EUs utveckling

⇑ Kommentar

Publ 2022-09-17

EU Maktcentrum. Det syns inga medlemsflaggor - bara EUs

Gör EU lagom igen

En av de viktigaste uppgifterna för den nya regeringen är att stoppa EUs makt över medlemsländerna. Den är nu så extremt långgående att den väsentligen upphäver den svenska demokratin.

Demokrati?

Demokrain - folkstyret - innebär att medborgarna i ett land har möjlighet att ta del av en fri opinonsbildning och rösta fritt i allmänna val. Det finns anledning att kritisera den demokratiska kvaliteten i svenska. Den enskilde medborgaren borde ha större möjligheter att sätta sig in i angelägna samhällsfrågor och påverka det praktiska politiska skeendet.

Dessa möjligheter är ändå oändligt mycket större än när det gäller den enskildes möjligheter att påverka EU. Det är helt enkelt inte en naturligt område för varje sig opionsnildning eller influtande. Se är bara stora organisationer - inklusive företag - som har de möjligheterna.

Därmed måste EUs ses som en odemokratisk organisation som genom sin styrlning också försvagar medlemsländerns demokrati.

EU 1987

Målet bör vara att återgå till EU före 1987 med beslutet om den europeiska enhetsakten. Då före 1987 bestod EU av

• kol- och stålgemenskapen
• rådgivande församling vald av medlemdsländernas parlament en
• inget försvarssamarbete, det skulle NATO hantera.
• visst samarbete i energifrågor
• samarbete i ekonomiska frågor (EEG)
• Endast enhälliga beslut.
• Gemensam marknad för varor, tjänster, personer, kapital
• Tullunion

Inre marknaden

Men 1987 kom europeiska enhetsakten med majoritetsbeslut inom en rad viktiga områden. EU-kommissionen, som leddes av kommissionsordföranden och socialisten Jacques Delors, antogs ett omfattande paket av 310 åtgärder för att skapa en fulländad gemensam marknad utan inre gränser - den inre marknaden.

1985 infördes Schengenavtalet med gränskontroller endast vid EUs externa gränser. Då upphörde Sveriges möjligeheter att besvaka gränserna.

1993 kom Maastrichtfördraget som upprättade Europeiska unionen med tre olika pelare: 1. överstatliga samarbetet, 2. gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, 3 gemensam hantering av rättsliga och inrikes frågor. Alla medborgare i medlemsländerna blev automatiskt medborgare i EU med möjligheten att röra sig fritt inom EU. Då lades grunden för extrem migration och allvarliga integrationsproblem inte bara i Sverige.

Styrning av ekonomi

1997 beslut EU om stabilitets- och tillväxtpakten som gav EU vetorätt vid medlemslands budgetbeslut. och sedan kom det olyckliga beslutet att införa en valutaunion med Euron och en gemensam band ECB. Därmed kom valutan att styras av de överlägset största landet i unionen Tyskland.

2009 godkändes Lissabonföredraget av alla medlemsländer. Då fick EU rätt att ingå juridiska avtal i eget namn. Efter ekonomisk kris 2007-2008 utvidgade EU styrningen av medlemsländerna, t.ex. vad gäller bankerna. 2005 kom flyktingkrisen utan att EU kunde få igenom ny lagstiftning.

EUs beskattningsrätt

Däremot utnyttjande EU Covidepidemin till att bygga upp en fond på 750 miljarder euro för att stödja medlemsländer som fått problem. Men pengarna styrdes i stället över till klimatsatsningar utan koppling till de problem som epidemin skapat. Och nu ska pengarna i stället används i den aktuella energikrisen.

Snart kommer kommissionen med förslag om en ny författning. Dess väsentliga innehålla verkar vara att öppna för fler medlemmar, avskaffa medlemländernas vetorätt och att ge EU rätt att beskatta medborgarna i medlemsländerna.

⇑ EUs långtidsbudget och NextGenerationEU

Publ 2022-09-18

EU:s nuvarande långtidsbudget (MFF) löper från 2021 till 2027 inkluderar nya budgetstruktur, finansieringsprogram, anslag per medlemsstat och uppgifter om utgifter och intäkter.

Budgeten uppgår till 2 018 miljarder euro i löpande priser (20 180 000 000 000 kronor). Denna exempellösa insats kommer att hjälpa till att reparera de ekonomiska och sociala skador som orsakats av coronavirus-pandemin och hjälpa övergången till ett modernt och mer hållbart Europa.

Mer än 50 % av det totala beloppet för nästa långtidsbudget och NextGenerationEU kommer att stödja moderniseringen av Europeiska unionen genom forskning och innovation. rättvist klimat och digitala övergångar; beredskap, återhämtning och motståndskraft

30 % av EU:s budget kommer att användas för att bekämpa klimatförändringarna. Paketet ägnar också särskild uppmärksamhet åt skyddet av biologisk mångfald och genusrelaterade frågor

20 % av NextGenerationEU kommer att investeras i den digitala transformationen
Under 2026 och 2027 kommer 10 % av de årliga utgifterna under långtidsbudgeten att bidra till att hejda och vända nedgången av biologisk mångfald

För första gången någonsin har nya och förstärkta prioriteringar den högsta andelen inom långtidsbudgeten, 31,9 %.

Majoriteten av medlen från NextGenerationEU (723,8 miljarder euro) kommer att spenderas genom programmet Recovery and Resilience Facility (RRF). Det består av storskaligt ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och områden som gröna och digitala projekt. Stödet kommer att ges i form av bidrag (338,0 miljarder euro) och lån (385,8 miljarder euro).[1]

⇑ Källor

Publ 2022-10-21

• Europeiska unionen, Wikipedia
• Europabarometern, EU
• Federalisation of the European Union, Wikipedia
• United States of Europe, Wikipedia
• Factbox: The EU?s future according to Scholz: Job-sharing commissioners and majority votes, Reuters (2022-08-29)
• Scholz and Macron to reignite Franco-German engine on EU-integration, Euractiv (2022-05-10)
• Von der Leyen: Treaty change needed to show EU is ‘serious' on reform Euractiv (2022-09-14)
• Speech by President von der Leyen at the closing event of the Conference on the Future of Europe, EU (2022-05-09)
• Germany?s goal of a European federal state proves elusive, DW (2022-01-26)
• Next generation EU, EU
• 2021-2027 long-term EU budget & NextGenerationEU
• Karin Pihl: EU börjar likna ett dåligt äktenskap, GP (2022-10-20)
• Karin Pihl: EU-kommissionen har fått storhetsvansinne, GP (2021-09-14)
• Adam Cwejman: EU kommer aldrig lyckas ersätta nationerna, GP (2021-12-04)
• Håkan Boström: Vilket EU vill Sverige ha? GP (2020-07-05)