Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-12-15

Bilism

Innehåll: Personbilar, lastbilar och bussar | EU: Bensin - och dieselbilar förbjuds 2035 | Försäljning av bilar Sverige | Miljöpåverkan | Bensin | Diesel | Vätgas | Elbilar | Elbrist | Källor

Den 1 januari 2024 sänksreduktionsplikten för resten av mandatperioden i linje med EU:s krav. Nnya bensin- och dieselbilar förbjuds av EU från 2035.

 Personbilar, lastbilar och bussar

2022-10-12

Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.

Bilindustrin omfattar ett brett spektrum av företag och organisationer som är involverade i design, utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning av motorfordon. Det är en av världens största industrier sett till intäkter.

År 2007 fanns det cirka 806 miljoner bilar och lätta lastbilar på vägarna, som förbrukade över 980 miljarder liter bensin och diesel per år.[1] 2015 var antalet personbilar i bruk 950 miljoner. [2]

År 2021 tillverkades 79,1 miljoner motorfordon runt om i världen, en ökning med 1,3 % jämfört med 2020. I denna infografik hittar du antalet motorfordon som producerats 2020 och 2021, per världsregion. [3]

 EU: Bensin - och dieselbilar förbjuds 2035

2022-12-15

EU har beslutat att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035.

EU:s nya koldioxidutsläppsmål för personbilar och lätta nyttofordon syftar till att påskynda övergången till noll- och lågutsläppsmobilitet. Personbilar och skåpbilar står för omkring 15 % av EU:s totala utsläpp av CO2, den viktigaste växthusgasen.

Den föreslagna förordningen höjer målen för minskning av CO2-utsläppen till 2030 och sätter ett nytt mål på 100 % till 2035. Det innebär att alla nya bilar eller skåpbilar som släpps ut på marknaden i EU från 2035 bör vara nollutsläppsfordon.

Beräknade minskningar av CO2-utsläppen för nya bilar och skåpbilar:
2021 - gräns på 95 g/km för bilar och 147 g/km för skåpbilar
2030 - 55 % minskning för bilar och 50 % för skåpbilar (jämfört med 2021 års mål)
2035 - 100% reduktion för person- och skåpbilar[4]

 Försäljning av bilar Sverige

2022-10-12

Försäljning av bilar i Sverige faller dramatiskt till följd av drivmedelspriser, Rysslands anfall på Ukraina, inflation och höga räntar.

 Miljöpåverkan

2022-12-15

Kraven har succesivt skärpts när det gäller utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser (emissioner). Moderna bilar är därför försedda med avgasrening.

Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023.[5]

Statsminister Ulf Kristersson, energi- och närings­minister Ebba Busch, klimat- och miljö­minister Romina Pourmokhtari, debattartikel, Dagens industri, den 8 november 2022.;
Med reduktionsplikten gick Sverige istället fram ensamt med allra högst krav i EU, samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen. Det har lett till att Sverige använder en stor del av hela världens produktion av förnybar diesel (HVO) som inte produceras av palmolja. Det har också lett till att många svenska familjer och företag hamnat i en svårare ekonomisk situation. Den 1 januari 2024 sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden i linje med EU:s krav.[6]

 Bensin

2022-12-12

För bensindrivna motorer består avgaserna huvudsakligen av:

  • Kolmonoxid (CO)
  • Kväveoxider (NOX)
  • Kolväten (HC)
  • Koldioxid (CO2)

Genom att utnyttja katalysatorer i avgassystemet, samt reglera bränsleblandningen i motorn så att förbränningen blir optimal (lambda=1) reduceras halterna av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider avsevärt.

Vid användning av fossila bränslen och biobränslen sker även utsläpp av koldioxid. Vid kallstartegenskaper (den tid som behövs innan katalysatorn uppnått driftstemperatur och därmed renar avgaserna) samt utsläpp av partiklar och ozon.

