Nyheter

Fritextsök

Index

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

_ Klimatfakta.info

2022-01-14

Vindkraftverk

Innehåll: Ekonomi | Produktion i Sverige | Livscykelanalys | Ägare | Buller | Ekonomiska förluster | Utredning om att begränsa det kommunala vetot | Politiska partierna | Källor

Av energitillförseln i Sverige kom 2019 3% från vindkraften. Kina ägare 20% av vindkraften i Sverige. Protesterna blir allt starkare buller, mm.

title

Vindkraft är produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

Vindkraften är en form av omvandlad solenergi och drivs av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften vill röra sig från det högre till det lägre trycket. Som en följd av jordens rotation förskjuts vindriktningen till att mer följa linjerna för lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas för corioliseffekten.

Vindkraft har horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 - 160 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 220 m turbindiameter och 12 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft.

Vindturbinen hos ett vindkraftverk verkar genom den lyftkraft som alstras på dess vingar/turbinblad. Bladspetsarna rör sig med typiskt 7-8 gånger vindens hastighet och den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande.

En vindturbin är verksam över hela den yta som sveps av turbinbladen, och alltså inte bara av bladytan, som typiskt uppgår till omkring 3 % av den svepta ytan. Men det är bara turbinbladen och de konstruktioner som krävs för dessa (axlar, torn, elutrustning etc) som kostar något. Därför är vindturbinen en materialsnål anordning, vilket förklarar dess förhållandevis goda ekonomi.

I Sverige installerades 357 vindkraftverk under 2020, med 1,4 GW i installerad effekt. Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk. Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 16 procent till Sveriges elproduktion under 2020, vilket motsvarar 27,5 TWh. Piteå kommun har störst installerad effekt från vindkraft.[1]

Energimyndigheten publicerar ny officiell statistik över vindkraft i Sverige. Den visar att det under 2020 producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk i Sverige jämfört med 19,8 TWh år 2019.

Den totala installerade effekten uppgick till 10 GW år 2020 jämfört med 8,7 GW år 2019. 10 GW vindkraft skulle kunna producera mer el årligen än Stockholms län använder under ett helt år.[2]

 Ekonomi

Landbaserad vindkraft kostar i denna studie cirka 51 öre/kWh och havsbaserad vindkraft 75-79 öre/kWh. Vindkraft är berättigad till elcertifikat som idag har ett värde på 7-10 öre/kWh vilket leder till att landbaserad vindkraft behöver ett elpris på 40-45 öre för att vara lönsam. Dessa siffror är starkt beroende av investeringskostnaden och elproduktionen.

Ett modernt vindkraftverk har efter cirka 4-6 månaders drift producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för till exempel ett oljekondenskraftverk är cirka 12 %.[3]

 Produktion i Sverige

Det finns 4200 vindkraftverk i Sverige.[4] Vindkraften producerade 14 TWh av energitillförseln 2019 vilket är 3% av den totala produktionen på 544 TWh. Den totala elproduktionen i Sverige 2020 uppgick till 159 TWh. Av det svarar Vindkraften för 27,6 TWh, dvs 17 %.[5]

Målet om 100 procent förnybart elsystem innebär att den svenska vindkraften behöver bli ungefär lika stor som vattenkraften, dvs en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen kan det behövas cirka 4 000-6 000 vindkraftverk år 2040.[6]

Vindbrukskollen är en nationell kartjänst om etablering av vindkraftverk som ges ut av länsstyrelserna. För att kunna leverera en så bra produkt som möjligt till dig arbetar vi kontinuerligt med att uppdatera och kvalitetssäkra informationen i kartjänsten tillsammans med bland annat landets kommuner och projektörer/ägare av vindkraftverk. Vindbrukskollen är en frivillig kartjänst som ger en överblicksbild och bör därför ses som en vägledning. [7]

