Klimatfakta.info

2022-06-16

Modeller, prognoser, scenarier och RCP

Innehåll: AR5 | De fyra RCP-erna | Kritik mot RCP8.5 | AR6 | Rossby Center | Källor
En googling på "Klimatprognoser" ger drygt 16000 svar. I flertalet fall avses förmodligen inte prognoser i betydelse förutsägelser om det framtida klimatet. I stället avses ofta de klimatscenarier som IPCC fastställt som underlag för forskningen.

AR5

FN:s klimatpanels (IPCC:s) utvärderingsrapport AR5 2013-2014 använder fyra så kallade RCP:er, "Representative Concentration Pathways". Användningen av RCP:erna syftar till att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären.

RCP:er är inte klimatpolitiska scenarier, utan beskriver omfattningen av de åtgärder som krävs för att klara ett visst mål för en global temperaturökning.

Forskningsrapporter beskriver olika tänkbara utvecklingsvägar. RCP:erna sammanfattar dessa i fyra alternativ med olika vägar för hur klimatet kan påverkas. De är inte förutsägelser eller prognoser om framtiden.

RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100; 2,6, 4,5, 6,0 eller 8,5 W/m2. Strålningsdrivningen är skillnaden mellan hur mycket energi solstrålningen som träffar jorden innehåller och hur mycket energi som jorden strålar ut i rymden igen.

De fyra RCP-erna

RCP8,5 - fortsatt höga utsläpp av koldioxid

  • Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
  • Metanutsläppen ökar kraftigt.
  • Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
  • Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt.
  • Stort beroende av fossila bränslen
  • Hög energiintensitet.
  • Ingen tillkommande klimatpolitik.

RCP6,0 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2060

  • Stort beroende av fossila bränslen
  • Lägre energiintensitet än i RCP 8,5
  • Arealen åkermark ökar, men betesmarkerna minskar
  • Befolkningen ökar till strax under 10 miljarder
  • Stabiliserade utsläpp av metan
  • Utsläppen av koldioxid kulminerar 2060 på en nivå som är 75 procent högre än idag och minskar sedan till en nivå 25 procent över dagens.

RCP4,5 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2040

  • Kraftfull klimatpolitik.
  • Lägre energiintensitet.
  • Omfattande skogsplanteringsprogram.
  • Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster.
  • Befolkningsmängd: något under 9 miljarder.
  • Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040.

RCP2,6 (RCP3PD) - koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020

  • Än mer kraftfull klimatpolitik.
  • Låg energiintensitet.
  • Minskad användning av olja.
  • Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
  • Ingen väsentlig förändring i arealen betesmark.
  • Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduktion.
  • Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
  • Utsläppen av koldioxid ligger kvar på dagens nivå fram till 2020 och kulminerar därefter. Utsläppen är negativa år 2100.
  • Halten av koldioxid i atmosfären kulminerar omkring år 2050, följt av en måttlig minskning till drygt 400 ppm år 2100.

Kritik mot RCP8.5

Publ 2022-06-15

I AR6 från 2021 var de beräknade effekterna av scenarierna RCP 8,5 och RCP 6.0 stora. De skulle leda till hög framtida temperaturstegring, kraftig havshöjning etcetera.

I den vetenskapliga delen av rapport AR6 WG1 anges emellertid att RCP 8,5 och RCP 6.0 är osannolika (low likelihood) och att RCP 4,5 och RCP 2,6 betecknas som mer rimliga. Märkligt nog nämns inte detta i "Sammanfattning för beslutsfattare".

Anledningen till att de höga utsläppsscenarierna bedöms som osannolika är att tidigare prognosticerad användning av fossila bränslen har visat sig mycket mindre än den verkliga användningen. [1]

RCP8.5 var avsett att utforska en osannolik högriskframtid. Men det har använts i stor utsträckning av vissa experter, beslutsfattare och media som något helt annat: som ett troligt resultat av "business as usual". En stor del av litteraturen om klimatpåverkan hänvisar till RCP8.5 som "business as usual", vilket antyder att det är troligt i avsaknad av strikta klimatbegränsningar.

