Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-02-08

Regn, nederbörd

Innehåll: Kondensation | Koalocens | Bergeron | Avunstning | Grundvatten | Surhet, pH | Världens nederbörd | Sverige nederbörd | Grundvatten | Källor

Regn är vatten som faller ur moln. Det är källa för färskt vatten i stora delar på jorden. Mängden regn ökade i slutet av 1950-talet och ligger sedan kvar på denna nivå med undantag för två riktigt blöta år.

Regn är nederbörd av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar mellan 0,5 och 5,0 mm, men kan bli ända upp till 10 mm. Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden

I moln finns små droppar av vatten. De hålls uppe av svaga uppvindar i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer tills att de blir så tunga de faller ur molnet. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.

Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.

 Kondensation

ändringsdatum

Moln bildas genom att fuktig luft närmast när den soluppvärmda marken, värms upp och blir lättare stiger. Molndroppar bildas och växer genom kondensation. Det kan ta dagar att bilda regndroppar, med det kan regna redan 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.

 Koalocens

ändringsdatum

Vid koalocence eller kollisionstillväxt, dras flera små droppar dras tillsammans. Der beror ofta på en skillnad i storlek. Denna process är viktig i moln med temperatur över -10 °C.

 Bergeron

ändringsdatum

När moln bildas är temperaturen ofta lägre än -10 °C. Vattendroppar är då underkylda. När sådant moln har en blandning mellan iskristaller och vattendroppar kan nederbörd skapas genom bergeronprocessen.

Processen bygger på att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Detta leder till en snabb tillväxt av iskristaller och färre vattendroppar. Iskristaller är tillräcklig stora faller de ur molnet och kan smälta till regn. Det kan räcka med 300 meter luftlager med temperatur över 0 °C för att smälta snöflingor.

 Avunstning

ändringsdatum

När regndroppen faller minskar storleken genom avdunstning. För att droppen inte ska avdunsta helt, krävs en molnhöjd på flera kilometer. Sådana moln är nimbostratus och cumulonimbus, vilka genererar mest regn.

 Grundvatten

ändringsdatum

Den nederbörd som inte avdunstar eller tas upp av växter, sipprar ner och fyller ut markens tomrum och berggrundens sprickor. Det vattnet kallas grundvatten.

 Surhet, pH

ändringsdatum

Vanligtvis har regn ett pH precis under 6 då atmosfärisk koldioxid löses upp i droppen och formar en mindre mängd kolsyra vilket ger lägre pH. Regn med pH under 5,6 räknas som surt regn.

 Världens nederbörd

2022-02-08

Denna indikator visar årliga anomalier jämfört med den genomsnittliga nederbörden från 1901 till 2000 baserat på nederbörds- och snöfallsmätningar från landbaserat väder ...

Nederbörden anges i millimeter per år och definieras som alla typer av vatten som faller från moln som en vätska eller ett fast ämne.

Genomsnittlig månadsnederbörd, mätt i millimeter per månad. Värden på landsnivå skapades genom att genomsnittet beräknade alla rutnätsceller vars tyngdpunkter var inom gränsen.

 Sverige nederbörd

ändringsdatum

Årsnederbörden i Sverige av regn och snö är i allmänhet på 500- 800 mm. Mest nederbörd faller i Sveriges västra delar. Nederbörd har ökat i större delen av landet.

Sett mer i detalj har nederbörden ökat samtliga årstider utom hösten där den snarast minskat något i större delen av landet. I sydöstra Norrland har dock även vintern blivit torrare. De två åren 2003 och 2004 drabbades södra Sverige och då framför allt Småland av mycket kraftiga sommarregn med omfattande översvämningar som följd. [1]

I nästan hela landet har också nederbörden ökat, med omkring 10%. jämfört med normalperioden 1961-1990. Stigningen skedde mellan 1980 och 2012. Därefter har nedbörden minskat [2]

title

Årsmedelnederbörd 1860-2019. SMHI

Mängden skyfall, eller extremt regnande, har varierat över tiden. SMHI skriver att det skett en "minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet."

Dock visar deras diagram något annat, nämligen att det genomsnittliga mängden minskar kraftigt från 2008.

title

Genomsnitt största mängd nederbörd under ett dygn, SMHI

 Grundvatten

ändringsdatum

Grundvattennivån varierar under naturliga förhållanden både under ett år och mellan år beroende på väderleken. Utöver vädret spelar det också roll om det till exempel är ett stort eller litet magasin eller om marken ligger i en dal eller på en höjd. Om mätningarna är gjorda uppe på en höjd kan man förvänta sig att grundvattennivån ligger djupare än om mätningarna är gjorda nära en sjö.[3] [4]

Stora vattenmagasin, till exempel sjöar och grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar kan lagra mer vatten, men kräver också mer nederbörd för att fyllas på, vilket kan ta månader eller år. Typen är regn är också av väsentlig. Om det regnar lite varje dag under sommaren avdunstar det mesta. Om det däremot kommer mycket nederbörd på en gång så rinner vattnet ned i marken och kan fylla på magasinen.

Varje månad publicerar SGU en sammanställning över den aktuella grundvattensituationen i landet. [5]

 Källor

2022-02-08

Fotnoter

Mer att läsa

Översvämning
IPCC: Översvämning
Moln
Moln
Vattenånga
Henrik Svensmark
Nederbörd
Översvämning
IPCC: Översvämning
Precipitation
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.