Genom att använda biobränslen kan nettotillskottet av koldioxid till atmosfären teoretiskt sett bli reducerat. Huruvida biobränslen verkligen ger en minskning av växthusgaser är dock omstritt. Till exempel innebär omvandling av tidigare ej uppodlad mark för att odla biobränslen stora utsläpp av växthusgaser under lång tid. Det är även stor skillnad mellan olika typer av biobränslen. [7]

Europeiska kommissionen har godkänt Sveriges statsstödsansökan om fortsatt skattebefrielse av rena och höginblandade biodrivmedel i ytterligare fyra år.[8]

 Diesel

2022-10-10

Dieselmotorer har bättre verkningsgrad jämfört med otto-motorer (särskilt vid låg last) vilket gör att bränsleförbrukningen, och därmed koldioxidutsläppen, är lägre - typiskt 20 procent lägre jämfört med motsvarande bensinmotor. Även utsläpp av kolväten och kolmonoxid blir låga, men de mest svårbemästrade komponenterna i avgaserna är:

  • Kväveoxider (NOX)
  • Partiklar

Med katalysatorer, förfinad bränsleinsprutning (med högt tryck) och avancerade styrsystem för sekvensstyrning av bränsleinsprutningen kan emissionerna reduceras. Partikelfilter används för att komma ned till acceptabla nivåer av partikelutsläpp.

 Vätgas

2022-10-10

Vätgasen har under 2012 ersatt bensin och diesel, vilket motsvarar en minskning av utsläpp med ca 260 000 ton mindre koldioxid. Dessutom minskar utsläpp av kväveoxider och partiklar. I slutet av 2012 fanns det drygt 44 000 gasfordon i Sverige. Av dessa var drygt 1800 bussar, drygt 600 tunga lastbilar och resten personbilar och skåpbilar. Jämfört med slutet av 2011 har antalet gasfordon ökat med drygt 14 procent.

Motorer som drivs med vätgas släpper enbart ut vattenånga. Mängden miljöfarliga utsläpp beror då istället på hur vätgasen produceras. För närvarande återstår en del problem att lösa för att tekniken skall bli praktiskt användbar och ekonomisk, inte minst när det gäller produktion och distribution av vätgas. [9]

 Elbilar

2022-12-15

Under 12 månader fram till 2022-10-01 såldes det 183 199 elpersonbilar. Det utgör 28% av samtliga personbilar.[10]

Regeringen har avskaffat klimatbonusen. Det innebär att den som köper eller beställer en klimatbonusbil efter den 8 november 2022 inte kommer erhålla klimatbonus. [11]

 Elbrist

2022-10-13

I genomsnitt är elbilarnas batterikapacitet 48 kWh. Tillsammans ger det cirka 7?200 MWh. Om även laddhybrider inkluderas är det över 9?000 MWh. Det är mer än de sex kvarvarande kärnkraftverken ger per timme under full drift.

Moderna snabbladdare brukar ha en högsta laddeffekt på 150 kW, men de flesta befintliga laddstationer ligger på 50 kW. De siffrorna ska jämföras med laddboxar hemma, som ligger på upp till 22 kW. Det är som att köra 10 stora dammsugare samtidigt.

Om alla elbilar laddas samtidigt med i genomsnitt 10 kW drar det en effekt av 2 000 MW. Det är lika mycket som två kärnkraftverk ger. Vi ligger på lägre siffror i praktiken idag, alla elbilar laddas inte samtidigt, men antalet elbilar växer snabbt samtidigt som elproduktionen görs alltmer beroende av väder och nyckfulla vindar. Ekvationen håller inte ihop, elbristen är ett faktum redan idag. [12]

 Källor

2022-10-10

Fotnoter

Mer att läsa

Klimatbonus
Inga länkar
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten
Fordon
Fordon
Fordon
Bilism
Försurning
Reduktionsplikten
Etanol
Fordon

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm