Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2020-06-22

Mätning av luftens temperatur

Innehåll: Olika mätningar | Historisk engelsk temperatur | Insamling av temperaturdata | Hadcrut3 | Global Historical Climatology Network (GHCN) | Historical Observing Metadata Repository (HOMR) | GISS | Berkeley earth | Mätningar i Sverige | Mätning under 1800-talet | Satellitmätning | Se även | Källor

Atmosfärens temperatur mäts på många olika sätt vilket gör det svårt att jämföra resultaten. Mätmetoder ger olika fysiska resultat som sedan får översättas till en etablerade skalan i enheter som Celsius, Farenheit och andra.

 Olika mätningar

ändringsdatum

Atmosfärens temperatur mäts på många olika sätt vilket gör det svårt att jämföra resultaten. Mätmetoder ger olika fysiska resultat som sedan får översättas till en etablerade skalan i enheter som Celsius, Farenheit och andra.

Fysiska resultat kan t.ex. vara kvicksilvrets volym vid olika temperaturer och en kvicksilverpelares höjd i ett glasrör. Det kan också vara strålning av viss frekvens med hänsyn taget till atmosfärens beskaffenhet och mätinstrumentets höjd över jordytan.

För att fastställa ett mätvärde behöver man bedöma mätstrumentets egenskaper, kvalitet och mätställets omgivning.

Skalan för olika slags fysiska resultat fastställs genom jämförelse med termometerns värde.

 Historisk engelsk temperatur

2021-12-12

title

Enkel utrustning för mätning av temperatur utvecklades under 1500-talet. Den äldsta mätserien är från centrala England.

 Insamling av temperaturdata

ändringsdatum

Det är flera organisationer som samlar in och behandlar temperaurdata. De svarar också för validering av insamlade uppgifter.

 Hadcrut3

ändringsdatum

HadCRUT3 är en serie av uppskattade månatliga lufttemperaturer sedan 1850. Climate4u publicerar ett diagram daterat 2009-03-07.[1] Temperaturdata[2]

"HadCRUT" är en akronym för Hadley Centre/Climatic Research Unit Temperature. HadCRUT3 är den tredje revideringen av denna datauppsättning, som kombinerar datauppsättningen CRUTEM3 för lufttemperaturen på landytan med datauppsättningen HadSST2 för havets yttemperatur. Den publicerades först 2006 och har sedan dess uppdaterats till 2012. Dess rumsliga rutnät är 5° av latitud och longitud.

 Global Historical Climatology Network (GHCN)

ändringsdatum

Global Historical Climatology Network (GHCN) är en databas med uppgifter från landbaserade stationer som uppfyller bestämda kvalitetskrav. Uppgifterna hämtas från mer än 20 källor. En del data är mer än 175 år gamla, men andra är mindre än en timme.

Det går att beställa uppgifter från enskild station.

 Historical Observing Metadata Repository (HOMR)

ändringsdatum

Historical Observing Metadata Repository (HOMR)

 GISS

ändringsdatum

NASA Goddard Institute for Space Studies (GISS) är ett laboratorium inom Earth Sciences Division (ESD) of National Aeronautics and Space Administration?s (NASA) Goddard Space Flight Center (GSFC). ESD är en del av GSFC?s Sciences and Exploration Directorate.

Mätningarna inleddes 1880. Antalet stationer var då knappt 500. Sedan ökade antalet till 5500 runt 1970 för att sedan sjunka till dagens 2000. Vid beräkning av ytan som täcks anges att varje station täcker en yta med radien 1200 km. Det motsvarar att vädret i Stockholm gäller från Umeå, Bergen, Malmö och S:t Petersburg. Med den definitionen täcker mätningar 85 % av norra halvklotet och 70% av södra halvklotet.

https://data.giss.nasa.gov/gistemp/stdata/

 Berkeley earth

2021-12-12

Berkeley Earth är en oberoende amerikansk ideell organisation fokuserad på miljödatavetenskap.

Berkeley Earth tillhandahåller och analyserar omfattande öppen källkodsdata om luftföroreningar i världen och mycket användartillgängliga globala temperaturdata som är aktuella, opartiska och verifierade. Resultat publiceras i peer-reviewed tidskrifter, globala tryckta och digitala medier, på konferenser och på webbplatsen.

