Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-08-12

Extremväder

Innehåll: Onormalt väder | Temperaturrekord i Europa | Henrik Jönsson | IPCC AR6 | IPCC AR5 | Katastrofer | Normalt väder | Källor

Extremt väder kan definieras utifrån att de förekommer sällan eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras väderextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.

 Onormalt väder

2022-05-24

Väder är extremt när det påtagligt avviker ifrån vad som är normalt väder. För att kunna bedöma om en väderhändelse är extrem måste man känna till hur vädret normalt är på den aktuella platsen.

Klimatet består inte enbart av medelvärden och säsongsmässiga variationer. Även mer sällsynta händelser med extremt väder hör till klimatet. Extremväder är ofta lokala även om t.ex. kraftiga stormar, värmeböljor och köldknäppar kan täcka stora arealer och även sträcka ut sig över tiden.

Det finns olika sorters väderextremer. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden

Sett var för sig behöver de enskilda dagarna vara extrema men den sammantagna effekten som blir extrem.[1]

 Temperaturrekord i Europa

2022-08-14

När det är mycket varmt görs ofta jämförelser med tidigare värmerekord. Ibland anser man att temperaturen på en plats är högre än någonsin. Det är intressant att notera att många rekord är gamla. Det visar att sedan dessa rekord uppmättes så har inte än varmare värmeböljer inte drabbat dessa länder. Här är en lista över rekord som sattes under 1900-talet i Europa:[2]

Temperaturrekord Europa

LandTempÅr
Bosnien-Herzegovina46,11901
Bulgarien45,21916
Danmark36,41975
Estland35,61992
Island30,51939
Irland33,31887
Kroatien42,81981
Litauen37,51994
Malta43,81999
Norge35,61970
Polen40,21921
Rumänien44,51951
Sverige38,01947

Det är möjligt att några av temperaturrekorden passerats 2022, men statistiken visar ändå att det var varmt förr också.

 Henrik Jönsson

2022-08-01

Henrik Jönsson: "EXTREMVÄDER rapporteras drabba hela planeten på grund människans klimatpåverkan. Vad ÄR egentligen "extremväder"? Stämmer mediernas oroväckande klimatrapporter med forskningsläget? Och hur upprätthåller man ett rationellt förhållningssätt till komplexa ekologiska, ekonomiska och sociala frågor? Dessa frågor tar jag upp i veckans video om EXTREMVÄDER."

Citat i videon med referens till IPCCs rapport: Climate Change 2021 The Physical Science Basis.

11.7.4 Extrema vindar

Sammanfattningsvis blir den observerade intensiteten av extrema vindar mindre allvarlig på de lägre till medelstora breddgraderna, medan den blir svårare på högre breddgrader mot polen på 60 grader (låg tilltro). Prognostiserade förändringar i frekvensen och intensiteten av extrema vindar är förknippade med prognostiserade förändringar i frekvensen och intensiteten av TC och ETC (medeltilltro). TC = Tropical storn[3], ETC = Extratropical storm[4]

11.7.3.2 Observed trends

Sammanfattningsvis, eftersom definitionen av svåra konvektiva stormar[5] varierar beroende på litteratur och region, är det inte okomplicerat att göra en syntetisering av observerade trender i svåra konvektiva stormar i olika regioner. Speciellt observationstrender i tornados, hagel och blixtar i samband med svåra konvektiva stormar upptäcks inte robust på grund av otillräcklig täckning av de långtidsobservationer. Det finns medelstort tillit för att det genomsnittliga årliga antalet tornados i USA har förblivit relativt konstant, men deras variation i förekomsten har ökat sedan 1970-talet, särskilt under 2000-talet, med ett minskat antal dagar per år och en ökning av antalet tornados dessa dagar (hög tillit). Upptäckta tornados har också ökat i Europa, men trenden beror på tätheten av observationer.

11.7.1.2 Observed trends

Att identifiera tidigare trender i TC-mått är fortfarande en utmaning på grund av den heterogena karaktären hos de historiska instrumentella data, som är kända som "bästa spår"-data (Schreck et al., 2014). Det finns låg tilltro för de flesta rapporterade långsiktiga (fleråriga till hundraåriga) trender i TC-frekvens- eller intensitetsbaserade mätvärden på grund av förändringar i tekniken som används för att samla in bästa spårdata. Detta ska inte tolkas som att det inte finns några fysiska (verkliga) trender, utan snarare som att datakvaliteten eller tidslängden inte är tillräcklig för att ge robusta trenddetekteringspåståenden, särskilt i närvaro av multidekadal variabilitet.

11.7.2.1 Observed trends

I kapitel 2 (avsnitt 2.3.1.4.3) drogs slutsatsen att det överlag är låg tillit för de senaste förändringarna i det totala antalet ETC över båda halvkloten och att det finns medelstor tillit för en polförskjutning av stormspåren över båda halvkloten sedan 1980-talet. Sammantaget finns det också låg tilltro till trender från det senaste århundradet när det gäller antalet och intensiteten av de starkaste ETC:erna på grund av den stora variationen mellan år och dekade (Feser et al., 2015; Reboita et al., 2015; Wang et al., 2016 ; Varino et al., 2018) och på grund av tidsmässiga och rumsliga heterogeniteter i antalet och typen av assimilerade data i omanalyser, särskilt före satelliteran (Krueger et al., 2013; Tilinina et al., 2013; Befort et al. , 2016; Chang och Yau, 2016; Wang et al., 2016).

11.7.3.2 Observed trends

Sammanfattningsvis, eftersom definitionen av svåra konvektiva stormar varierar beroende på litteratur och region, är det inte okomplicerat att göra en syntetisering av observerade trender i svåra konvektiva stormar i olika regioner. Speciellt observationstrender i tornados, hagel och blixtar associerade med svåra konvektiva stormar detekteras inte robust på grund av otillräcklig täckning av de långvariga m observationerna. Det finns medelstora förtroende för att det genomsnittliga årliga antalet tornados i USA har förblivit relativt konstant, men deras variation i förekomsten har ökat sedan 1970-talet, särskilt under 2000-talet, med ett minskat antal dagar per år och en ökning av antalet tornados dessa dagar (högt förtroende). Upptäckta tornados har också ökat i Europa, men trenden beror på tätheten av observationer.

11.5.2 Observed trends

Sammanfattningsvis har översvämningarnas säsongsvariation förändrats i kalla regioner där snösmältningen dominerar flödesregimen som svar på uppvärmningen (högt förtroende). Förtroendet för toppflödestrender under de senaste decennierna på global skala är lågt, men det finns regioner som upplever ökningar, inklusive delar av Asien, södra Sydamerika, nordöstra USA, nordvästra Europa och Amazonas, och regioner som upplever minskningar, inklusive delar av Medelhavet, Australien, Afrika och sydvästra USA.

11.5.4 Attribution[6]

Sammanfattningsvis finns här låg tilltro till människans inflytande på förändringarna i höga flodflöden på global skala. Förtroendet är i allmänhet lågt när det gäller att tillskriva förändringar i sannolikheten eller omfattningen av översvämningshändelser mänsklig påverkan på grund av ett begränsat antal studier och skillnader i resultaten av dessa studier och stora osäkerheter i modelleringen.

 IPCC AR6

ändringsdatum

title

IPCC AR6

I IPCC-rapporten AR6 redovisas i vilken mån olika typer av extremväder blivit mer vanliga eller allvarligare på grund av förändringar i klimatet. Analys sker dels av detection och dels av attribution. Detection innebär att man anser sig kunna konstatera att det skett en förändring. Attribution innebär att man även kan säga vad som påverkat extremväder och med vilken sannolikhet.

