Klimatfakta.info Artikel |
2024-11-17
Innehåll: SCB rapporterar | Territoriella utsläpp | Konsumtionsbaserade utsläpp | Mätvärden från specifika källor | Standardiserade utsläppsfaktorer | Modeller och uppskattningar | Kompletterande data | Sveriges andal | Källor
Utsläppen från den svenska ekonomin ökade med 5,6 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023. Mellan dessa kvartal ökade utsläppen framför allt från hushållen, byggbranschen och transportbranschen. Utsläppsintensiteten för Sveriges ekonomi ökade med 4,5 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023.[1]
Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar Sveriges utsläpp av växthusgaser genom två huvudsakliga metoder: territoriella utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp.
Dessa omfattar utsläpp som sker inom Sveriges geografiska gränser. SCB samlar in data från olika sektorer, såsom industri, transport och jordbruk, för att kvantifiera de totala utsläppen. Denna statistik används för att följa upp nationella och internationella klimatmål samt för rapportering enligt FN klimatkonvention och EU regelverk. [2]
Denna metod fokuserar på de utsläpp som genereras globalt till följd av svensk konsumtion, inklusive import av varor och tjänster. SCB använder en miljöexpanderad input-output-analys, där utsläpp per bransch kopplas till konsumtion. Beräkningarna baseras på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-output-tabeller.[3]
Genom att kombinera dessa metoder får SCB en omfattande bild av Sveriges klimatpåverkan, både inom landets gränser och globalt genom konsumtion.
SCB samlar in både mätvärden och använder standardiserade utsläppsvärden beroende på verksamhetsområde och tillgängligheten av data:
SCB samlar in data från mätningar som utförs av verksamheter och myndigheter. Exempel:
Industriella anläggningar: Större anläggningar som omfattas av EU utsläppshandel rapporterar sina utsläpp baserat på faktiska mätningar eller beräkningar som verifierats enligt EU-regelverket.
Transportsektorn: Data från bränsleförbrukning rapporterad av exempelvis Trafikanalys används för att beräkna utsläpp från vägtrafik.
Energiproduktion: Energibolag rapporterar förbränningsdata som används för att beräkna utsläpp från el- och värmeproduktion.
För många verksamheter används standardiserade utsläppsvärden som representerar genomsnittliga utsläpp för en viss aktivitet. Exempel:
Bränsletyper: Utsläppsfaktorer för olika bränslen (kol, diesel, biobränslen) används för att beräkna utsläpp baserat på förbrukad mängd.
Jordbruk: Metanutsläpp från djur beräknas med standardvärden per djurslag och produktionssystem (t.ex. metan från kor vid idissling och stallgödsel).
Avfallshantering: Standardvärden används för utsläpp från deponier, avloppsreningsverk och avfallsförbränning.
När direkta mätvärden inte är tillgängliga används modeller som kombinerar olika dataset:
Input-output-modeller: För konsumtionsbaserade utsläpp kombineras ekonomiska data om handel och konsumtion med utsläppsfaktorer från olika branscher.
Bygg- och transportsektorn: Beräkningar av utsläpp från byggnation eller transporter kan baseras på aktivitet, såsom antal byggda kvadratmeter eller körda kilometer, och standardiserade utsläpp per enhet.
SCB hämtar också data från andra myndigheter och organisationer:
Naturvårdsverket: Tillhandahåller data från nationella inventeringar av växthusgaser.
Trafikanalys och Energimyndigheten: Bidrar med statistik om transport och energianvändning.
Jordbruksverket: Förser SCB med data om djurhållning och jordbrukets verksamheter.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick år 2023 till 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. [4]
Under perioden 2010-2019 var de globala utsläppen i genomsnitt 54,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. [5]
Det innebär att Sveriges andel av de globala utsläppen är cirka 0,08 procent. Andelen av EUs utsläpp var 2022 1,2 procent.
Källa: SCB
Mer att läsa
Naturvårdsverket
1) Utsläppen från den svenska ekonomin ökade under andra kvartalet 2024
2) Utsläpp och upptag av växthusgaser, SCB
3) Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder, Naturvårdsverket
4) Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser, Naturvårdsverket
5) Globala utsläpp av växthusgaser, Naturvårdsverket
Klimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012