Visa alla artiklar
Aktuellt
2023-05-30
Agenda 2030 NYHET
FN antog 2015 17 globala målen för hållbar utveckling. Resolution har namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, men kallas normalt Agenda 2030. Syftet är att år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över.
Agenda 3020, FNs globala mål för hållbar utveckling
De 17 globala målen har 169 delmål och 244 indikatorer.
2023-05-29
Johan Rockström NYHET
Johan Rockström
Johan Fredrik Rockström, född 31 december 1965, är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), ett centrum för klimat- och hållbarhetsforskning.
Rockström studerade till agronom vid Sveriges lantbruksuniversitet 1987-1991. Han disputerade vid Stockholms universitet 1997 med ett projekt i Niger.
Rockström var chef för Stockholm Environment Institute 2004-2012. Efter tid som chef för Stockholm Resilience Centre (SRC) lämnade Rockström chefsposten 2018 för att bli chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), baserat i Tyskland.
2009 sjösatte Rockström, tillsammans med en internationell forskargrupp, ett nytt ramverk som beskriver förutsättningarna för hållbar utveckling. Forskarna menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår.
⇑ Källor
2023-05-21
FN-möte om Agenda 2030 i september 2023 NYHET
⇑ Bindande politisk deklaration
FNs generalförsamling
FN har ett möte om Agenda 2030 18-19 september 2023.[1] Utöver att behandla Agenda 2030 med sina 17 målen för hållbar utveckling ska mötet även ta upp olika kriser i världen. Mötet ska ge politisk vägledning på hög nivå om transformativa åtgärder som gör att Agendamålen uppnås 2030.
"Transformativa" åtgärder är ett vanligt uttryck inom WEF - World Economic Forum och betyder att kriser ska användas för att skapa helt nya samhällssystem.
2023-05-21
Framtidens toppmöte 2024 NYHET
Antonio Guterres
FN kommer att hålla ett stort möte 22-23 september 2024 om att kraftigt utvidga FNs mandat. Vid ett möte i juni 2020 beslöt medlemsländerna att ge generalsekreteraren i uppdrag att ta fram ett förslag "Our Common Agenda".
I det följande refereras till ett huvuddokument "The Summit of the Future in 2024" (odaterat) på FNs webb inför mötet.
⇑ Multilaterala lösningar för en bättre morgondag
Stora globala chocker de senaste åren - inklusive covid-19-pandemin, Ukrainakriget och den trippelplanetära krisen, bland annat - har utmanat våra internationella institutioner. Enighet kring våra gemensamma principer och gemensamma mål är både avgörande och angeläget.
2023-05-21
Climate realism NYHET
Climate realism är en webb som publiceras Heartland institut
⇑ Om Climate realism
"Klimatalarmbranschen och dess medieallierade presenterar en daglig störtflod av falsk, vilseledande och ensidig information som är utformad för att övertyga människor om att en klimatkris är på väg. Klimatrealism ger dagliga motbevisningar till alarmisternas klimatvilla, vilket ger media och intresserade personer tillgång till fakta, data och perspektiv som sätter den dagliga medias skrämmer i rätt perspektiv. Artiklar och information som presenteras på denna webbplats kan nås efter datum eller klimatrelaterat ämne."
⇑ Om Heartland institut
"Heartland Institute är en av världens ledande tankesmedjor på den fria marknaden. Det är en nationell ideell forsknings- och utbildningsorganisation med säte i Arlington Heights, Illinois. Dess uppdrag sedan grundandet 1984 är att upptäcka, utveckla och främja frimarknadslösningar på sociala och ekonomiska problem."
2023-05-19
UNEP NYHET
UNEP - United Nations Environment Programme - är FNs miljöprogram. Det bildades efter Förenta nationernas miljövårdskonferens i Stockholm 1972, på förslag av Sverker Åström. Organet är underordnat FN:s generalförsamling. Huvudkontoret ligger i Nairobi.
UNEP har upprättat varningssystemet GEMS och nätverket INFOTERRA, samt ett register över giftiga kemikalier. Den marina miljön är ett högprioriterat område, och likaså biologisk mångfald.
Flera miljökonventioner har tillkommit sedan UNEP bildades, såsom Wienkonventionen och Bonnkonventionen från 1983, Montrealprotokollet från 1987, Baselkonventionen från 1992 och Biodiversitetskonventionen från 1993.[2]
2023-05-10
Google och FN censurerar sökningarna
Papperskorg för bortsållade uppgifter
När Googles programvara anpassar sig mycket närmre en själv med hjälp av AI tränger sig den amerikanska kultur in i den egna privata sfären. Att skriva ett brev med Google Docs går utmärkt, men hur bearbetar Docs med AI mina personliga brev eller mötesnoteringar.
