Fordon

En typ av elektronisk väg

⇑ Bilar

I februari 2022 var 7 209 016 fordon registreradet [1]

Se även Bilism, Klimatfakta.info

Statistik från Trafikstyrelsen mars 2022: Bilar i Sverige, Car.info

Bensin- och dieselbilar dominerar fullständigt. Elbilarna har en marknadsandel på 2%.

Under senaste 12 månaderna (2021-04--2022-03) registrerades 69000 elbilar. Under samma tid registrerades 105000 bensin/dieselbilar.

Bensinkostnaden har minskat i förhållande till genomnsittlig timlön. Källa: Rekorddyr bensin, men historiskt billigt att köra bil, Ekonomistas 2022-05-30

År 1991, när koldioxidskatten infördes, behövde ett genomsnittligt hushåll spendera omkring två tredjedelar av en timlön för att kunna köra 100 km. År 2020 behövde samma hushåll bara lägga ut en tredjedel av en timlön för att köra samma sträcka. Kostnaderna för att köra bil har ökat under de senaste två åren, men det är fortfarande billigare i dag att köra en viss sträcka i förhållande till inkomsten jämfört med något år före 2012.

⇑ Rätt för klimatet

Se Utredningen Rätt för klimatet, Klimatfakta.info

Regeringen tillsatte 2019 en utredning med uppgift att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (dir.2019:101). Delbetänkandet En klimat-anpassad miljöbalk för samtiden och framtiden (SOU2021:21) lämnades 2021-03-31.

Regeringen beslutade därefter den 2021-06-23 att ge utredaren i uppdrag att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt, och lämna nödvändiga författningsförslag (dir.2021:05). Uppdragen skulle slut-redovisas senast den 15 maj 2022. Dåvarande landshövdingen Anders Danielsson förordnades som särskild utredare den 17 december 2019. Utredningen består 696 sidor.

⇑ Trafikverket

Trafikverket har genom förordningen (2010:185) i uppdrag att ta fram trafikprognoser. Man gör tre olika scenarier med ett nuläges-scenarioför 2017, ett huvudscenario för 2040 samt ett ytterligare scenario för 2065.

⇑ Trafas kvalitetsgranskning

Trafikverket redovisar i planförslagets huvudrapport hur nya vägar och järnvägar bidrar till transportsektorns klimatmål. I de samlade effektbedömningarna för respektive objekt redovisas även klimatpåverkan från byggskedet.

Trefas har i en analys av de samlade effekterna för ett urval av objekt åskådliggjort klimatpåverkan från både trafikeringen och byggtiden. Analysen åskådliggör att objekten medför stor klimatpåverkan långt fram i tiden och klimatskulden från byggandet av exempelvis de nya stambanorna är återbetald först flera hundra år fram i tiden.(sida 7)

Trafikverket tydliggör både i inriktningsplaneringen och i förslag till nationell plan att nya stambanor har en hög investeringskostnad, är samhällsekonomiskt olönsamma och tränger undan andra viktiga åtgärder inom området.(sida 35)

Utifrån sex genomförda känslighetsanalyser och överväganden i den samhällsekonomiska analysen, bedömer Trafikverket att projektet är olönsamt. Det beror framför allt på en hög investeringskostnad och ett prognostiserat resande som inte står i proportion till investeringskostnaden. (sida 35) [2]

Se även Järnväg och tåg

⇑ Klimatmål för transporter

Riksdagen har beslutat om ett klimatmål för transportsektorn. Målet innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.

Ska klimatmålet nås behöver funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Med detta avses att den samlade utvecklingen inom transportsystemet ska leda till att klimatmålet för transporter nås. Det innebär inte att varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet.[3]

Konjunktur­institutet i ett remissvar att "sektorsvisa mål, som målet för transporterna, ökar klimat­politikens kostnader och bör därför inte införas." Finans­politiska skriver att sektorsmål inte bidrar till att lösa klimat­problemet på ett kostnads­effektivt sätt och uppmanar miljömåls­beredningen "att avråda regeringen ifrån att ställa upp sektorsmål för minskningen av växthusgas­utsläpp." [4]

⇑ Regeringens transportpolitik

Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. I området ingår infrastruktur och samtliga trafikslag såsom spårtrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart samt transport- och infrastrukturforskning.

EU-projekt:

• EU:s medlemsländer eniga om nytt transportnätverk
• EU:s nya tågpassagerarförordning
• Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem
• Ramverket för genomförande av intelligenta transportsystem på väg och gentemot andra trafikslag

⇑ Källor

• Transportstyrelsen
• Car.info
• Rätt för klimatet, SOU
• Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033, Trafikverket (2021-11-30)
• Nationell plan för transportsystemet 2018-2029, Motormännen (2017-02-24)
• Remissvar gällande Trafikverkets Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029, Motormännen (2017-11-30)
• Remissvar gällande förslag till Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033, Stockholms handelskammare (2022-02-22)
• Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033, Svensk Näringsliv (2022-02-28)
• Kvalitetsgranskning av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033
• Dyrare bränsle och bilskatt, Blipp ()
• Bensin-/bränslepriser | Internationell | SEK Swedish Krona / Liter
• Mål för transportpolitiken, Regeringen
• Greenhouse gas emissions from transport in Europe, EU (2022-10-26)