2021-08-25
Globalt sett är översvämningar en av de stora naturkatastrofer som årligen orsakar flest dödsoffer och störst ekonomisk skada.
I Sverige är vi relativt förskonade från sådana stora översvämningskatastrofer och dödsfall i samband med översvämningar är här mycket sällsynta. De materiella skadorna och kostnaderna för samhället till följd av översvämningar är dock betydande.
I Sverige orsakas översvämningar främst av stor vattentillförsel till sjöar och vattendrag från kraftiga regn eller snösmältning. Den naturliga årstidsväxlingen gör att höga vattenflöden och mindre översvämningar återkommer regelbundet i de norra delarna av landet i samband med snösmältningen.
I vissa områden har sedan långt tillbaka den positiva effekten av upprepad översvämning utnyttjats genom att pålagring av sediment gödslat betes- och slåttermarker.
Översvämningar som orsakas av stora regnmängder förekommer i norra Sverige främst under sommaren eller hösten, medan de i södra Sverige kan inträffa under större delen av året.
SMHI har en omfattande redovisning av ett större antal översvämningar i Sverige. Den äldsta är från 1596.[1]
Vattennivåer och vattenflöden beror av nederbörd, snösmältning och avdunstning. I vissa fall är det den ökade nederbörden som har störst påverkan, i andra fall den ökade avdunstningen eller den förändrade snösmältningen. Framtidens vattennivåer och vattenflöden kommer därför att förändras på olika sätt i olika delar av landet. [2]
För att ge en översiktlig bild av den framtida översvämningsrisken redovisa SMHI en analys av 100-årsflödenas förändring i framtida klimat. Med ett 100-årsflöde menas att händelsen i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under en 100-årsperiod.
SMHI publicerar karto med förändring av 100-årsflödets storlek. Överst visas förändringen i medeltal för perioden 2021-2050 jämfört med 1963-1992 och nederst motsvarande för perioden 2069-2098.
I Norrlands inland och norra kustland samt delar av Svealand beräknas100-årsflödena minska. I detta område inträffar vanligtvis de högsta flödena under vårfloden, som i ett framtida varmare klimat blir lägre än idag.
I nordvästra Norrland, södra Norrlands kustland, i de södra fjälltrakterna samt i stora delar av Götaland beräknas istället 100-årsflödena att öka i framtiden, på grund av den ökade nederbörden.
Man bör observera att kartorna till höger har helt orealiska förutsättningar med t.ex. fördubblad användning av kol.
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se