Allvarligare är Google försäkran om att förhindra giftigheter ("toxicities"), dvs sådant som inte är "sant". Google tänker samarbeta med myndigheter och organisationer som får avgöra vad som är sant och vad som helt enkel får försvinna.
Google har ett avtal med FN om att framhålla information som stämmer FN, speciellt vad gäller IPCC. Förmodligen finns det, eller kommer det snart finnas, ett liknande avtal med EU.
Vetskapen om det skapar misstro till den lätt tillgängliga information och vilket leder till att alltfler söker sig till inofficiella källor.
2023-05-10
Klimatforskning
⇑ Formas
Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Vi finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar. Våra verksamhetsområden finns inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vi genomför forskningssammanställningar som syftar till att underlätta för Sverige att nå våra miljömål. Därutöver kommunicerar vi om forskning och forskningsresultat. Vi är också värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet.
Formas forskarråd är ansvariga för strategiska, formella och slutliga beslut kring Formas forsknings- och innovationsfinansiering. Rådet består av tretton ledamöter. Sju är forskare som är valda av vetenskapssamhället. Sex ledamöter är samhällsrepresentanter som regeringen utser.
2023-05-07
Nationellt klimatmöte 16 juni 2023
Regeringen bjuder in näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademin till nationellt klimatmöte 16 juni 2023. På mötet diskuteras en ny klimatpolitik för nettonollutsläpp, fossilfri energi och gröna innovationer. Och dessutom stärkt konkurrenskraft.
Under våren 2023 håller regeringen rundabordssamtal med olika sektorer om hinder och möjligheter vid omställning av verksamheter.
Under året tar regeringen fram en handlingsplan för hur klimatmålen ska nås. Det nationella klimatmötet blir en avslutning på rundabordssamtalen, och en viktig del i att förankra arbetet med att ta fram handlingsplanen.
2023-05-03
Vattenånga
⇑ Den viktigaste växthusgasen
Vattenångan är den allra viktigaste växthusgasen i atmosfären - den står för åtminstone tre fjärdedelar av den naturliga växthuseffekten.
Luftens innehåll av vattenånga beror på temperaturen. Ju varmare det är, desto mer vatten i ångform kan finnas i atmosfären och desto mer vatten avdunstar från jordytan och blir till ånga i atmosfären.
Varje höjning av temperaturen - oavsett vad den beror på - leder alltså till att halten vattenånga ökar i luften och att växthuseffekten därigenom förstärks. Då stiger temperaturen ännu mer - det blir med andra ord "rundgång" ("positiv återkoppling").
2023-05-03
Växthuseffekten
⇑ Strålning från atmosfären
Växthuseffekten, Naturvårdsverket
Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Atmosfären återstrålar sedan till jorden.
Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. I större eller mindre grad uppträder samma effekt också på andra planeter som är försedda med atmosfär.
Grundläggande fysik säger på att jordens yta är varmare än den skulle vara med en transparent atmosfär, det vill säga inga växthusgaser (GHG), moln eller hav. Om jorden var en svart kropp och man sedan subtrahera sedan solenergin som reflekteras från de hypotetiskt obefintliga molnen, atmosfären, land, is och hav blir yttemperatur på 254K eller -19?. Den faktiska medeltemperaturen idag är cirka 288,7K eller ungefär 15?. Denna modellerade skillnad på 35? kallas ofta för den övergripande växthuseffekten. [3]
2023-05-03
Hav
Världshaven utgör 70% av jordens yta
⇑ Jordens vatten
Haven täcker 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten. Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter. Omkring 90% av haven utgörs av djuphav. Salthalten är 3,5%.
I oceanerna/haven finns 96,54% av allt vatten. I glaciärer, permanent snö finns 1,74% av vattnet. Dessutom finns färskt grundvatten 0,76% och grundvatten med salt 0,92%.
Till detta kommer vatten bundet i permafrost 0,02%, i sjöar 0,013%, i atmosfären 0,001%, träskmarker 0,0009% och i floder 0,0002%.[4]
Temperaturen i de ytliga havslagren varierar på olika breddgrader. I tropiska vatten ligger temperaturen i ytlagren vid 27-28 °C. Nära polerna är temperaturen nära fryspunkten sommar som vinter.[5]
2023-04-30
Clintel
⇑ Om
Climate Intelligence (CLINTEL) är en oberoende stiftelse som verkar inom områdena klimatförändringar och klimatpolitik. CLINTEL grundades 2019 av emeritusprofessorn i geofysik Guus Berkhout och vetenskapsjournalisten Marcel Crok. CLINTELs huvudmål är att skapa kunskap och förståelse för orsaker och effekter av klimatförändringar samt effekterna av klimatpolitik. För detta ändamål:
1. Stiftelsen försöker kommunicera objektivt och transparent till allmänheten vilka fakta som finns tillgängliga om klimatförändringar och klimatpolitik och även var fakta blir till antaganden och förutsägelser.