IPCC anser att följande typer av väder blivit vanligare och/eller allvarligare: heat waves (värmeböljor), heavy precipitation (kraftig nederbörd), ecological drought (torkad ekologisk brukad mark), agricultural drought (torkad jordbruksmark) och fire weather (skogsbränder). IPCC uttrycker dock tveksamhet vad gäller ecological drought, agricultural drought och skogsbränder.

Däremot har IPCC inte kunnat se att följande väder blivit vanligare eller allvarligare: flooding (översvämningar), meteorological drought (), hydrological drought (), tropical cyclones (), winter storms (vinterstormar), thunder storms (åskväder), tornadoes (tromber), hail (hagel), lightning (blixtar) eller extreme winds (kraftig vind).

 IPCC AR5

ändringsdatum

I IPCCs rapport AR5 görs en kommentarer till frågan om klimatförändringarna leder till mer extremt väder. Man noterar en ökning, men gör ingen direkt koppling till temperaturutvecklingen.[7] [8]

IPCC säger att man har observerat många förändringar av typen extremt väder och klimathändelser sedan ungefär 1950. Man anser det mycket troligt att antalet kalla dygn har minskat och varma dygn har ökat globalt. I några regioner är det troligt att att antalet värmeböljor har ökat inom stora områden i Europa, Asien och Australien. Det är troligt att fler regioner på land med kraftig nederbörd har ökat. Antalet eller intensiteten kraftigt regn har troligen ökat i Nordamerika, men motsvarande ökning har inte konstaterats inom andra områden. [9] [10]

2012 utgav IPCC en speciell rapport om extrema väderhändelser. Till denna kategori hör såväl ovanligt väder som vanligt väder med allvarliga störning av samhällsfunktioner.

  • Antalet kalla dygn har minskat och antalet varma dygn har ökat i flertalet områden med tillräckligt dataunderlag. Underlaget är mer oklart vad gäller Nordamerika, Europa och Australien. Och det är en sämre vad gäller Asien, Afrika och Sydamerika.
  • Förekomsten av kraftiga regn har ökat på fler platser än platser där sådana regn har minskat. Det är oklart om antalet tropiska stormar har ökat. Det är också oklart om antalet tornados och hagel har ändrats.
  • Det finns visst stöd för förekomsten av längre torkperioder har ökat i södra Europa och Västafrika, men förekomsten har minskat i andra områden, t.ex. Nordamerika och nordvästra Australien.
  • Det finns begränsat underlag för att bedöma om antalet översvämningar har ändrats bl.a. beroende på fler ändringar i markanvändning. Det är troligt att antalet översvämningar av kustområden har ökat.

 Katastrofer

ändringsdatum

Organisationen EM-DAT sammanställer uppgifter om större katastrofer som uppfyller följande kriterier:

  • minst 10 personer avlidit
  • minst 100 påverkats
  • landet har utfärdat katastroftillstånd
  • landet har begärt internationellt katastrofbistånd.

Antalet personer som avlidit på grund av katastrofer har minskat avsevärt sedan förra seklets första hälft. 1965 är det senaste året med mer än 1 miljon dödade. Torkan i Indien dödade 1,5 miljoner. Förmodligen inkluderar uppgiften även de som dog 1966 och 1967.[11]

United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR) samlar regeringar, partners och samhällen för att minska risker och förluster vid katastrofer. [12]

 Normalt väder

2022-06-24

För att kunna bedöma om en väderhändelse är extrem måste man känna till hur vädret normalt är på den aktuella platsen. Det finns flera webbar som informerar om normalväder.

Mittresväder har aktuell informationen om världens väder och klimat med historiska klimatdata med temperaturer, nederbördsdagar, soltimmar och vattentemperaturer.

Flera webbar informerar om aktuellt väder jorden runt. Ett exempel är Windy som ger mycket information om temperatur, vind, bränder, mm.

 Källor

2022-11-04

Fotnoter

Mer att läsa

IPCC AR6
Inga länkar
Katastrofer
Inga länkar
Extremväder
Attribution

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.