Start Om klimatfakta Registrering Logga in Logga ut Gamla klimatfakta

Användare:


Klimatfakta.info

Hjälp till att utveckla Klimatfakta.info - bli användare

Sök sida

Uppdatering pågår.

Vindkraft

Vindkraft är produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

Vindkraften är en form av omvandlad solenergi och drivs av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen.Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten. Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften vill röra sig från det högre till det lägre trycket. Som en följd av jordens rotation förskjuts vindriktningen till att mer följa linjerna för lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas för corioliseffekten.

Vindenergin är en förnybar energikälla som i modern tid började utvecklas internationellt i mitten av 1970-talet. Denna utveckling har lett till en teknik med horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator.

Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 – 150 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 164 m turbindiameter och 10 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft. För anläggningar utanför elnätet och i viss mån för enskilda fastigheter används betydligt mindre vindkraftverk. Vindens energi utnyttjas också som energikälla för segelbåtar och segelfartyg och för att spara bränsle på en del moderna fartyg.

Utnyttjningstid och kapacitetsfaktor

Utnyttjningstiden anges i timmar och definieras som årsproduktionen (kilowattimmar) dividerad med anläggningens maximala effekt (kilowatt). Den kan också uttryckas som det antal timmar som anläggningen teoretiskt skulle behöva köras med maximal effekt för att nå den verkliga årsproduktionen. Ibland används i stället begreppet kapacitetsfaktor, som utgör utnyttjningstid dividerad med årets timmar (8 760). Exempel: 2 479/8 760 = 0,283 eller 28,3 % (medelvärde i Sverige år 2013).

Nya, större vindkraftverk är oftast bättre optimerade än äldre och har kapacitetsfaktorer upp till 35 % motsvarande en utnyttjningstid av 4 000 timmar. Det uppnås i första hand genom att använda en större turbin (längre turbinblad) för en viss generatoreffekt, vilket i första hand motiveras av de relativt sett sjunkande bladkostnaderna. Detta leder även till att det blir lättare att samköra vindkraft med det övriga elsystemet, eftersom en viss årlig elproduktion då motsvaras av en mindre högsta effekt.

Typiskt för nya vindkraftverk är att de är igång nästan jämnt och producerar el ca 90 % av tiden. Maximal effekt uppnås runt 11 meter per sekund.

Ett annat sätt att beskriva utnyttjandet är att beräkna den maximalt möjliga produktionen. Installerad effekt * årets timmar / levererade kilowattimmar. Under 2018 producerades i Sverige 16,7 TWh Vindkraft. Vid 2018 års slut var det 7 406 MW installerad effekt. Det blir en verkningsgrad om ca 26%. Det innebär naturligtvis inte att de stod still 75% av tiden utan att vindkraften producerade 26% av vad som varit möjligt om det blåst 11 meter per sekund hela tiden. Det är denna faktor som bör användas när man jämför tillgängligheten med andra kraftkällor. Produktionssiffror och installerad effekt hämtade från Svensk Energi.

Elcertifikatsystemet

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Inom den gemensamma marknaden är målet att öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020. Sverige har även som mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

Efterfrågan på elcertifikat skapas genom kvotplikt. Som kvotpliktig är du skyldig att inneha en viss mängd elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. Kvotplikten ska deklareras årligen till Energimyndigheten.

Buller

Buller kan göra människan sjuk. Den som är permanent utsatt för hög bullernivåer löper större risk för att bli sjuk. Även psyket påverkas av det kontinuerliga höga ljud. Frågan är om det även infraljud, t.ex lågfrekventa ljudvågor från vindkraftverk, industrianläggningar, värmepumpar eller trafik.

Den stora våglängden ger infraljudet andra egenskaper än hörbart ljud. Lågfrekventa ljudvågor dämpas mindre av omgivningen än högfrekventa, där en del av ljudenergi absorberas i luften och/eller i marken. Dessutom skyddar inte hinder som stenar, träd, vallar eller byggnader de lågfrekventa ljudvågorna eftersom dessa hinder är relativt små jämfört med våglängden. Vågen löper nästan opåverkad genom dessa hinder.