Regeringen tillsatte 2019 en utredning med uppgift att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (dir.2019:101). Delbetänkandet En klimat-anpassad miljöbalk för samtiden och framtiden (SOU2021:21) lämnades 2021-03-31.

Regeringen beslutade därefter den 2021-06-23 att ge utredaren i uppdrag att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt, och lämna nödvändiga författningsförslag (dir.2021:05). Uppdragen skulle slut-redovisas senast den 15 maj 2022. Dåvarande landshövdingen Anders Danielsson förordnades som särskild utredare den 17 december 2019. Utredningen består 696 sidor. Innehåll:

• Främja bidrag till klimatomställningen
  • Rättsligt utrymme för att ge klimat större tyngd i tillståndsprövningen enligt miljöbalken
  • En klimatanpassad platsvalsregel
  • En ny avvägningsregel i 2kap. miljöbalken
  • Vägledningar om samexistens med totalförsvarets intressen
  • Att föra in klimat i 3kap.miljöbalken
  • Att väga klimat mot skyddsintressen i 5, 7 och 8kap. miljöbalken
  • Tillägg till regeringens tillåtlighetsprövning
  • Andra sätt att främja bidrag till klimatomställningen
• Elnät
  • Syftet med förslagen
  • Elnät i planering
  • Tydligare prövning av linjekoncessioner
  • Bedömningen av luftledning respektive kabel vid linjekoncession
  • Förhandsbesked
  • Undantag från vissa förbud
• Sammantagna effekter och konsekvenser av förslagen
  • Effekt på växthusgasutsläppen
  • Konsekvenser för företag
  • Konsekvenser för kommuner och staten
  • Andra konsekvenser av förslagen
• Transporteffektivt samhälle
  • Starkare styrning mot ett transporteffektivt samhälle
  • Fyrstegsprincipen i transportplaneringen
  • Tidigare beslutade infrastrukturobjekt
  • En scenariobaserad arbetsmetodik för transportplanering
  • Tidsvärderingar och kalkylränta
  • Transportvillkor i miljöbalken
  • Utvecklade stadsmiljöavtal
  • Fyrstegsprincipen i miljöbedömningar av planer med betydande trafikflöden
  • Länsstyrelsens roll i fysisk planering
• Sammantagna effekter och konsekvenser av förslagen
  • Effekt på växthusgasutsläppen
  • Konsekvenser för företag
  • Konsekvenser för kommuner och staten
  • Andra konsekvenser av förslagen

7.4.2 Trafikverkets prognoser för transportsektorns utveckling

Trafikverket har genom förordningen (2010:185) i uppdrag att ta fram trafikprognoser. Man gör tre olika scenarier med ett nuläges-scenario för 2017, ett huvudscenario för 2040 samt ett ytterligare scenario för 2065.

2020 gjorde Trafikverket bedömningen att det klimatpolitiska ramverket var att betrakta som beslutad politik.

I ramverket finns målet att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, exklusive inrikes luftfart, ska minska med minst 70% senast till 2030 jämfört med 2010.

I ett scenario visar Trafikverket att beslutade åtgärder inte är tillräckliga för att minska trafikens klimatpåverkan i linje med målet. I åtgärderna inkluderas också det s.k. januariavtalet ska genomföras med effekten av stärkt reduktionsplikt och skärpt bonus-malus.

7.4.3 Åtgärdsvalsstudier och fyrstegsprincipen

Regeringen beslutade 2011 i propositionen "Planeringssystem för transport-infrastruktur" om ett förändrat system för planering av transport-infrastruktur i Sverige. Den fysiska planeringen ska föregås av studier där ett förutsättningslöst trafikslagsövergripande synsätt. Åtgärdsförslagen ska analyseras och prioriteras utifrån fyrstegsprincipen.

Dessa studier kallar Trafikverket "åtgärdsvalstudier". I den tillämpas fyrstegsprincipen. Initiativtagare till en sådan studie kan vara Trafikverket, en kommun, en region eller en annan aktör.

8 Utredningens förslag

Utredningens bedömning: För att vara i linje med det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets omställning stå på tre ben: transport-effektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg. En utveckling mot ett transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil, lastbil och inrikes flyg minskar krävs för att omställningen ska ske på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt samt för att den ska vara robust mot förändrade omvärldsförutsättningar.

Komm: Resor med personbil, lastbil och inrikes flyg måste minska, enligt utredningsförslaget

Elektrifieringen av fordon har stor potential att minska utsläppen av växthusgaser, men klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv behöver jämföras med andra trafikslag och andra sätt att ge tillgänglighet på ett resurs- och energieffektivt sätt.

År 2030 kommer fortfarande de flesta fordonen på vägarna att drivas av förbränningsmotorer. Ökad användning av laddbara fordon kommer kraftigt öka uttaget av vissa metaller och mineral, vilket ur resurssynpunkt motiverar en ökad satsning på ett transporteffektivitet med dämpad efterfrågan på fordon exempelvis genom fler delningstjänster och ökad användning av kollektivtrafik.

Komm: Delningstjänster och kollektivtrafiken ska utökas.

Styrmedel kommer sannolikt behöva differentieras. Ett exempel är en kilometerskatt som ersätter dagens energiskatt på drivmedel och som kan anpassas till geografi, t.ex. mellan glesbygd och tätare bebyggda områden, och fordonets miljö- och klimatprestanda. När kostnaderna för biltrafiken ökar till följd av skärpta styrmedel kan satsningar på t.ex. kollektivtrafik och cykel ge legitimitet åt klimatåtgärder både i städer och på landsbygden.

Komm: Styrmedel ska göra det dyrare att använda bil så att fler åker kollektivt och cyklar.

Utredning citerar gillande det Klimatpolitiska rådet: "Förutom att planeringen av infrastrukturen ofta stimulerar bilism är bilägande och bilkörning på flera sätt subventionerat av staten, vilket motverkar klimatmålen."

För att klara miljömålen överväger utredningen en minskning av biltrafiken med 20-30% genom höjd drivmedelsskatt, sänkta hastighetsgränser och högre parkeringsavgifter.[2]

Källor

• Rätt för klimatet, SOU