta på en nedisning under tusentals år (till exempel Weichsel) och en längre tidsperiod med flera nedisningar (till exempel Anderna-Saharaistiden). Tidvis kan medeltemperaturen i Sverige under dessa istider ha varit 20 °C lägre än i modern tid.

Den äldsta kända istiden är Huronistiden för cirka 2,4-2,1 miljarder år sedan. En teori om att hela jorden har varit täckt av glaciärer för ungefär 650 miljoner år sedan har presenterats av vissa forskare som förklaring på varför man hittar flyttblock i namibiska öknen. Teorin benämns Snowball Earth (Snöbollsjorden).

Under de två senaste geologiska tidsperioderna, pleistocen och holocen, har en rad omfattande glaciärbildningar uppstått. Pleistocen sträcker sig från cirka 2 580 000 år till ungefär 11 700 år sedan, då holocen började. De senaste 1,8 miljoner åren har sex större glaciationer täckt Skandinavien, delar av Tyskland, Alperna och större delen av Nordamerika och Brittiska öarna.

Den senaste istiden - Weichsel

Weichsel är den period som populärt menas med termen "istiden". Den är den senaste av de fyra stora nedisningarna (istiderna) i norra Europa under Pleistocen. Den varade i cirka 100 000 år, nådde sin största utbredning för 20 000-18 000 år sedan. Det mesta av isen smälte bort under de följande 10 000 åren. Namnet kommer från floden Weichsel i Polen dit glaciärens maximala utbredning nådde.

Andra delar av samma nedisning går under benämningen Wisconsin (i Nordamerika), Würm (i Alperna) och Devensian (Brittiska öarna). Nedisningen under Weichsel-istiden sträckte sig vid maximum ända ner till norra Tyskland och täckte hela Skandinavien utom de västra delarna av Jylland som var förbundna med Brittiska öarna via Doggerland (nuvarande Nordsjön torrlagd).

Milankovic

Orsaken till att en istid inträffar är variationer i styrka i de solstrålar som träffar jorden, något som man när det gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta till antalet solfläckar på solen. Den förste att knyta istiderna till dessa fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milankovic som konstaterade detta 1938. Det krävs dock mer än minskad solfläcksaktivitet för att en verklig istid skall uppträda och den främsta orsaken är troligtvis variationer i jordaxelns lutning, något som inträffar med jämna mellanrum. [1]

Orsak till istid

Det har länge varit känt att istidens cykler orsakas av periodiska förändringar i jordens bana om solen, vilket sedan ändrar mängden solstrålning som når jordens yta. Men hittills har det varit ett mysterium hur små variationer i solenergi kan utlösa sådana dramatiska förändringar i klimatet på jorden.

En grupp forskare presenterade 2021 en hypotes som kan förklara istiderna.[2]

Ungefär vart 100.000 år är jordens omloppsbana runt solen sådant att antarktiska isberg smälter längre och längre bort från Antarktis, vilket transporterar enorma volymer sötvatten från södra oceanen och in i Atlanten.

När södra oceanen blir saltare och Nordatlanten blir fräschare, börjar havscirkulationen förändras, vilket drar ut CO2 ur atmosfären och minskar den så kallade växthuseffekten. Detta driver i sin tur jorden in i istidsförhållanden.

För att rekonstruera tidigare klimatförhållanden studerade man små fragment av antarktisk sten som tappats i det öppna havet av smältande isberg. Stenfragmenten finns i sediment som återvunnits av International Ocean Discovery Program (IODP) Expedition 361. Sedimentet representerar över 1,6 miljoner år av historia och ett av de längsta detaljerade arkiven av antarktiska isberg.

Forskarna använde också klimatmodeller för att testa sin hypotes och fann att enorma volymer sötvatten kunde flyttas av isbergen.

Ökad global temperatur till följd av CO2-utsläpp kan innebära att istidscyklernas naturliga rytm störs om södra oceanen blir för varmt för Antarktiska isberg att färdas tillräckligt långt för att utlösa de förändringarna i havscirkulationen som krävs för att en istid ska utvecklas.

Källor

Fotnoter

1) Istid, Wikipedia
2) Melting icebergs key to sequence of an ice age, ScienceDaily (2021-01-13)

Mer att läsa


Jorden
Jordens strålningsbalans
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Jordens historia

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?

Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se