Berkeley Earth publicerar analyser, program och har en öppen databas med all rådata. De anser sig ha ansvar för att kommunicera resultat, särskilt till dem som engagerar sig i orsakerna till den skepsis som finns till information om klimatförändringar. Företaget har publicerat en guide för skeptiker[3]

Företaget har utvecklat en matematisk metod som tillåter inkludering av korta och avbrutna temperaturserier, så att nästan all temperaturdata kan användas. Metoden har en viktningsprocess som bedömer kvaliteten och konsistensen hos ett rumsligt nätverk av temperaturstationer som en integrerad del av medelvärdesberäkningsprocessen.

Detta gör att data med varierande kvalitetsnivåer kan användas utan att kompromissa med noggrannheten hos de resulterande rekonstruktionerna. Genomsnittsprocessen är utvidgningsbar till rumsliga nätverk med godtycklig densitet (eller lokalt varierande densitet) samtidigt som de förväntade rumsliga förhållandena bibehålls.

Landtemperatur samlas in från 1750. Land- och havstemperaturer samlas in från 1850. Antalet stationer är 18.000.

title

Globalt land.1743-2020. 18,863 stationer. 14.472,170 observationer. Redovisning av uppmätt temperatur, inte avvikelser som annars är brukligt. Diagrammet visar att den globala temperaturen över land stigit med 2 grader sedan 1850.

title

Sverige Antal stationer 188. Observationer 99.094.

Berkeley Earth [4] [5]

 Mätningar i Sverige

2021-12-12

Termometrar började användas redan på 1600-talet, och de äldsta kända temperaturmätningarna i Sverige är från Uppsala år 1722. Under 1800-talet och under större delen av 1900-talet utfördes temperaturobservationer till största delen genom avläsning av kvicksilver- och sprittermometrar. Vid automatiseringen av väderstationer i mitten av 1990-talet och avvecklingen av kvicksilvertermometrar vid övriga stationer i början av 2000-talet installerades elektronisk mätutrustning.

Det kan vara stora temperaturskillnader inom luftskiktet närmast marken beroende på den underliggande markytans egenskaper. Exempelvis uppvärms luften vid soligt väder på sommaren betydligt mer över torr sandmark än över en fuktig och gräsbevuxen markyta.

Temperaturen påverkas också av om marken lutar kraftigt och av hus eller träd i närheten.

För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken.[6]

SMHI har 236 mätstationer[7]. Nedan anger dock SMHI antalet stationer till 760.

title

Sverige

 Mätning under 1800-talet

ändringsdatum

År 1858 inleddes observationsverksamheten vid ett nät av meteorologiska stationer som inrättats av Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. Journalföring av meteorologiska observationer hade dock gjorts sedan 1700-talet.

1881 publicerades data från ca 400 stationer. Efter inrättandet av Hydrografiska byrån 1908 och det ökade intresset för vattenkraft upprättades nya nederbördsstationer, inte minst i inre Norrland.

År 1915 var antalet nederbördsstationer ungefär 680, att jämföras med cirka 760 stycken i dag. Antalet stationer som mätte temperatur var dock i början av 1900-talet fortfarande otillräckligt, framför allt i norra Sverige.

Dessutom hade de flesta stationer påtagliga brister vad gäller skydd mot direkt och reflekterad solstrålning. Det skulle dröja till mitten av 1900-talet innan temperaturmätningarna nått en omfattning och kvalitet jämförbar med nutida standard.[8]

Under 1800-talet och större delen av 1900-talet utfördes temperaturobservationer till största delen genom avläsning av kvicksilver- och/eller sprittermometrar.[9]

 Satellitmätning

ändringsdatum

Sedan 1979 har NOAAs satelliter[10] haft instrument som mäter mikrovågor orsakade av syret i jordens atmosfär. Styrkan i signalerna är direkt proportionell till temperaturen i olika skikt av atmosfären. Varje månad uppdaterar professor John Christy och dr Roy Spencer listan med mätningsresultat från 14 olika satelliter.[11]

Satelliterna mäter inte temperaturen direkt. I stället härleder man temperaturen från strålning med olika våglängder och med olika instrument i olika satelliter. Resultatet beror på de beräkningsmetoder som man använder. I början gav beräkningarna gjorda av olika forskargrupper olika resultat men numera är resultaten mer samstämmiga. Satelliterna täcker 97-98% av jordens yta inom 85 nordliga och sydliga breddgraden. 5)

Diagrammet visar avvikelsen från den genomsnittliga temperaturen under perioden 1981-2010.

 Se även

2022-09-28

 Källor

2022-10-28

Fotnoter

Mer att läsa

Termometer
Globala temperaturen i atmosfären
SMHI
SMHI
Moln
Översvämning
Värmebölja
NASA
GISS NASA
Arktis
HOMR
Inga länkar
GISS
GISS NASA
GHCN
NOAA
Berkeley
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.