Begreppet skog är svårdefinierat. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations definition av skog är ett minst 5 000 kvadratmeter område med träd som är högre än fem meter och trädkronorna som tillsammans täcker minst tio procent av arealen.

Definitionen ändrades mellan 1990 och 2000, varvid mycket större arealer kom att räknas som skog. Kalhyggen i området som tillfälligt står utan träd inräknas i skogen.

Större areal

De största skogsområdena på jorden utgörs idag av de tropiska regnskogarna, och tajgan i de tempererade regionerna. I varje klimatzon krävs ett särskilt mått av nederbörd, nödvändig för skogens existens. Annars går växtligheten över till savann, tundra eller öken.

Skogar tar upp och binder stora mängder koldioxid och producerar av syre.

Skogen har ekonomisk betydelse för människan. Skogsbruk bedrivs över hela världen och den skogliga kunskapen sammanfattas i begreppet skogsvetenskap.

Skogstyper

Urskog är skog som inte nyttjats av människan. Motsatsen är kulturskog och trädplantage. Ett mellanting är naturskog som inte påverkats av människan under lång tid..

Skogar kan delas i i fem olika typer:

• Regnskog
• Taiga
• Granskog
• Galleriskog
• Mangroveskog

Skogsavverkning

Avverkning av skog och gröna växter minskar växtlighetens upptag av koldioxid från atmosfären.27)

Vid COP 19 2019 träffades ett avtal om att minska utsläppen från avskogning. Utvecklingsländer ska få resultatbaserad ersättning för att de avstår att avverka träd (Redd+).[1]

Avskogning svarar för ungefär 20% av de globala utsläppen av koldioxid. UK, US, Norge och Tyskland kom överens om ett bidrag till Världsbankens fond BioCarbon Fund[2]

När det blir mer koldioxid i atmosfären så kommer nästan alla träd få ökad förmåga att uppta vatten. Och det gör det sannolikt att efter en tid kommer träd sprida sig till områden där det tidigare inte var möjligt på grund av bristen på vatten. Man kan alltså förvänta sig att jorden blir grönare med större förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären.[3]

Det är osäkert hur mycket skogen inverkar på atmosfärens koldioxid. Levande träd konsumerar koldioxid, samtidigt träd som dött eller förbränts avger koldioxid. Dessa förlopp som sker under lång tid och stora områden är mycket svåra att mäta.

Forskare menar att ökad CO2 i atmosfären leder till kraftigt ökad inlagring av kol i biomassa:

"Med ökande atmosfärisk CO2 och ett förändrat klimat kommer förändringar i både växternas vattenanvändningseffektivitet och nederbördsregimer. Effekterna av dessa förändringar på skogarna, inklusive återkopplingar till kolkretsloppet, är komplexa. Genom en teoretisk analys som kombinerar CO2, markfuktighetsdynamik och individbaserad konkurrens i skogar, finner vi att (i) kolinlagring har ett komplext och betydande beroende av nederbördsmängd och tidpunkt och (ii) den huvudsakliga effekten av att öka CO2 i vattenbegränsade skogar är en minskning av den tid träd spenderar i vattenbegränsning. Denna huvudeffekt förutspås minska konkurrenskraftiga överinvesteringar i fina rötter, driva konkurrenskraftiga träd för att öka investeringarna i vedartad biomassa och kraftigt öka skogens kolinlagring i levande biomassa."[4]

Skogsbränder

Skogsbränder är en naturlig, och viktig, del av ekosystemet. Sambandet mellan skogsbränder och klimatförändringar är komplicerat och osäkert. Många andra faktorer spelar en minst lika stor roll för skogsbrändernas antal och omfattning.

För att omfattande skogsbränder ska inträffa måste fyra förutsättningar vara uppfyllda: det måste ha varit torrt en längre tid, temperaturerna måste vara ganska höga, det måste finnas tillräckligt med bränsle och det måste finnas något som antänder skogen, såsom ett blixtnedslag eller en människa som slarvar med elden. [5]

Amazonas regnskog

Amazonas regnskog är en fuktig bredbladig tropisk regnskog i Amazonas som täcker större delen av Amazonas avrinningsområde i Sydamerika. Denna bassäng omfattar 7 000 000 km2 (2 700 000 sq mi), varav 5 500 000 km2 täcks av regnskogen. Denna region inkluderar territorium som tillhör nio nationer och 3 344 formellt erkända inhemska territorier.[6]

Ökningen av bränder i Amazonas i Brasilien orsakar internationell upprördhet. Många anser att bränderna förstör världens största regnskog, Amazonas, som de säger är "världens lungor". "Amazonas förblir en nettokälla till syre idag", säger CNN. "Amazonas kallas ofta för jordens "lungor", eftersom dess stora skogar släpper ut syre och lagrar koldioxid", hävdade New York Times.