2. Stiftelsen bedriver och stimulerar en offentlig debatt om detta och genomför utredningsrapportering inom detta område.
2023-04-30
Vindkraft - Tillverkning
⇑ Kostnadsökningar
Många av de största fabriker som bygger vindkraftsnurror visar nu stora förluster. Det är brist på flertalet sällsynta metaller som det ofta behövs enorma mängder av i merparten i den gröna omställning.
Kina dominerar marknaden för sällsynta mineraler totalt och detta ger det kinesiska kommunistpartiet ett stort och säkerhetsmässigt farligt läge för västvärlden.
Kostnaden för att tillverka en vindturbin har ökat med 38% sedan 2020. Genomsnittspriset för de sju mest kritiska mineralerna för vindkraftsindustrin har ökat med med 93% under perioden.
2023-04-28
Ekonomi
Denna artikel gäller ekonomin i stort med inverkan också på klimatet. Se artikeln Klimatekonomi om ekonomi som mer direkt beror på eller påverkar klimatet.
Nationalekonomi omfattar bland annat teorier om utbud och efterfrågan, räntesatser och internationell handel.[6] Finansiell ekonomi omfattar bl.a. handelsutbyte utgörs av pengar eller värdepapper.[7]
Klimatförändringarna är motivet för att genomdriva förändringar i samhället även om de inte medför större nytta eller lägre kostnad. Det leder till en försämrad ekonomi för samhället.
2023-04-27
Vindkraftsersättning
⇑ Intäktsdelning
: En bostadsbyggnad som ligger på upp till 1 000 meters avstånd från ett vindkraftverk ska berättiga till en årlig ersättning motsvarande 2,5 promille av verkets intäkt. Om avståndet är större, ska beloppet justeras ned linjärt så att det blir noll på ett avstånd om tio gånger verkets totalhöjd. Avstånden ska mätas mellan mittpunkten på vindkraftverkets torn och byggnadens mittpunkt. Intäktsdelning ska utgå för maximalt två verk per bostadsbyggnad. Beloppet ska som lägst vara 1 000 kronor.
⇑ Rätt till inlösen
Den som äger en bostadsfastighet intill en ny landbaserad vindkraftspark ska, under vissa förutsättningar, ha rätt att få fastigheten inlöst av parkens tillståndshavare.
2023-04-27
EU - Fit for 55
⇑ Den europeiska gröna given
EU-länderna har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast till år 2050, i linje med sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet. Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att nå målet till 2050.
⇑ Fit for 55%
Syftet med Fit for 55%, som på svenska ofta kallas 55 %-paketet, är att omsätta den gröna givens ambitioner i lagstiftning.
Paketet är en uppsättning förslag till översyn av klimat-, energi- och transportrelaterad lagstiftning och till nya lagstiftningsinitiativ för att anpassa unionsrätten till EU:s klimatmål. I paketet ingår
- en översyn av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet utvidgningen till sjöfarten, och en översyn av reglerna för utsläpp från luftfarten och inrättandet av ett separat system för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader
- en översyn av förordningen om ansvarsfördelning vad gäller medlemsländernas minskningsmål i sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem
2023-04-26
EU - Tvångsstyrning av medlemsländer
För de länder som inte klarar EU:s budgetgränser får färdplaner som stakar ut vägar för att få ned skulder och underskott. Länder som klarar gränserna får teknisk information från kommissionen.
Medlemsländerna ska skicka in en plan med finanspolitik, investeringar och reformer och som sträcker sig 4-5 år. Länderna får själva lägga upp hur de ska få ned skuldnivån - den måste dock vara lägre i slutet av perioden än i början.
Om ett land i sin plan tar med reformer som på sikt stärker statsfinanserna, skapar tillväxt eller bidrar till EU-gemensamma prioriteringar som klimat, sociala frågor, digitalisering och försvar kommer att kunna få längre tid på sig att klara sina mål om att minska skulderna.
2023-04-24
Vulkaner
En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.
Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.
⇑ Kiseloxid (SiO2)
Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.
2023-04-22
Antarktis 2022
WMO har presenterat en rapport om klimatet under 2022 med uppgifter om havsisen i Antarktis och meddelat att havsisen i Antarktis är på den lägsta nivå som hittills har uppmätts. [8]
Som diagrammet visar är utbredningen i 2022 och 2023 ovanligt liten, men ändå inte under 2016. Vad som kanske är mer påtagligt är att trenden 1979 till 2015 var en tydlig tillväxt trots den globala uppvärmningen under denna period.
Det plötsliga minskningen av havsisen 2015 berodde på en mycket kraftig storm vid mätningen är årslägsta utbredningen.
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se