 Livscykelanalys
källans datum

De flesta moderna vindkraftverk består till största del, mellan 80 och 90% av vikten, av stål och järn. Metallerna kan återvinnas om de inte återanvänds när vindkraftverket nedmonteras. Återvinning av rotorblad som är gjorda av glasfiberkomposit är mer osäker, då incitamenten för återvinning varit låga på grund av låga kostnader för nytt material. Det finns dock redan idag flera olika återvinningstekniker, som t ex malning och inblandning som fyllnadsmedel i byggnadsmaterial och andra kompositmaterial. Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling och det pågår initiativ för att återanvända hela rotorblad i olika applikationer. [8]

title Urspungsmärkning och miljöpåverkan på vår el, Vattenfall

Vid produktion av el med olika energikällor uppstår miljöpåverkan, bland annat i form av koldioxidutsläpp (CO2). Livscykelanalysen beskriver elens totala miljöpåverkan, från bränsleproduktion, byggande, drift och underhåll till hantering av restprodukter och nedmontering av kraftverken.[9]

 Ägare
källans datum

Ett kinesiskt statligt ägt kärnkraftsbolag står bakom närmare en femtedel av de mångmiljardinvesteringar som görs i svensk vindkraft.

- Kinas investeringar utanför Kina har en direkt koppling till Kinas nationella säkerhetsintressen, kärnintressen, säger Oscar Almén som är Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Den absoluta majoriteten av alla investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Det är en brokig skara av bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag som ser en möjlighet att tjäna pengar när den svenska vindkraften byggs ut.

En av de allra största investerarna är en statligt ägd kinesisk kärnkraftsjätte som på kort tid även blivit en av de största energiinvesterarna i resten av världen, inte minst i Europa.

Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel.[10]

En statlig utredning lämnade ett förslag om utländska investeringar i november 2021. Det väntas leda till en lag om att företagsköp som är känsliga från nationell säkerhetssynpunkt ska kunna stoppas. Dit hör bland annat transporter, kritisk infrastruktur och energi.[11]

 Buller
källans datum

Vid mätning av buller används instrument, som filtrerar bort en del av signalen. Vanligen används filter av typ A, som efterliknar det mänskliga örats känslighet. Det betyder att frekvenser lägre än 20 Hz och högre än 20.000 Hz inte registreras. Filter typ C dämpar de låga frekvenserna något mindre medan typ G dämpar frekvenser högre än 20 Hz. Typ Z registrerar alla frekvenser i full styrka, vilket emellertid kräver speciell utrustning, som inte är så vanlig. [12]

Ljudet från vindkraftverk påverkar sömnen negativt enligt en utredning vid Göteborgs universitet. "Jag tycker resultatet är väldigt intressant. Dels med tanke på att vi ser påverkan vid så pass låga nivåer, och dels för att vi ser att objektiva data stöttas av det som testpersonerna själva säger att de upplevt. " säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin.[13]

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i flera avgöranden uttalat sig om buller från vindkraftverk. Av avgörandena går att utläsa att fast praxis är att bullret från vindkraftverken inte får överstiga 40 dB(A) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder och att sökanden ska visa att han har tekniska och faktiska förutsättningar att klara den nivån. Det krävs inte någon marginal till detta värde.

MÖD har vidare uttalat att bullervillkor 35 dB(A) kan behövas i naturreservat som särskilt pekats ut som tyst område i den fördjupade översiktsplanen. Det finns exempel på att lågfrekvent buller villkorsreglerats.[14]

Regler om omgivningsbuller anges i Plan- och Bygglagen (2010:900) 4§.[15]

I en forskningsrapport sammanfattas bullerproblemet:

"Det råder enighet om att det infraljud som genereras av vindkraftverk har nivåer långt under vad som är möjligt att uppfatta, detta även på nära avstånd till verken men förstås i ännu högre utsträckning på avstånd där bostäder är belägna. Det infraljud som uppmätts från vindkraftverk tycks inte vara högre än den exponering människor utsätts för dagligen från andra ljudkällor i omgivningen. Mätningar av infraljud har ibland visat sig överskrida bakgrundsnivåer i frekvenserna då bladen passerar tornet och dess övertoner men det finns även mätningar där dessa frekvenser inte kan observeras. Nivåerna av infraljud ligger långt under svenska riktvärden för nivåer i arbetslivet, vilka ligger 5-10 dB över nivåer där infraljud börjar bli hörbart (Arbetsmiljöverket 2005). Det finns för närvarande inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter (Arbetsmiljöverket 2005)."[16]

 Ekonomiska förluster
2022-01-14

Ägare av villor och andra fastigheter gör stora förluster vid planering, byggande och drift av vindkraftverk.

I studien, som är den första i sitt slag i Sverige, har man analyserat nära 100 000 försäljningar av småhusfastigheter under perioden 2013-2018, deras försäljningspris och avstånd till närmaste vindkraftverk. Resultatet visar bland annat ett 20 procent lägre genomsnittligt försäljningspris för fastigheter två kilometer från vindkraft jämfört med priset på fastigheter 20 kilometer eller längre ifrån.

Allra störst prisfall noteras för fastigheter på mellan noll och två kilometer från vindkraftsetableringar med tio eller fler verk, med ett genomsnittligt fall på 30 procent.

"Allt detta tyder på behovet av en nationell politik, inte bara för att bygga ut vindkraftsproduktionen (som pågår), och eventuellt avskaffa kommuners möjlighet att lägga in sitt veto mot planerade vindkraftsetableringar (som utreds just nu), utan också för att hantera individuella krav på ersättning. och förstörd natur orsakad av vindparker. För närvarande analyserar en statlig utredning möjligheten att avskaffa kommuners möjlighet att lägga veto mot planerade vindkraftsetableringar. Som internationell forskning visar skulle en sådan åtgärd sannolikt stärka lokala intressenters känsla av maktlöshet och minska deras förtroende för samhällets institutioner. Detta är ett tema utanför denna artikels omfattning, men ett mycket viktigt ämne för framtida forskning." [17]

Boende i Västervik överlämnade 2022-01-13 1.023 skadeståndskrav till kommunen avseende tre vindkraftsetableringar i Tribbhult, Lervik och Lebo. Fastigheter har nästan helt förlorar sitt värde upp till 2 km från ett vindkraftverk. I Lerviks har byggnadsnämnden godkänt 200m höga vindkraftsverk på mindre än 600m avstånd från bostäder. [18]

 Utredning om att begränsa det kommunala vetot
källans datum

Miljöpartisten Lise Nordin har lagt fram en statlig utredning "En rättssäker vindkraftsprövning" om att begränsa den kommunala påverkan vid byggande av vindkraft i kommunen.

Det är en ändring av regeln i miljöbalken "Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det."

Nordin föreslår att kommunen måste ta ställning till uppförande på ett tidigt stadium, men då finns risken att de boende inte får tillfälle att sätta sig in i projektet. Hon föreslår också att kommunens beslut endast får gälla lokaliseringen och inte vindkraftens konsekvenser.

Det finns olika uppgifter om hur ofta kommuner stoppar vindkraftprojekt. Mellan 2014-2018 stoppades sju procent i de nordligaste länen. Antalet var dubbelt upp för övriga Sverige. Under 2010-2019 stoppades 25% av projekten. Det tyder på att antalet stopp minskar.

Enligt Svensk Vindenergi har vindkraften i Sverige byggts ut så att den 2021 redan uppnått det statliga målet för 2030. [19]

 Politiska partierna
2022-01-04

Överenskommelse om den svenska energipolitiken

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.[20]

Socialdemokraterna

Många vill bygga och investera i förnybara energislag så som vindkraft i Sverige. Därför har vi fattat beslut för att förenkla utbyggnaden av vindkraft till havs, som kan ge kraftigt ökad energiproduktion särskilt i södra Sverige.

