Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-03-08

Kriget i Ukraina

Innehåll: Kol | Gas och olja | Kärnkraft | Elnätet | Källor

Den ryska invasionen i Ukraina påverkar klimatet. Flödet av olja och gas förändras. Kärnkraftverk ockuperas. Krigets maskiner avger koldioxid.

 Kol
2022-03-03

Kol svarar för cirka en tredjedel av landets energiproduktion. Kolbrytning har historiskt sett varit en viktig industri i Ukraina. Kolbrytning i Ukraina förknippas ofta med kolrika regionen Donet i östra Ukraina, men områden Lviv-Volhynian och Dnepr har också kolbrytning. Donet i östra Ukraina är den mest utvecklade och mycket större kolgruvregionen i landet.

Ukraina var tills nyligen den tredje största kolproducenten i Europa. 1976 var den nationella produktionen 218 miljoner ton. År 2016 hade produktionen sjunkit till 41 miljoner ton. Donets med 90 % av landets reserver, har av tre sammankopplade problem:

  1. gruvor är inte tillräckligt lönsamma för att upprätthålla kapitalinvesteringar, vilket resulterar i tjugo år gammal gruvutrustning och processer,
  2. regeringen, med råd från Internationella valutafonden, har avbrutit 600 miljoner dollar årliga gruvsubventioner, och
  3. den ukrainska regeringen vägrar köpa från gruvor som kontrolleras av den självutnämnda folkrepubliken Donetsk och folkrepubliken Luhansk. [1]

 Gas och olja
2022-03-07

Ukraina har varit starkt beroende av naturgas och olja från Ryssland. Höjda priser på främst naturgas har tvingat Ukraina att minska importen, vilket periodvis har lett till energibrist.

Den billiga gas som kom från Ryssland under sovjettiden lade grunden till slöseri med energi, en vana som Ukraina har haft svårt att göra sig kvitt. Energikonsumtionen i Ukraina har relativt sett varit mycket högre än i västra Europa.

En stor del av den ryska olja och gas som säljs till Västeuropa har brukat transporteras genom rörledningar från sovjettiden över ukrainskt territorium. Det har inbringat Ukraina stora inkomster i form av så kallade transitavgifter. Återkommande tvister med Ryssland om priset på naturgasköp och om transitavgifterna vid flera tillfällen orsakat stora störningar i leveranserna till övriga Europa.

Andelen av den ryska gasexporten som går via Ukraina sjönk från cirka 80 procent till 60 procent i och med att rörledningen Nord Stream i Östersjön togs i bruk 2011-2012. Den fortsatta utbyggnaden i Östersjön av Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland, och perspektivet att inkomsterna minskar ytterligare, oroar Ukraina.

Inför nyåret 2020 slöts ett nytt avtal med Ryssland om minskade volymer, och de kommer att fortsätta reduceras. 2024 beräknas transitgasen genom Ukraina ha minskat till 40 miljarder kubikmeter per år från 65 miljarder kubikmeter 2020. Det tidigare kontraktet var på 90 miljarder. [2]

Den ryska energijätten Gazprom säger att naturgasexporten utanför före detta Sovjetunionens länder minskade med 32,6 % på årsbasis i januari - februari till 23,2 miljarder kubikmeter.[3]

title

Gasledningar i Ukraina

Ukrainas system för transport av naturgas är ett komplex av pipelines. Det är ett av de största system för gasöverföring i världen.

Systemet är kopplat till pipelines för gas i Ryssland och Vitryssland å ena sidan och i Polen, Rumänien, Moldavien, Ungern och Slovakien å andra sidan. Det ägs av Ukrainas regering och drivs av Ukrtransgaz. Vissa lokala pipelines ägs av regionala gasbolag.[4]

Från årsskiftet 2008-2009 uppstod en konflikt mellan Ryssland och Ukraina om vilket pris Ukraina skulle betala för rysk naturgas. Det statskontrollerade ryska energibolaget Gazprom anklagade Ukrainas motsvarande bolag Naftogaz för att ha stulit 65,3 miljoner kubikmeter gas. Ukraina anklagade Ryssland för att ha höjt priserna oproportionerligt mycket. Båda parter var mycket angelägna om att i Västeuropa framstå som oskyldiga till problemen.[5]

 Kärnkraft
2022-03-03

Sex av Ukrainas 15 kärnkraftverk har stängts av efter den ryska invasionen av landet. [6]

Ukraina har fyra kärnkraftverk med 15 reaktorer i Rivne nära polska gränsen och södra Ukraina. Den totala installerade kärnkraftskapaciteten är över 13 GWe, på 7:e plats i världen 2020. Energoatom, ett ukrainskt statligt företag, driver alla fyra aktiva kärnkraftverk i Ukraina. 2019 levererade kärnkraft över 20 % av Ukrainas energi.

Kärnkraften svarat för 50% av elproduktion. Det är den 3:e största andelen, bara Frankrike och Slovakien hade en högre andel. Det största kärnkraftverket i Europa finns i Ukraina.

Tjernobylkatastrofen 1986 i norra Ukraina var världens allvarligaste kärnkraftsolycka. En explosion och brand släppte ut stora mängder radioaktiv förorening i atmosfären, som spred sig över stora delar av västra Sovjetunionen och Europa. Det anses vara den värsta kärnkraftsolyckan i historien.

title

Kärnkraftverket Zaporizhzhia i Ukraina

Brist på kol för Ukrainas koleldade kraftverk på grund av kriget i Donbass och en avstängning av en av de sex reaktorerna i Zaporizhzhia kärnkraftverk, norr om Krym (Krim), ledde till strömavbrott i hela landet i december 2014.

Ukraina importerade tidigare sitt kärnbränsle uteslutande från Ryssland, men får från 2008 även kärnbränsle från Westinghouse. Sedan 2014 växte Westinghouses andel av importen till mer än 30 %. 2018 förlängdes Westinghouses kontrakt att leverera bränsle till 2025. Olja och naturgas tillhandahåller resten av landets energi; dessa importeras också från fd Sovjetunionen. [7]

Reaktorteknik

Ukrainas kärnkraftverk använder tekniken "vatten-vatten-energireaktor" (VVER). Den är en ursprungligen utvecklad OKB Gidropress i Ryssland. Tekniken utvecklades ursprungligen före 1970-talet och har kontinuerligt uppdaterats.

Som ett resultat är namnet VVER associerat med en mängd olika reaktorkonstruktioner som sträcker sig från generation I till moderna generation III+. Effekten sträcker sig från 70 till 1300 MWe, med konstruktioner på upp till 1700 MWe under utveckling.

VVER-kraftverk har mestadels installerats i Ryssland och fd Sovjetunionen, men även i Kina, Tjeckien, Finland, Tyskland, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Indien, Iran och Ukraina. Länder som planerar att införa VVER-reaktorer inkluderar Bangladesh, Egypten, Jordanien och Turkiet. [8]

Tjernobyl-reaktorn var av typen RBMK[9], vilket betyder 'Högtrycksreaktor av kanaltyp'. Den är en annan konstruktion än den som använts i de reaktorer Ukraina har idag.

 Elnätet
2022-03-06

Ukrainas elnät var tidigare kopplat till Rysslands nät, men är fn ett nationellt nät utan koppling till nät i andra länder. Tester pågår för att i stället koppla Ukrainas elnät till EUs elnät.

Projektet hade varit en gemensam prioritet under lång tid, som ett strategiskt initiativ för att öka Ukrainas energioberoende. Dagen som Ukraina började genomföra ett isoleringslägestest, det första steget i förberedelserna för den framtida synkroniseringen med EU, attackerade ryska militära styrkor landet. Ukraina har sedan dess beslutat att inte återansluta sitt nät till Ryssland och har bett EU om nödsynkronisering med det europeiska nätet så snart som möjligt. [10]

Ukraina förväntas ansluta sig till EU:s kraftöverföringssystem inom en vecka. Tillkännagivandet gjordes den 8 mars av Ukrainas energiminister Herman Halushchenko. [11]

 Källor
2022-03-06

Fotnoter

Etiketter med länkar

Ryssland
Ryssland (Artikel)
Olja
Petroleum, olja (Artikel)
Gas
Byggnadssektorn (Artikel)
Kärnkraft
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Stödet för ny kärnkraft i Sverige rekordhögt (Nyhet)
Kärnkraft (Artikel)
SMR - Små modulära reaktorer (Artikel)
Ukraina
Ryssland (Artikel)
Elnät
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
Climate4you Update May 2022
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.