I avtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig under 2°C (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer) samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5°C.

Vidare ska världens länder se över sina löften vart femte år och helst även ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser. Dessutom ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet hos fattigare länder.

Avtalet vann laga kraft den 4 november 2016, men redan den 22 april skrevs avtalet under av representanter från en majoritet av världens länder. I och med att Syrien ratificerade avtalet i november 2017 hade alla länder i världen skrivit under eller ratificerat avtalet.

Donald Trump meddelade den 1 juni 2017 att USA ska lämna avtalet. Avtalets regler tillåter dock inte USA att lämna förrän tidigast i slutet av 2020. Den 20 januari 2021 skrev den presidenten Joe Biden under en presidentorder som gjorde så att USA åter anslöt sig till avtalet. [1]

Genomförandeplan i NDC

Genomförandet av Parisavtalet kräver ekonomisk och social omvandling, baserad på bästa tillgängliga vetenskap. Avtalet bygger på en 5-årig cykel av allt mer ambitiösa klimatåtgärder som genomförs av länder. Under 2020 ska länder ha lämnat in sina planer för klimatåtgärder som kallas nationellt bestämda bidrag (NDCs).

I NDC informerar länder vilka åtgärder de kommer att vidta för att minska sina utsläpp av växthusgaser för att nå målen i Parisavtalet. De anger också vilka åtgärder de kommer att vidta för att skapa förmåga att anpassa sig till effekterna av stigande temperaturer. [2] [3]

Bidrag till utvecklingsländer

Genom Cancun-avtalen 2010 åtog sig industriländernas parter, inom ramen för meningsfulla begränsningsåtgärder och öppenhet i genomförandet, till ett mål att gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020 för att möta utvecklingsländernas behov.

När Parisavtalet antogs bekräftade parterna detta mål, efterlyste en konkret färdplan för att uppnå målet senast 2020, och enades om att före 2025 ska partskonferensen som fungerar som möte mellan parterna i Parisavtalet (CMA) fastställa ett nytt kollektivt kvantifierat mål från ett golv på 100 miljarder USD per år. [4] [5] [6]

Gröna fonden

Green Climate Fund (GCF) är en fond som inrättats inom ramen för UNFCCC vid COP16 i Cancún, Mexiko, år 2010. Dess uppgift är att hjälpa utvecklingsländer med anpassningar till och motverka klimatförändringar. GCF är baserat i Incheon, Sydkorea. Den styrs av en styrelse med 24 medlemmar och stöds av ett sekretariat.

Målet för den gröna klimatfonden är att "stödja projekt, program, policyer och andra aktiviteter i utvecklingsländer med hjälp av tematiska finansieringsfönster". Det är meningen att den gröna klimatfonden ska vara centrum i ansträngningarna för att få fram klimatfinansiering under UNFCCC. [7]

Källor

• Parisavtalet, UNCFFF
• Parisavtalet, Naturvårdsverket
• Parisavtalet, Svenska regeringen
• Parisavtalet om klimatförändringar, Europeiska rådet
• The Paris Agreement, UNFCCC
• Green climate fund
• Climate Action Tracker
• Paris Agreement, Wikipedia
• Paris Agreement on climate change, European Council
• A.3.2. Understanding Global Warming of 1.5°C, IPCC
• Exactly How Much Has the Earth Warmed? And Does It Matter?, Forbes (2018-09-07)
• Paris Agreement - den legala texten