Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2021-11-02

Extremväder

Innehåll: IPCC AR6 | IPCC AR5 | Katastrofer | Källor

Extrema klimat kan definieras utifrån att de förekommer sällan eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.

Klimatet består inte enbart av medelvärden och säsongsmässiga variationer. Även mer sällsynta händelser med extremt väder hör till klimatet. Extremer är ofta lokala även om t.ex. kraftiga stormar, värmeböljor och köldknäppar kan täcka stora arealer och även sträcka ut sig över tiden.

Det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden

Sett var för sig behöver de enskilda dagarna som bygger upp en sådan längre klimatextrem inte vara extrema i sig, utan det är den sammantagna effekten som blir kännbar.[1]

 IPCC AR6
källans datum

title IPCC AR6

I IPCC-rapporten AR6 redovisas i vilken mån olika typer av extremväder blivit mer vanliga eller allvarligare på grund av förändringar i klimatet. Analys sker dels av detection och dels av attribution. Detection innebär att man anser sig kunna konstatera att det skett en förändring. Attribution innebär att man även kan säga vad som påverkat extremväder och med vilken sannolikhet.

IPCC anser att följande typer av väder blivit vanligare och/eller allvarligare: heat waves (värmeböljor), heavy precipitation (kraftig nederbörd), ecological drought (torkad ekologisk brukad mark), agricultural drought (torkad jordbruksmark) och fire weather (skogsbränder). IPCC uttrycker dock tveksamhet vad gäller ecological drought, agricultural drought och skogsbränder.

Däremot har IPCC inte kunnat se att följande väder blivit vanligare eller allvarligare: flooding (översvämningar), meteorological drought (), hydrological drought (), tropical cyclones (), winter storms (vinterstormar), thunder storms (åskväder), tornadoes (tromber), hail (hagel), lightning (blixtar) eller extreme winds (kraftig vind).

 IPCC AR5

I IPCCs rapport AR5 görs en kommentarer till frågan om klimatförändringarna leder till mer extremt väder. Man noterar en ökning, men gör ingen direkt koppling till temperaturutvecklingen.[2] [3]

IPCC säger att man har observerat många förändringar av typen extremt väder och klimathändelser sedan ungefär 1950. Man anser det mycket troligt att antalet kalla dygn har minskat och varma dygn har ökat globalt. I några regioner är det troligt att att antalet värmeböljor har ökat inom stora områden i Europa, Asien och Australien. Det är troligt att fler regioner på land med kraftig nederbörd har ökat. Antalet eller intensiteten kraftigt regn har troligen ökat i Nordamerika, men motsvarande ökning har inte konstaterats inom andra områden. [4] [5]

2012 utgav IPCC en speciell rapport om extrema väderhändelser. Till denna kategori hör såväl ovanligt väder som vanligt väder med allvarliga störning av samhällsfunktioner.

  • Antalet kalla dygn har minskat och antalet varma dygn har ökat i flertalet områden med tillräckligt dataunderlag. Underlaget är mer oklart vad gäller Nordamerika, Europa och Australien. Och det är en sämre vad gäller Asien, Afrika och Sydamerika.
  • Förekomsten av kraftiga regn har ökat på fler platser än platser där sådana regn har minskat. Det är oklart om antalet tropiska stormar har ökat. Det är också oklart om antalet tornados och hagel har ändrats.
  • Det finns visst stöd för förekomsten av längre torkperioder har ökat i södra Europa och Västafrika, men förekomsten har minskat i andra områden, t.ex. Nordamerika och nordvästra Australien.
  • Det finns begränsat underlag för att bedöma om antalet översvämningar har ändrats bl.a. beroende på fler ändringar i markanvändning. Det är troligt att antalet översvämningar av kustområden har ökat.

 Katastrofer
källans datum

Organisationen EM-DAT sammanställer uppgifter om större katastrofer som uppfyller följande kriteria:

  • minst 10 personer avlidit
  • minst 100 påverkats
  • landet har utfärdat katastroftillstånd
  • landet har begärt internationellt katastrofbistånd.

Antalet personer som avlidit på grund av katastrofer har minskat avsevärt sedan förra seklets första hälft. 1965 är det senaste året med mer än 1 miljon dödade. Torkan i Indien dödade 1,5 miljoner. Förmodligen inkluderar uppgiften även de som dog 1966 och 1967.[6]

United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR) samlar regeringar, partners och samhällen för att minska risker och förluster vid katastrofer. [7]

Webbar med uppgifter om bl.a. aktuella katastrofer

 Källor
källans datum

Fotnoter

1) Extremt väder, SMHI
2) Sida 3, WG1, AR5, IPCC
3) 2-53,Temperature Extremes, Changes in Extreme Events, Observations: Atmosphere and Surface, WG I, AR5, IPCC
4) Special Report Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (SREX), IPCC (2012)
5) Managing the risk of extreme events and disasters to advance climate change adaption, IPCC, sid 112 (2012)
6) EM-DAT
7) United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR)

Etiketter med länkar

IPCC AR6
Inga länkar
Katastrofer
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

 

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.