SMHI

⇑ Klimatförändring i Sverige 1860-2021

Publ 2022-11-22

SMHI har analyserats sina historiska observationer för att bedöma hur klimatet ändrats över tid. En detaljerad analys har nu publicerats i en 89-sidig rapport från SMHI. [1]

Historiska observationer av temperatur, vegetationsperiodens längd, nederbörd, snö, globalstrålning och geostrofisk vind i Sverige har analyserats. Längden på de tillgängliga tidsserierna varierar mellan de olika variablerna. Det finns dagliga temperaturobservationer från Uppsala så långt tillbaka som 1722, medan startåret för de globalstrålningsmätningar från åtta svenska stationer som analyserats här är så sent som 1983. Klimatindikatorer som baseras på dessa observationer visar att:

• Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861-1890.
• Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år.
• Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950.
• Globalstrålningen har ökat med cirka 10 % sedan mitten av 1980-talet.
• Någon förändring av den geostrofiska vinden kan inte fastslås från 1940.

De ovan listade förändringarna syftar alla till årliga genomsnitt för hela Sverige. De är statistiskt signifikanta i de flesta fall. Bilden blir mer tvetydig då genomsnitt för olika landsdelar eller säsonger undersöks. Exempelvis är den ökade årsnederbörden mest ett resultat av ökad nederbörd under vinter och höst, medan det inte finns någon tydlig trend för sommar och vår. Det är också generellt sett svårare att fastslå förändringar i extremvärden. Exempelvis finns ingen signifikant trend vad gäller vinterns största snödjup, trots en tydlig minskning i antalet dagar med snötäcke.

⇑ Temperaturmätning

Publ 2022-11-22

SMHI säger att uppvärmningen i Sverige har stigit med 1,9 grader sedan 1800-talet och därmed går dubbelt så fort som det globala genomsnittet.[2] [3]

Rapporten redovisar problemen vid mätning av temperatur, t.ex. termometrarnas miljö, och olika metoder för att hantera bristerna med hjälp av olika modeller för korrigeringar.

SMHI skriver "Över hela perioden från 1860 till 2021 beräknas årsmedeltemperaturen ha ökat med i genomsnitt (0,13 ± 0,03) °C per decennium, se Figur 10. Den globala medeltemperaturen beräknas ha ökat med i genomsnitt (0,07 ± 0,01) °C per decennium för samma period (Joelsson et al. 2022b).".

Dessa uppgifter kan jämföras med Ole Humlum, Climate4you som säger att den globala värmestegringen är 0,17 °C/decennium. SMHIs uppgift om att värmestegeringen sker snabbare i Sverige än i resten av världen bör nog kollas. Den stämmer inte med den statistik jag redovisar om temperaturen i Arktis.

⇑ Nederbörd

Publ 2022-11-22

Mätning av nederbörd kräver observationer från många platser, då den till sin natur är mycket variabel i såväl rum som i tid. Nätverket av nederbördsstationer har genomgått många förändringar under de senaste 140 åren. Endast sju stationer har kompletta tidsserier från 1880. Extrema skyfall sker ofta under kort tid och inom begränsade områden som inte SMHI fångar i sin statistik.

⇑ Solinstrålning

Publ 2022-11-22

Solinstrålning är den totala mängden energi från solen som infaller mot en horisontell yta från alla riktningar på himlen. Under perioden 1983-2007 var 12 stationer för solstrålningsmätningar i drift. Samtliga stationer var utrustade med solföljare. Av ekonomiska skäl fick antalet stationer reduceras 2005-2007. Att solinstrålningen ökat så starkt som med 10% under bara 25 år är sensationellt. Och det är ju konstigt att mätningarna inte fick fortsätta. Hur mycket att solinstrålningen ändrats efter 2007 och vilken effekt har det haft på klimatet i landet?

Solinstrålning, SMHI

⇑ Överdödlig

Publ 2022-11-22

SMHI skriver "Under den ovanligt varma sommaren 2018 bedömde Folkhälsomyndigheten (2019) en överdödlighet på cirka 700 fall i Sverige." Däremot nämner man inte "att kallt väder dödar 20 gånger så många människor som varmt väder. Och att måttliga temperaturer skördar betydligt fler dödsfall än extrema." [4]

⇑ Källor

Publ 2022-11-22

• Observerad klimatförändring i Sverige 1860-2021
• Croll Revisited: Why is the Northern Hemisphere Warmer than the Southern Hemisphere, Sarah M. Kang, Richard Seager, Columbia University, New York, pdf ()
• Temperatur, Arktis, Klimatfakta.info