Vetenskap och klimatet

⇑ Vetenskap

Publ 2022-05-24

Vetenskap är ett system av vetenskapliga metoder och teorier som används för att producera ny kunskap.

Sådana vetenskapliga metoder innefattar

• empiri (experiment, observation, mätning och datainsamling i syfte att pröva hypoteser, teorier, modeller, lagar)
• deduktion (formulering av nya slutsatser, hypoteser och prediktioner genom logisk slutledning, matematisk härledning av samband och teoretiskt modellbygge) och
• induktion (formulering av nya hypoteser genom att generalisera utifrån enskilda empiriska data till en större klass av fall)

Vetenskap är sådan forskning (akademisk forskning, industriell forskning, privatforskning, med mera) som har publicerats i vetenskapliga publikationer.

Vanliga publikationskriterier innefattar att arbetet granskats av oberoende referenter och/eller av en opponent vid annan akademisk institution. Granskaren skall kontrollera bedömningskriterier som att argumentationen är saklig, att resultat och slutsatser har ett nyhetsvärde, att publikationen refererar och bygger vidare på annan forskning inom området, samt att systematiska (vetenskapliga) metoder har använts och redovisats på ett sätt så att andra kan reproducera resultaten och bedöma slutsatsernas tillämplighet och tillförlitlighet.

Vetenskap beskrivs som evidensbaserad kunskap, och är inte samma som beprövad erfarenhet, praktikerkunskap och konst.[1]

Forskningsresultatat är per definition inte "sanna" eller "slutgiltiga" utan är en beskrivning av verkligheten som kan ersättas med eller kompletteras av nya forskningsresultet. Det är inte ovanligt att forskning leder till kontroverser vilket gör att ämnet kan behandlas mer utförligt men också att resultatet blir svårt att bedöma.[2]

Matematik, statistik och logik är inte naturvetenskaper i egentlig mening, då dessas teorier inte generellt kan verifieras empiriskt, utan istället är konstruerade med axiom och deduktion (logiska resonemang). [3]

Källkritik är kritisk granskning av källmaterial och bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en informationskälla. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att bedöma vilka uppgifter från en uppgiftslämnare som är trovärdiga.[4]

Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt som tar det för givet att vetenskapens metoder är de bästa för att nå kunskap. Tvivel och ifrågasättande anses befogat när kunskap hävdas som inte bygger på vetenskapliga metoder, som står i motsats till väletablerade vetenskapliga fakta eller principer, eller som går bortom vetenskapens gränser.[5]

⇑ Klimatforskning

Publ 2022-05-24

Klimatet är ett brett forskningsfält, där det vetenskapliga studierna avser avgränsade delar.

Forskning om klimatet omfattar inte endast naturvetenskap och även samhällsvetenskapliga områden är psykologi, ekonomi, sociologi och antropologi.

FNs panel IPCC bedriver inte forskning utan sammanställer forskningsresultat. Till skillnad mot vetenskapliga publikationer som publicerar forskarens resultat efter granskning, så publicerar IPCC sammanfattningar inom forskningsområden baserat på av redaktionen utvalda forskningsrapporter.

⇑ Vetenskap, politik och media

Publ 2022-05-24

Klimatforskningens resultat har stor betydelse för samhällets utveckling. Därför måste forskningens resultat redovisas på ett sätt som är begriplig för politiker och allmänheten. Det sker genom att forskningsorganisationer populariserar sina vetenskapliga resultat. Media ägnar stort utrymme åt forskningen.

Personer som vill forska väljer ämne med goda utvecklingsmöjligheter till fortsatt forskning, bidrag och vetenskaplig stöd. Forskningen bygger på goda relationer till andra forskare inom ämnet och forskaren strävar i början av karriären efter snäva forskningsuppgifter som ger snabbt och säkert resultat.

Forskningsresultat sprids ofta utan att den granskats vetenskapligt. Forskare är vill ha uppmärksamhet kring som forskning då det ökar möjligheter till utökad ekonomiskt stöd.

⇑ Källor

Publ 2022-05-24

• Vetenskap, Wikipedia
• Tar miljöaktivismen över vetenskapen? Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi, LU, Lund, Kontroverser inom vetenskapen 2021 fjärde avdelningen, Kungliga Fysiografiska Sällskapet
• FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET - EN ANALYSMODELL, IVA
• Med sådana vänner behöver klimatfrågan inga fiender, Fredrik Sjöberg