Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2023-01-11

Temperatur

Innehåll: Internationella temperaturskalan | Temperaturskalor | Referensperiod | Källor

Temperatur är ett mått på värme och kyla. Det finns flera skalor: Kevin, Celsius, Fahrenheit.

Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på det som vanligtvis uppfattas som värme och kyla. Värmeflödet är från en högre temperatur till en lägre temperatur. Vid lika temperatur är föremål i termisk jämvikt. Vidare kan också olika färgtoner av ljus mätas i så kallad färgtemperatur.[1]

 Internationella temperaturskalan

2022-10-28

Medan en individuell termometer kan mäta grader av hethet, kan avläsningarna på två termometrar inte jämföras om de inte överensstämmer med en överenskommen skala. Idag finns en absolut termodynamisk temperaturskala. Internationellt överenskomna temperaturskalor är utformade för att närma sig detta, baserat på fasta punkter och interpolerande termometrar. Den senaste officiella temperaturskalan är den internationella temperaturskalan från 1990. Den sträcker sig från 0,65 K (-272,5 °C; -458,5 °F) till cirka 1 358 K (1 085 °C; 1 985 °F).

 Temperaturskalor

2022-10-28

Kelvinskalan - i vetenskapliga sammanhang används idag den absoluta skalan. Den har sin nollpunkt vid den temperatur som ett medium har då det är i sitt grundtillstånd (absoluta nollpunkten) och temperaturen uttrycks i enheten kelvin. Notera att kelvin inte inleds med en versal eftersom det tillhör SI-enheterna. Observera också att "grad Kelvin" (°K) har ersatts med kelvin (K).

Celsiusskalan - den vanligaste temperaturskalan i Sverige och i många andra europeiska länder. Uppfunnen av svensken Anders Celsius. Temperaturer anges på skalan med enheten grad Celsius (°C), vars steglängd är lika med 1 K. Vatten fryser vid 0 °C och kokar vid 100 °C.

Fahrenheitskalan - används mest i länder utanför Europa, till exempel USA och Jamaica. Temperaturer anges på skalan med enheten grad Fahrenheit (°F). Vatten fryser vid 32 °F och kokar vid 212 °F.

Följande formler kan användas för att konvertera mellan temperaturerna

Från Till Beräkning
Fahrenheit Celsius °C = (°F - 32) / 1,8
Celsius Fahrenheit °F = (°C) · 1,8 + 32
Fahrenheit Kelvin K = (°F + 459,67) / 1,8
Kelvin Fahrenheit °F = K · 1,8 - 459,67
Kelvin Celsius °C = K - 273,15
Celsius Kelvin K = °C + 273,15

 Referensperiod

2023-01-11

Temperaturer anges ofta i form av avvikelser, anomalier. En temperaturanomali är avvikelsen, positiv eller negativ, för en temperatur från en bastemperatur som normalt väljs som ett medelvärde av temperaturer under en viss referensperiod, ofta kallad en basperiod. Vanligtvis beräknas medeltemperaturen över en period på minst 30 år över en homogen geografisk region, eller globalt över hela planeten.

Temperaturanomalier är skillnaden jämfört med en referenstemperatur, som ofta beräknas som ett medelvärde av temperaturer under en referensperiod. Registreringar av global genomsnittlig yttemperatur presenteras vanligtvis som anomalier snarare än som absoluta temperaturer. Anomalier möjliggör mer meningsfulla jämförelser mellan platser och mer exakta beräkningar av temperaturtrender.

Olika meteorologiska organisationer har använt respektive basperioder för globala genomsnittliga yttemperaturdatauppsättningar, såsom 1951-1980 (NASA GISS och Berkeley Earth), 1961-1990 (HadCRUT UK), 1901-2000 (NCDC/NOAA), och 1991-2020 (Japan Met). För att minska användningen av många referensperioder fastställer Världsmeteorologiska organisationens (WMO) en 30-årig referensperiod.

Världsmeteorologiska organisationen WMO beslöt 2015 att införa en ny tvådelad strategi för de 30-åriga baslinjerna för klimatdata för att ta hänsyn till den snabba takten i klimatförändringarna samt de operativa behoven av uppdaterad klimatinformation.

Den nya tekniska föreskriften om "Calculating Climatological Standard Normals godkänd av kongressen innebär att alla länder kommer att börja använda perioden 1981 - 2010. Denna period skulle uppdateras vart tionde år, så att det normala 30-årsklimatet som skulle användas under 2020-talet skulle vara 1991 - 2020. Men baslinjen 1961 - 1990 för att bedöma klimatförändringarna kommer att behållas tills det finns ett vetenskapligt övertygande skäl för att ändra det. [2]

[3]

 Källor

2023-01-11

Fotnoter

Mer att läsa

Temperatur
Climate Action Tracker
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Global temperatur 1750-1900
Berkelay Earth
Jetströmmar
Temperaturmätning
Climate4you: Oktober 2022
Iskärnor
Temperaturmätning
Isotoper

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm