2022-11-05
I avtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig under 2°C (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer) samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5°C.
Vidare ska världens länder se över sina löften vart femte år och helst även ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser. Dessutom ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet hos fattigare länder.
Avtalet vann laga kraft den 4 november 2016, men redan den 22 april skrevs avtalet under av representanter från en majoritet av världens länder. I och med att Syrien ratificerade avtalet i november 2017 hade alla länder i världen skrivit under eller ratificerat avtalet.
Donald Trump meddelade den 1 juni 2017 att USA ska lämna avtalet. Avtalets regler tillåter dock inte USA att lämna förrän tidigast i slutet av 2020. Den 20 januari 2021 skrev den presidenten Joe Biden under en presidentorder som gjorde så att USA åter anslöt sig till avtalet. [1]
Genomförandet av Parisavtalet kräver ekonomisk och social omvandling, baserad på bästa tillgängliga vetenskap. Avtalet bygger på en 5-årig cykel av allt mer ambitiösa klimatåtgärder som genomförs av länder. Under 2020 ska länder ha lämnat in sina planer för klimatåtgärder som kallas nationellt bestämda bidrag (NDCs).
I NDC informerar länder vilka åtgärder de kommer att vidta för att minska sina utsläpp av växthusgaser för att nå målen i Parisavtalet. De anger också vilka åtgärder de kommer att vidta för att skapa förmåga att anpassa sig till effekterna av stigande temperaturer. [2] [3]
Genom Cancun-avtalen 2010 åtog sig industriländernas parter, inom ramen för meningsfulla begränsningsåtgärder och öppenhet i genomförandet, till ett mål att gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020 för att möta utvecklingsländernas behov.
När Parisavtalet antogs bekräftade parterna detta mål, efterlyste en konkret färdplan för att uppnå målet senast 2020, och enades om att före 2025 ska partskonferensen som fungerar som möte mellan parterna i Parisavtalet (CMA) fastställa ett nytt kollektivt kvantifierat mål från ett golv på 100 miljarder USD per år. [4] [5] [6]
Green Climate Fund (GCF) är en fond som inrättats inom ramen för UNFCCC vid COP16 i Cancún, Mexiko, år 2010. Dess uppgift är att hjälpa utvecklingsländer med anpassningar till och motverka klimatförändringar. GCF är baserat i Incheon, Sydkorea. Den styrs av en styrelse med 24 medlemmar och stöds av ett sekretariat.
Målet för den gröna klimatfonden är att "stödja projekt, program, policyer och andra aktiviteter i utvecklingsländer med hjälp av tematiska finansieringsfönster". Det är meningen att den gröna klimatfonden ska vara centrum i ansträngningarna för att få fram klimatfinansiering under UNFCCC. [7]
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se