En solpanel är solceller sammankopplade för att uppnå högre spänning eller strömstyrka. Paneler används huvudsakligen för att ladda ett batteri - vanligen en blyackumulator. Då direkt koppling till batteriet är olämpligt används en laddningsregulator.[1]

Solceller

Solceller är ljuskänsliga halvledardioder som omvandlar ljus till elektrisk ström. Se vidare Solceller,

Stöd till solpaneler

I dag kan privatpersoner få en skattereduktion för att installera viss grön teknik, det så kallade gröna avdraget. Bland annat ges skattereduktion med 15 procent av arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller. Detta stöd kan bidra till att fler hushåll väljer att installera solceller, vilket i sin tur kan leda till ökad produktion av förnybar el och minskat beroende av fossilbaserad elproduktion. Efterfrågan på solceller bör stimuleras ytterligare. Därför bör subventionsgraden för installation av solceller höjas från 15 till 20 procent. [2]

EU

EU-kommissionen vill höja EU:s mål för förnybar energi för 2030 med en ny solenergistrategi som kan göra solpaneler på tak obligatorisk för alla nya byggnader.

Miljöpåverkan

All energiproduktion ger upphov till någon form av miljöpåverkan. Sett till solcellers livscykel uppstår den största miljöpåverkan vid själva tillverkningen. När solcellerna producerar el bidrar de istället till flera miljöfördelar.

Utifrån ett livscykelperspektiv är miljöpåverkan från solceller störst vid tillverkningen. Det beror bland annat på att världsmarknaden till 97 procent består av kiselsolceller. Kisel är vanligt förekommande i jordskorpan men mycket energikrävande att utvinna och rena. I dagsläget tillverkas knappt 70 procent av världens solceller i Kina där en majoritet av energin som används vid tillverkningen är fossil. Andra stora produktionsländer är Tyskland och Sydkorea som står för ungefär 10 procent vardera av världsproduktionen.

I en svensk kontext tar det ungefär två till tre år för en solcellsanläggning att producera lika mycket energi som det går åt för att tillverka, transportera och driva den. Det kallas för "energiåterbetalningstid" och varierar beroende på hur tillverkningen ser ut och var solcellerna används.[3]

Tillverkning

I dagsläget tillverkas knappt 70 procent av världens solceller i Kina där en majoritet av energin som används vid tillverkningen är fossil. Andra stora produktionsländer är Tyskland och Sydkorea som står för ungefär 10 procent vardera av världsproduktionen.[4]

Solpaneler i norr

Att producera solel i nordliga förhållanden är en utmaning. Under december och januari är instrålningen från solen obefintlig, och även under resten av året är förhållandena väldigt annorlunda jämfört med de stora marknaderna för solel.

Den relativt låga solhöjden kräver andra lutningar på solpanelerna för att optimera energiproduktionen. Eftersom solljuset passerar längre genom atmosfären blir intensiteten lägre än vid till exempel ekvatorn, men även strålningens sammansättning påverkas. Hos oss i Sverige är ungefär hälften av ljuset diffust, det vill säga det ser ut att komma från alla håll på himlen. Detta kan också påverka produktval och installation.[5]

Källor

• LEAK: EU Commission considering higher renewable energy target for 2030, Euractiv (2022-05-10)
• Låt inte EU tvinga på oss kinesiska solpaneler, Sara Skyttedal, KD, Expressen Debatt (2022-05-17)
• Solelportalen - vägledning om solceller, Energimyndigheten
• Det samlade stödet till solel (RiR 2017:29), Riksrevisonsverket
• Grön teknik, Skatteverket
• Så kan solenergi produceras i nordliga förhållanden, ri.se (2019-12-12)
• The Truth About Solar Panels, Youtube