Idag finns det ansökningar [alla kommer ej realiseras] om anslutning hos Svenska Kraftnät som motsvarar över 350 TWh el, bara för södra Sverige. Det är mer än dubbelt så mycket som vår årsförbrukning i hela Sverige. [Nu förbrukar vi 140 TWh el per år - i hela Sverige.]

Genom att göra det lättare att bygga ut havsbaserade vindkraft så bidrar vi till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Sveriges elproduktion har bidragit till Sveriges välstånd historiskt och är avgörande även i framtiden.[21]

Moderaterna

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en fungerande energitillförsel. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den.

(Det finns inget om vindkraft på Moderaternas hemsida!)[22]

Sverigedemokraterna

(Det finns inget om vindkraft på Sverigedemokraternas hemsida!)[23]

Vänsterpartiet

Genom att satsa på energieffektivisering och förnybar energi som sol-, vind-, bio- och geoenergi skapar vi ett ekologiskt hållbart samhälle.

Vänsterpartiet vill till exempel se satsningar på insatser för förnybar elproduktion och stöd för att offentliga byggnader ska få möjlighet att installera sol- och vindkraft.[24]

Centerpartiet

Vindkraft är ett av de viktigaste förnybara energislagen i Sverige. Den är också relativt enkel att i liten skala producera själv.

Vindkraft är ett rent och förnybart energislag och andelen el som kommer från just vindkraft ökar snabbt. Under Alliansens tid i regeringen ökade elen från vindkraft tiofalt. Vi kan ändå inte nöja oss, utan måste fortsätta jobba för att den förnybara energiproduktionen ska kunna fortsätta att växa. Det vill vi göra genom tydliga delmål för ökad förnybar energi och energieffektivisering.

Genom energiöverenskommelsen har vi medverkat till att fler ska få tillverka förnybar el. Det är bra och kommer göra att bland annat vindkraften kan byggas ut ytterligare. Men fastighetsskatten på vindkraft är fortfarande kvar. På grund av låga elpriser befinner sig många förnybara kraftproducenter i en ansträngd ekonomisk situation. För att stärka arbetet mot ett helt förnybart elsystem vill vi avskaffa fastighetsskatten på vindkraft för att stärka konkurrenskraften i vindkraftsbranschen.

Vi tycker också att man ska satsa mer på att bygga ut havsbaserad vindkraft, alltså vindkraftverk ut i havet. Det är en outnyttjad källa idag.[25]

Kristdemokraterna

Vindkraft Vindkraften är en inhemsk förnybar energikälla och fyller därför en viktig roll i Sveriges energiförsörjning. Nationella riktlinjer bör finnas för hur lokalsamhället ska få del av vinsten vid vindkraftsetablering.[26]

Liberalerna

(Det finns inget om vindkraft på Liberalernas hemsida!)[27]

Miljöpartiet

I vårt Sverige glittrar solceller på taken och till havs står parker med vindkraftverk.

Miljöpartiet vill satsa stort på solceller och vindkraft.

Vi vill göra Sverige världsledande med hundra procent förnybar energi från sol-, vind-, vatten- och bioenergi.

Havsbaserad vindkraft kan ersätta hela Sveriges elproduktion från kärnkraft och mer därtill. Det blåser mer till havs vilket gör att den havsbaserade vindkraften är en stabilare energikälla och har en större årsproduktion än den landbaserade.

Vi vill att Sverige sätter upp ett mål att bygga ut den havsbaserade vindkraften med 90 TWh till 2040. Det är nästan dubbelt så mycket som dagens kärnkraft producerar.

Fyra av tio kärnreaktorer har ersatts med vindkraft och energisparande. Vindkraft och solceller byggs ut stort och slår rekord.[28]

 Källor
2021-07-11

Fotnoter

Etiketter med länkar

El
Inga länkar
Buller
Inga länkar
Vindkraftverk
Ännu fler vindkraftverk vid Piteå (Nyhet)
Fasstighetsvärden
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com