Klimatfakta.info

2022-07-28

Svårt att datera kolutsläpp

Innehåll: Kolisotoper | Källor |
Andelen radioaktivt kol-14 i atmosfären minskar under nivån före den industriella tiden.Det får konsekvenser för datering med kol-14-metoden och därmed på möjligheten att skilja ut koldioxid från mänsklig aktivitet från äldre utsläpp.

Arkeologer kommer i allt högre grad att behöva förlita sig på andra tekniker än kol-14 eftersom utsläppen fortsätter att förändra sammansättningen av kolisotoper i luft.

Andelen CO2 med kol-14

Forskarna som spårar de ständigt stigande nivåerna av atmosfärisk koldioxid har definierat ett gränsvärde. Från och med 2021 har förbränningen av fossila bränslen officiellt förändrat sammansättningen av kolisotoper i luften på norra halvklotet tillräckligt för att ta bort en användbar signal från kärnvapentestning.

Detta kan orsaka problem för värdefulla koldateringstekniker. Moderna föremål ser nu ut som föremål från tidigt 1900-tal när det gäller radiokoldatering. Det kan snart göra det svårt att avgöra om något är 1 000 år gammalt eller modernt.

Koldateringstekniker bygger på det faktum att det finns flera isotoper av kol i luften. Stabilt kol-12 är det vanligaste. Men det finns också en liten mängd radioaktivt kol-14, som genereras främst när kosmiska strålar interagerar med atmosfären. Andelen kol-14 varierar naturligt över tiden.

Levande saker absorberar båda typerna av kol. Efter att de dör börjar de relativa mängderna av de två isotoperna förändras när det radioaktiva kolet-14 sönderfaller med en halveringstid på 5 700 år. Genom att mäta hur mycket kol-14 som finns kvar i ett föremål kan forskare datera organiska material, som trä, tyg eller ben, som är upp till cirka 55 000 år gamla. Vanligtvis, ju mindre förhållandet mellan kol-14, desto äldre är materialet.

Mellan 1952 och 1962 släppte testningen av kärnvapen en spik av "bombkol" som snabbt fördubblade mängden kol-14 i luften. Sedan dess har kol-14 långsamt absorberats av levande varelser och havet. Samtidigt har förbränningen av fossila bränslen snabbt släppt ut koldioxid som inte innehåller kol-14.

Från och med 2021 har dessa två effekter officiellt upphävt varandra på norra halvklotet (se "Ändrat kol"). Det betyder att kol-14-kvoten i moderna material nu är densamma som i de från förindustriell tid. Och eftersom fossila bränslen fortfarande förbränns, kommer andelen kol-14 i luften att minska ytterligare, vilket efterliknar förhållanden ännu längre i det förflutna. År 2050 kommer kol-14-förhållandet att likna det som det var på medeltiden (mellan femtonde och femtonde århundradena).

När andelen kol-14 i luften varierar över tid, kan dateringen inte alltid skilja ett datum från ett annat. Detta är sant för perioden 800 f.v.t. till 400 f.v.t. Fenomenet med fossila bränslen som eliminerar bombkol ökar förvirringen ytterligare.

För moderna föremål som bara är decennier gamla är sönderfallet av kol-14 försumbart. Men den snabba ökningen av kol-14 som frigörs av kärnvapen har skapat en diagnostisk "bombkurva" av kol-14-nivåer. Det betyder att mängden kol-14 i ett föremål kan ge en exakt tidsstämpel för organiskt material som bildats mellan omkring 1960 och 2020. Der har använts för att bland annat upptäcka ålder på whisky och kinesiskt te liksom på grundvatten till mänskliga celler.

Forskare har länge vetat att slutet för denna teknik var på väg, men ökade CO2-utsläpp har påskyndat processen. Under de kommande decennierna, när användningen av fossila bränslen avtar och bombkurvan planar ut, kommer kol-14-värdet inte längre att vara diagnostiskt för ett datum.

Bombkurvans bortgång innebär att forskare i allt högre grad kommer att behöva förlita sig på andra tekniker eller isotoper för att göra sin datering, inklusive en tredje typ av kol, kol-13. [1]

Kolisotoper

Kolisotoper är isotoper av grundämnet kol (C), det vill säga atomer och kärnor med 6 protoner och olika antal neutroner. Kol har 15 kända isotoper, varav 2 är stabila (12C och 13C).

Den mest långlivade radioisotopen är 14C, med en halveringstid på 5730 år. Det är också den enda radioisotopen som förekommer naturligt - spårmängder är bildade kosmogeniskt genom reaktionen 14N + 1n → 14C + 1H. Den mest stabila syntetiska radioisotopen är 11C, som har en halveringstid på 20,334 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under 20 sekunder, de flesta under 20 millisekunder. Den minst stabila isotopen är 8C, med en halveringstid på 1,98739 zeptosekunder.[2]

Källor

Fotnoter

1) 2) Kolisotoper, Wikipedia

Mer att läsa


Kol
Största kolproducenterna i Europa
Fossila bränslen
Ryssland
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Grönt stål
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Koldioxidlagring - CCS
Hav
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark
Fotosyntes
Klimatskatter
Lagring av koldioxid
The Great Global Warming Swindle
Klimatekonomi
Växthusgaser
Mätning av växthusgaser
Climate4you: Oktober 2022
Koldioxid
Växthuseffekten
Klimatförändringsindikatorer: Climate Forcing
Iskärnor
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?

Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se