Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-03-30

Grönt stål

Innehåll: Malm- och elbehov | Hybrit | H2GS | Stålverk 80 | Politisk styrning | Källor

I Sverige finns det två gigantiska projekt som syftar till att tillverka fossilfri järnmalm. Det är inte klarlagt att järnmalmen kommer att räcka under den tid som krävs för lönsamhet. Risken är ett upprepande av Stålverk 80.

 Malm- och elbehov

2022-03-30

De två mycket stora projekten att tillverka fossilfritt stål i Norrbotten ställer stora krav på samhället. LKAB måste kunna leverera tillräckligt med järnmalm under så lång tid som investeringarna kräver.

Stålverken har mycket stora elbehov. Det uppskattas till 80 terawattimmar vilket är mer än hälften av Sveriges elförbrukning. Fossilfri tillverkning förutsätter att elen produceras med vindkraft, vilket innebär att priset sätts av den dyrare havsvindkraften.

Sveriges marknadsandel för stålförsäljning globalt ligger endast på runt tre promille. Svensk stålindustri koncentrerar sig på att tillverka kvalificerade stålsorter och produkter, måste stål av i huvudsak standardkvaliteter importeras. En stor del av allt stål som används i Sverige importeras. [1]

Läs om Vätgas på Klimatfakta.info

 Hybrit

2022-03-29

title

Hybrit

Hybrit Development AB är ett svenskt samriskföretag, som driver Hybritprojektet. Avsikten är att väsentligt sänka koldioxidutsläpp vid tillverkning av stål genom att ersätta kol och koks med vätgas vid reduktion av järnmalm. Därmed ersätts koldioxid som restprodukt i framställningen av stål med vatten.

Användningen av vätgas kräver lagring. Forskningen om lagringen har som mål att processen till fullskalig produktion av fossilfritt stål ska vara genomförd 2035.[2]

Forskning pågår inom flera områden av avgörande betydelse för projektet.[3]

  • Leverans av fossilfri el och effekterna på elsystemet
  • Tillverkning och lagring av vätgas
  • Produktion av fossilfria järnmalmspellets
  • Vätgasbaserad reduktion av järnmalm
  • Stålproduktion av vätgasreducerad järnmalm
  • Att möta marknaden

LKAB investerar 400 miljarder under 20 år. Det är det största industriinvesteringen i Sverige någonsin. [4]

Fossilfritt stål kan bli 20-30 procent dyrare än vad stålet är i dag. Om priset på förnybar elektricitet sjunker och priset på koldioxidutsläpp höjs av EU räknar SSAB, LKAB och Vattenfall med att det fossilfria stålet kommer att kunna konkurrera med traditionellt stål.[5]

Fossillfritt stål har ingen annan fördel för kunden än stål tillverkat med kol. Merkostnaden endast är en frivillig miljöavgift som inverkar på köparens konkurrenskraft.

Ägare av företaget är SSAB, LKAB och Vattenfall. Initiativet till Hybritprojektet togs 2016. Projektet har fått finansiellt stöd av Energimyndigheten.[6]

 H2GS

2022-03-29

H2GS AB (H2 Green Steel), är ett svenskt företag med planer att producera stål med en nästintill fossilfri process med hjälp av vätgas. Det grundades 2020 av bland andra Harald Mix (Vargas Holding).

I februari 2021 offentliggjordes att H2 Green Steel AB avser att etablera ett stålverk i Norra Svartbyn i Boden. Stålproduktionen beräknas starta år 2024 med en kapacitet på 2,5 miljoner ton/år. Projektet beräknas skapa 1 500 arbetstillfällen i regionen.

Den planerade investeringen i Boden beräknas till 25 miljarder kronor. Förutom stålverk ingår också en anläggning för att producera vätgas i investeringen. Målet är att från 2030 producera fem miljoner ton stål per år för bland annat fordonsindustri och vitvarutillverkare.

Vätgasen ska tillverkas av vatten genom elektrolys och lagras i ett 30 ton stort mellanlager. Som legeringsämne används kol i form av naturgas. Naturgas planeras att lagras flytande i ett 1500 ton stort lager, totala förbrukningen beräknas till 170000 ton/år.

H2 Green Steels satsning på att tillverka fossilfritt stål i Boden kommer att kräva stora mängder vatten. Boden kommun ska nu ansöka hos Mark- och miljödomstolen om att få tappa Lule älv på 2 000 liter vatten i sekunden.[7]

Det stål som H2 Green Steel tillverkar är således inte fossilfritt.[8]

Enligt H2GS ska järnmalmspelletsen anlända med tåg till Boden från Malmberget, men LKAB har meddelat H2GS att LKAB inte kommer kunna leverera järnmalmen.

