2023-01-16
Nyckelord
Bakgrund
När energin från solen når jorden absorberar planeten en del av denna energi och strålar ut resten tillbaka till rymden som värme. Jordens yttemperatur beror på denna balans mellan inkommande och utgående energi. Genomsnittliga förhållanden tenderar att förbli stabila om inte jorden upplever en kraft som förändrar energibalansen. En förändring i energibalansen gör att jordens medeltemperatur blir varmare eller svalare, vilket leder till en mängd andra förändringar i den lägre atmosfären, på land och i haven.
En mängd olika fysiska och kemiska förändringar kan påverka den globala energibalansen och framtvinga förändringar i jordens klimat. Vissa av dessa förändringar är naturliga, medan andra påverkas av människor. Dessa förändringar mäts av mängden uppvärmning eller kylning de kan producera, vilket kallas "strålningskraft". Förändringar som har en uppvärmande effekt kallas "positiv" forcering, medan förändringar som har en kylande effekt kallas "negativ" forcering. När positiva och negativa krafter är ur balans blir resultatet en förändring av jordens genomsnittliga yttemperatur.
Förändringar i koncentrationen av växthusgaser i atmosfären påverkar strålningskraften (se indikatorn Atmosfäriska koncentrationer av växthusgaser). Växthusgaser absorberar energi som strålar uppåt från jordens yta, återutsänder värme till den lägre atmosfären och värmer upp jordens yta. Mänskliga aktiviteter har lett till ökade koncentrationer av växthusgaser som kan finnas kvar i atmosfären i decennier, århundraden eller längre, så motsvarande uppvärmningseffekter kommer att bestå under lång tid.
Om indikatorn
Figur 1 i denna indikator mäter den genomsnittliga totala strålkraften av 20 långlivade växthusgaser, inklusive koldioxid, metan och dikväveoxid. Resultaten beräknades av National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) utifrån uppmätta koncentrationer av gaserna i atmosfären, jämfört med de koncentrationer som fanns omkring 1750, innan den industriella revolutionen började.
Eftersom varje gas har olika förmåga att absorbera och avge energi, omvandlar denna indikator förändringarna i växthusgaskoncentrationer till ett mått på den totala strålkraftspåverkan (uppvärmningseffekt) som orsakas av varje gas. Strålningskraften beräknas i watt per kvadratmeter, vilket representerar storleken på energiobalansen i atmosfären.
NOAA översätter också den totala strålningskraften av dessa uppmätta gaser till ett indexvärde som kallas Annual Greenhouse Gas Index (höger sida av figur 1). Denna siffra jämför strålningskraften för ett visst år med strålningskraften 1990, som är ett vanligt basår för globala avtal för att spåra och minska utsläppen av växthusgaser.
Som referens presenterar den här indikatorn också en uppskattning av den totala strålningskraften som är associerad med en mängd olika mänskliga aktiviteter från 1750 till idag. Figur 2 visar inverkan av:
Enligt observationer från NOAA Global Monitoring Lab var enbart koldioxid 2021 ansvarig för ungefär två tredjedelar av den totala uppvärmningsinverkan av alla mänskligt producerade växthusgaser. [1]
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se