Men Amazonas producerar mycket syre men den använder samma mängd syre genom andning. Växter använder andning för att omvandla näringsämnen från jorden till energi. De använder fotosyntes för att omvandla ljus till kemisk energi, som senare kan användas i andning.

Andra påstår att "Om tillräckligt med regnskog går förlorad och inte kan återställas, kommer området att bli en savann, som inte lagrar så mycket kol. Men Amazonas producerar mycket syre, men det gör sojagårdar och betesmarker också.

Det finns en ökning av bränderna i Brasilien och något bör göras åt det. Antalet bränder 2019 var 80 % högre än 2018, är det bara 7 % högre än genomsnittet för de senaste 10 åren sedan. [7]

Skog i Sverige

Sveriges yta är till 70% täckt av skog. Av Sveriges totala landyta på närmare 41 miljoner hektar räknas cirka 28 miljoner hektar som skogsmark. Av den är 22,7 produktiv skogsmark med i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.

De senaste 100 åren har mängden skog fördubblats i Sverige tack vare utvecklingen av ett hållbart skogsbruk. Minst två träd planteras för varje träd som skördas. Tillväxten i de svenska skogarna är större än avverkningen. Den genomsnittliga årstillväxten ligger på drygt 120 miljoner skogskubikmeter.

Nästan hälften av Sveriges skogar ägs av enskilda människor. Det är fler än 320.000 privata skogsägare. I många familjer går skogen i arv och brukas i generation efter generation.

Uppskattningsvis finns 4 miljarder hektar skog i världen, men det saknas tillförlitliga siffror. Det är inte många länder i världen som har tillgång till så noggranna siffror som Sverige genom Riksskogstaxeringen. I många delar av världen är skogen fortfarande i hög utsträckning en energikälla som används för att laga mat, värma vatten och bostäder. [8]

När träd växer binder de koldioxid via fotosyntesen och lagrar det i veden och rötterna. En kubikmeter vanlig svensk barrved sägs innehålla cirka 200 kilo rent kol, eller 734 kilo koldioxid.

Kolbindningen i Sveriges skogar varierar dock totalt mellan åren. 2012 var den cirka 42 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 2005, med stormen Gudrun var inbindningen bara 35 miljoner ton.

Lagstiftning

Skogsbruk regleras i flera lagar[9]

• Skogsvårdslagen
• Miljöbalken i skogen
• Skogsodlingsmaterial
• Timmerförordningen
• Virkesmätningslagen

Till dessa kommer Äganderätten och allemansrätten[10]. I regeringsformen, som är en grundlag, anges varje medborgares fri- och rättigheter. Viktiga sådana är äganderätt och allemansrätt.

Forskning

SLU forskar om alla aspekter av skog, inte bara produktion av skogsråvara. Man intresserar sig också för skogshistoria, skogsskydd, genteknik, trävetenskap, biologisk mångfald, bioenergi, mm. [11]

Källor

• Skog, Wikipedia
• Skogsstyrelsen
• Skogsindustrierna
• Testimony by Michael Shellenberger before the House Agriculture Committee on "Climate Change and the U.S. Agriculture and Forestry Sectors" (2021-02-28)
• Skogssverige
• Svenskt trä
• Agnes Karnatz: EU ska inte detaljstyra svenskt skogsbruk, GP (2021-07-13)
• Holmens vd: EU:s nya skogsstrategi är "mycket problematisk", Tidningen Näringslivet (2021-07-13)
• Skogsaktuellt
• Skogspolitik, Lantbrukarnas Riksförbund
• Slutreplik: Skogen behöver tvärvetenskap, Tomas Lundmark, Skogsaktuellt (2021-02-12)
• Tomas Lundmark, professor, SLU: "Den viktigaste frågan: Vilket samhälle vill du se i framtiden?", Skogssällskapet (2018-03-07)
• EU:s nya skogsstrategi på tvärs med svensk skogspolitik, Skogsstyrelsen (2021-07-16)
• Regeringen vill satsa 2,4 miljarder för att skydda skogen, svt (2021-09-13)
• Skogen behöver ett flexiblare skydd, Centerpartiet (2021-06-03)
• Skog, Centerpartiet
• Klimatet och skogen, Naturvårdsverket
• "EU-förslag straffar ut Sveriges skogsbruk", Emma Wiesner (C), SvD Debatt (2021-1209)
• Röjda skogar minskar risken för bränder, Tege Tornvall, DN, Klimatsans (2022-05-24)
• Redd+, UNFCCC
• Sweden to EU: Hands off our forests, Politico (2022-12-07)