Media förstärker då ofta detta budskap, ibland utan att kommunicera nyanserna. Detta resulterar i ytterligare förvirring angående sannolika utsläppsresultat, eftersom många klimatforskare inte är bekanta med detaljerna i dessa scenarier i energimodelleringslitteraturen.[2]

AR6

Publ 2022-06-16

I AR6 ersätts RCP-scenarierna med Shared SocioEconomic Pathways (SSPs). Dessa simuleringar av framtida globala klimatförändringar sträcker sig över tidshorisonter från närtid 3 (2021-2040), medellång sikt (2041-2060) och lång sikt (2081-2100) fram till år 2300. Förändringar är bedömd i förhållande till både det senaste förflutna (1995-2014) och 1850-1900 uppskattningar av den förindustriella perioden.

Det finns 26 olika SSPer med namn som SSP1-2.6. Den första siffran är den antagna delade socioekonomiska vägen, och den andra hänvisar till den ungefärliga globala effektiva strålningskraften (ERF) år 2100.

En SPP är en kombination av olika förändringar av CO2, andra växthusgaser, aerosoler och markanvändning som orsakar skilda strålningsnivåer. Fyra SSPer är prioriterade: SSP1-2.6 för hållbara utveckling ("sustainable pathways"), SSP2-4.5 medelväg ("middle-of-the-road"), SSP3-7.0 för regional konkurrens ("regional rivalry") och SSP5-8.5 för fossilbränslerik utveckling ("fossil-fuel-rich development").[3]

Rossby Center

Publ 2022-06-16

Rossby Centre är SMHIs klimatmodelleringsenhet. Där bedrivs studier och forskning kring klimatsystemets beteende och klimatprocesserna. Främsta arbetsredskap är de regionala och globala klimatmodeller som utvecklas vid forskningsenheten. Klimatmodellerna omfattar olika geografiska områden, scenarier, tidsperioder och klimatindex. Resultaten kan hämtas från Rossby Centre.[4]

Klimatmodeller på global och regional skala har använts inom två stora, internationella samarbetsprojekt: CMIP5 (Coupled Model Intercomparison Project Phase 5) och CORDEX (Coordinated Regional climate Downscaling Experiment). Inom CMIP5 har ett antal globala klimatmodeller använts och resultaten jämförts. Dessa resultat har sedan använts inom CORDEX för att driva olika regionala klimatmodeller.

Modelldata från bland annat SMHI går att ladda ner från datanoderna inom ESGF (Earth System Grid Federation). [5]

Källor

Publ 2022-06-21

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?

Mer att läsa.


IPCC
Översvämning (2024-03-22)
Koldioxidlagring - CCS (2023-11-30)
Judith Curry: Det finns ingen klimatkris (2023-10-04)
Ny ordförande för IPCC (2023-08-19)
Mallen Baker (2023-08-09)
Klimatkänslighet (2023-07-08)
Climate realism (2023-05-21)
UNEP (2023-05-19)
Judith Curry (2023-03-27)
Klimatkänslighet (2023-01-17)
Klimatkänslighet (2023-01-17)
Biologisk mångfald (2022-12-20)
IPCC AR6 (2022-10-21)
IPCC AR5 (2022-08-28)
Modeller, prognoser, scenarier och RCP (2022-06-16)
Vetenskap och klimatet (2022-05-24)
IPCC AR6 WG2 (2022-03-08)
Global temperatur 1750-1900 (2021-11-20)
COP 26 Glasgow (2021-11-13)
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan (2008-06-16)

Modeller prognoser. scenarier
Modeller, prognoser, scenarier och RCP (2022-06-16)

RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP (2022-06-16)

Fotnoter

1) DEBATT: Klimatalarmismen saknar stöd i IPCC-rapporterna, Erik Serner, Bulletin
2) Emissions - the
3) AR6_WGI_Chapter_04, IPCC, pdf
4) Data, Rossby Centre
5) Earth System Grid Federation

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se