Malmbanan är hårt belastad, Enligt Trafikverkets beräknas investeringar göras först 2026-2029, dvs flera år efter 2024, då H2GS tänker att verksamheten ska vara igång.

Vargas

Vargas Holding grundades 2014 av Carl-Erik Lagercrantz och Harald Mix. Det har startat Polarium Energy Solutions AB som verkar inom batterilagring. Vargas Holding är en av initiativtagarna till batteritillverkaren Northvolt samt till stålföretaget H2 Green Steel.

 Stålverk 80

2022-03-29

Stålverk 80 var ett planerat industriprojekt i form av en kraftig utbyggnad av statliga Norrbottens Järnverks anläggningar i Luleå. Vad som skulle ha blivit ett paradprojekt för socialdemokraterna, presenterades bland annat som en storsatsning på norrländskt näringsliv.

Det stoppades av den borgerliga regeringen år 1976, i samband med stålkrisen. Projektet var från början en politisk stridsfråga, eftersom det skulle innebära en ökning av det statliga inslaget i svenskt näringsliv.

Norrbottens Järnverk AB (NJA) presenterade planerna 1973 och beräknade att stålverket skulle stå färdigt 1980. Då rådde högkonjunktur i Sverige och NJA räknade med en kraftig ökning av stålförbrukningen.

Den socialdemokratiska regeringen initierade projektet 1975. Då hade emellertid konjunkturen börjat vända neråt, främst till följd av oljekrisen och under år 1976 förvärrades krisen. Den svenska stålindustrin hamnade i sin djupaste kris sedan 1920-talet och produktionen minskade kraftigt.

Den svenska stålexporten reducerades kraftigt, bland annat eftersom stål tillverkades billigare i andra länder. Även inom Sverige kom efterfrågan på stål att krympa när varvsindustrin växlade ned, verkstadsindustrin inte längre växte och bostadsbyggandet minskade.

1976 beslöt Norrbottens Järnverk AB att Stålverk 80 skulle skjutas på framtiden. Det återupptogs aldrig. Det har varit föremål för en omfattande debatt, ibland taget i försvar och ibland använt som skällsord.[9]

 Politisk styrning

2022-03-29

"Fossilfritt stål" användes första gången i riksdagen 2017 av miljöminister KAROLINA SKOG (MP): "Det är en otroligt hög ambitionsnivå att säga att vi ska kunna ha fossilfritt stål i Sverige. Ingen i världen vet exakt hur det ser ut." [10]

Anf. 90 LORENTZ TOVATT (MP): "Det första som ska nämnas är den särskilda satsning vi gör på den tunga industrin, Industriklivet. Det var väldigt inspirerande att se när SSAB, LKAB och Vattenfall gick ut med den här satsningen, som handlar om fossilfritt stål. De sa då: Vi vill göra detta, vi vill satsa, men vi kommer att behöva stöd från staten. Kort därefter visade regeringen att man var villig att vara med och satsa på detta, och man har nu infört Industriklivet."[11]

Den 20 juni 2018 var statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin i Luleå för att delta i det världsunika spadtaget för pilotanläggningen för fossilfritt stål. Bakom HYBRIT-initiativet står SSAB, LKAB och Vattenfall som tillsammans med Energimyndigheten investerar 1,4 miljarder kronor i pilotanläggningen. [12]

SSAB ägs av det finska statliga bolaget Solidium och LKAB[13]. LKAB och Vattenfall AB ägs av svenska staten. Hybrit är således ett rent statligt projekt.

 Källor

2022-03-30

Fotnoter

Etiketter med länkar

Fossilfritt
Inga länkar
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Hav (Artikel)
Koldioxid (Artikel)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
Cementa vill ta hand om sin koldioxid (Nyhet)
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark (Nyhet)
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan (Nyhet)
Växthuseffekten (Artikel)
Fotosyntes (Artikel)
Klimatskatter (Artikel)
Lagring av koldioxid (Artikel)
Svårt att datera kolutsläpp (Artikel)
The Great Global Warming Swindle (Artikel)
Klimatekonomi (Artikel)
Växthusgaser (Artikel)
Vätgas
Naturgas (Artikel)
Test av vätgaslager i Luleå (Nyhet)
BMW kommer med vätgasbil (Nyhet)
Vätgas (Artikel)
Biogas (Artikel)
Elektrobränsle (Artikel)
Fordon (Artikel)
Stål
Vätgas (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.